Studiens syfte är att studera hur USA skildras genom bilder i svenska läroböcker i ämnet samhällskunskap, samt kritiskt granska huruvida bilderna uppfyller kriterierna för god läsbarhet. Vi avgränsar oss till att studera läroböcker, följaktligen innefattas inte andra läromedel av studien. Vidare är det inte texter i allmänhet som analyseras utan enbart bilder med tillhörande bildtext som skildrar USA. Kritisk granskning och reflektion är viktiga färdigheter som eleverna måste tränas i för att kunna skapa en så tydlig uppfattning av sin omvärld som möjligt. Skolan har en betydelsefull roll genom att tillhandahålla pedagogiska läroböcker vilka tillsammans med pedagogernas professionalism påverkar hur eleverna uppfattar sin omvärld. Problematiken ligger i att bilderna i läroböckerna upptar allt större plats på textutrymmets bekostnad. Det är därför av intresse att studera hur olika länder och fenomen skildras bildmässigt i läroböckerna. För att besvara studiens frågor har vi valt att genomföra en bildanalys. Delar av resultatet är delvis i konsensus med vad tidigare forskning har kommit fram till. Bilderna uppfyller inte de pedagogiska kriterierna relaterade till värdegrundfrågor, samt till föreslagna riktlinjer gällande bildernas form, storlek och placering.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur sju specialpedagoger, som erbjuder och genomför specialpedagogisk handledning till lärare som undervisar integrerade grundsärskoleelever, upplever och beskriver handledningens syfte, fokus och sin egen roll i handledningssamtalet samt vad specialpedagogerna/speciallärarna upplever att lärarna efterfrågar. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av strukturerade och semistrukturerade enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer. Studien grundar sig på material från fem intervjuer med sju informanter; specialpedagoger och/eller speciallärare som handleder lärare som undervisar individintegrerade elever. Resultatet har vi analyserat ur ett fenomenologiskt perspektiv samt med stöd av handledningsteoretiska begrepp. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring specialpedagogisk handledning, och integrering av elever mottagna i grundsärskola. Resultatet visar att informanterna anser att handledningen är en av deras viktigaste arbetsuppgifter i arbetet med de integrerande lärarna, då många av lärarna upplevs osäkra och med ett stort kunskapsbehov i frågan. Informanternas övergripande syfte med handledningen är att ge den integrerade eleven en bra skolgång och goda utvecklingsmöjligheter. Centralt i handledningen, för lyckad integrering, är även handledarens relationskompetens och förmåga att skapa en positiv inställning hos integrerande lärare och skolledning. Informanterna i studien lyfter även betydelsen av att tid avsätts för handledning samt vikten av att inta olika roller i handledningssamtalen.

According to previous research, there is a need to strengthen the forms of collaboration regarding integrated students. The purpose of this study is to make the perceptions of a few teachers and special education teachers and special educational needs coordinators visible concerning cooperation and to contribute with knowledge regarding what forms of teamwork that can create good environments concerning the education of integrated students. The questions of the study aim to find out how different forms of collaboration can be described by general teachers, special education teachers and special educational needs coordinators as well as what obstacles and opportunities are made visible to create a functioning teamwork. The third question is described through the systems theory and aims at making obstacles, opportunities and forms of teamwork visible to collaboration. A qualitative survey and semi-structured interviews are the method of this study. The system theory is a tool for analysing the empirical evidence. The result of the study presents a coherent picture of lacking competence concerning students with intellectual disabilities. Teachers want to have an improved collaboration with special education teachers and special educational needs coordinators and that is the perception of the result. Learn from colleagues appears as the most requested form of teamwork in enhancing the competence of teachers regarding integrated students. Planning time also appears as a clear form of collaboration. Lack of time is generally seen as an obstacle to this collaboration. All the interviewed claimed that more time was considered the only way to create more opportunities for teamwork. To conclude, the result shows that the principal plays an important part in giving the pedagogues the development of competence and time for collaboration to be able to meet the needs of integrated students in the best way possible.

