Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om hur lärare formar sin undervisning för elever inom autismspektrumtillstånd, både i termer av lärande av kunskap samt den del som handlar om den sociala och kommunikativa förmågan som är en viktig förutsättning för en fungerande kunskapsinlärning. Vi vill ta reda på vilken kunskap pedagoger visar samt vilka verktyg de använder i sin undervisning och har därför intervjuat pedagoger som arbetar med elever inom autismspektrumtillstånd. Vi har gjort en studie utifrån en kvalitativ ansats där vi undersöker kunskapen om den visuella och tydliggörande pedagogiken i tre olika skolformer; särskilda skolor med inriktning mot elever inom autismspektrumtillstånd, särskilda undervisningsgrupper och skolor där elever inom autismspektrumtillstånd är inkluderade i vanliga klasser. Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv där ett kommunikativt socialt deltagande ses som en förutsättning för lärande. Resultaten visar att den största kunskapen om elever inom autismspektrumtillstånd och olika visuella pedagogiska verktyg finns hos de särskilda skolorna. På dessa skolor görs de flesta pedagogiska och miljömässiga anpassningarna. Anpassningar av detta slag görs i några av de särskilda undervisningsgrupperna men i mindre omfattning medan det i den vanliga skolan oftare är eleven som måste anpassa sig efter rådande skolkultur och undervisning. Slutsatser som framkommit är att kunskap om vad autismspektrumtillstånd innebär och vilka olika visuella och pedagogiska verktyg som hjälper dessa elever i sin kunskapsinhämtning är av största vikt

Under vår förskollärarutbildning på Högskolan i Kristianstad har vi reflekterat över hur viktigt det är som pedagog att vara medveten om sitt förhållningssätt. Som vuxna är vi förebilder för barn, vilket innebär att hur vi för oss och agerar har betydelse och stor inverkar i barns liv. Mötet med alla barn i vardagen blir av betydelse för hur den vidare kontakten fortlöper, därför är barns olikheter i allmänhet av intresse att uppmärksamma och därför känns angeläget att skriva om. Vi vill tacka våra fyra pilotpersoner, samt våra åtta intervjupersoner som var villiga att ställa upp och delge sig av sina erfarenheter och tankar kring barns olikheter. Ett ödmjukt tack riktar vi till vår fantastiska handledare Lena Jensen som trodde på oss, samt stöttade oss fast tiden var knapp. Till slut vill vi även tacka varandra för det stöd och de givande diskussioner vi haft, en styrka för oss är att vi har kompletterat varandra bra i tanke och handling vilket har bidragit till detta examensarbete.

Syftet med vår studie är att undersöka hur grundskolor i två kommuner identifierar och beskriver det stöd som utformas för att möta läs- och skrivsvårigheter hos två distinkta elevgrupper, flerspråkiga- samt integrerade elever, alltså elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) som inkluderas i grundskoleklass. Studien är uppdelad i två delstudier som undersöker varje grupp separat och belyser relevanta delar i den specialpedagogiska verksamheten. I analysens diskussion kontrasterar dessa mot varandra. På så sätt synliggör vi och förmedlar utmaningar inom specialpedagogiken. Med vår studie vill vi även bidra till mer kunskap om identifiering av samt stöd till flerspråkiga- och integrerade elever genom att undersöka hur arbetet organiseras på skolorna. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 8 pedagoger för att ge inblick i skolvardagens komplexitet kring dessa två olika elevgrupper. För att snäva in och avgränsa studiens syfte utifrån våra två breda målgrupper valdes fenomenografi som analysmetod.  Studiens teoretiska ansats är Nilholms (2020) tre specialpedagogiska perspektiv, nämligen det kategoriska-, det kritiska- samt dilemmaperspektivet. Empirin tyder på att det kategoriska perspektivet är vanligt förekommande vid beskrivningar av utformande av stödåtgärder och det kritiska lyfts som en viktig faktor i utformandet av en inkluderande lärmiljö. Dilemmaperspektivet uppträder som tydligt hos alla respondenter vid arbete med identifiering av elevgrupperna samt i fråga om samarbete med modersmålslärare samt studiehandledare. Även respondenternas beskrivningar av konflikter, spänningar och avvägningar på arbetsplatsen mellan olika pedagoggrupper med skilda ansvarsområden tolkar vi som ett dilemma. Implikationer för detta kommer att diskuteras.