Denna studie har belyst hur föräldrar respektive lärare till elever med utvecklingsstörning beskriver och upplever elevernas möjlighet till delaktighet i grundsärskolan respektive grundskolans lärmiljö. De frågeställningar som ligger till grund för studien är; hur föräldrarna beskriver vad som föranleder deras önskemål om skolform samt vilka deras erfarenheter i samband med barnens skolstart är, hur lärarna beskriver att de arbetar för att elever med utvecklingsstörning ska ges möjlighet till delaktighet i grundsärskolan respektive grundskolans lärmiljö samt i vilken utsträckning föräldrar och lärare upplever att elever med utvecklingsstörning i grundsärskolan respektive grundskolan är delaktiga i skolans lärmiljö. I studien har tolv kvalitativa intervjuer med föräldrar och lärare genomförts. Resultatet av intervjuerna har sammanställts och analyserats. I studien framgår att föräldrarna och lärarna till elever med utvecklingsstörning i både grundsärskolan och grundskolan upplever att eleverna i relativt stor utsträckning ges möjlighet till delaktighet i skolans lärmiljö samtidigt som berättelserna också vittnar om att det finns områden att utveckla för att elever i skolan ska ges möjlighet till full delaktighet i skolans lärmiljö. I studien har delaktighetsbegreppet förståtts utifrån delaktighetsmodellen (Szõnyi & Söderqvist-Dunkers, 2018).

Språket beskrivs i grundsärskolans kursplan i ämnet svenska som människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen utifrån grundsärskolans kursplaner har ibland kritiserats för att inte ge förutsättningar för språkutveckling i meningsfulla sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka och belysa hur undervisningen utifrån grundsärskolans kursplaner kan utformas så att den ger eleverna möjlighet att, i enlighet med kursplanen i svenska, utveckla sin förmåga att läsa, förstå och reflektera över olika texter. Detta genom att undersöka hur pedagoger som undervisar elever utifrån grundsärskolans kursplaner arbetar med elevers läsförståelse samt belysa hur pedagoger ser att undervisningen i läsförståelse kan utvecklas. Elever som undervisas utifrån grundsärskolans kursplaner finns både i grundsärskolans klasser och integrerade i grundskolans klasser. Studien omfattade undervisning i både grundsärskola och grundskola vilket gav möjlighet att jämföra förutsättningarna för eleverna i de båda grupperna. Undersökningen bestod dels av sex kvalitativa intervjuer och dels av en kvantitativ enkät som besvarades av pedagoger som undervisar utifrån grundsärskolans kursplaner i grundsärskola respektive grundskola. Resultaten visade att det i undervisningen, både i grundsärskolans och i grundskolans klasser, förekommer goda exempel på hur elevers läsförståelse kan utvecklas. I båda dessa sammanhang framkom också en medvetenhet hos pedagogerna om att undervisningen kan utvecklas, till exempel genom strukturerad läsförståelseundervisning i grupp. Flera pedagoger upplevde det dock som en svårighet att genomföra sådan undervisning i praktiken. Även analysen, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, samt tidigare forskning belyste möjligheten att utveckla läsförståelse i interaktion med andra i meningsfulla sammanhang. Det framkom inga tydliga skillnader mellan undervisningen i grundsärskolan och grundskolan, däremot visade studien att det förekommer stora variationer i undervisningen vad gäller förekomsten av olika aktiviteter som utvecklar läsförståelse. Detta kan innebära att elever som undervisas utifrån grundsärskolans kursplaner inte alltid får den undervisning de har rätt till.

Syftet med vår studie är att undersöka hur grundskolor i två kommuner identifierar och beskriver det stöd som utformas för att möta läs- och skrivsvårigheter hos två distinkta elevgrupper, flerspråkiga- samt integrerade elever, alltså elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) som inkluderas i grundskoleklass. Studien är uppdelad i två delstudier som undersöker varje grupp separat och belyser relevanta delar i den specialpedagogiska verksamheten. I analysens diskussion kontrasterar dessa mot varandra. På så sätt synliggör vi och förmedlar utmaningar inom specialpedagogiken. Med vår studie vill vi även bidra till mer kunskap om identifiering av samt stöd till flerspråkiga- och integrerade elever genom att undersöka hur arbetet organiseras på skolorna. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 8 pedagoger för att ge inblick i skolvardagens komplexitet kring dessa två olika elevgrupper. För att snäva in och avgränsa studiens syfte utifrån våra två breda målgrupper valdes fenomenografi som analysmetod.  Studiens teoretiska ansats är Nilholms (2020) tre specialpedagogiska perspektiv, nämligen det kategoriska-, det kritiska- samt dilemmaperspektivet. Empirin tyder på att det kategoriska perspektivet är vanligt förekommande vid beskrivningar av utformande av stödåtgärder och det kritiska lyfts som en viktig faktor i utformandet av en inkluderande lärmiljö. Dilemmaperspektivet uppträder som tydligt hos alla respondenter vid arbete med identifiering av elevgrupperna samt i fråga om samarbete med modersmålslärare samt studiehandledare. Även respondenternas beskrivningar av konflikter, spänningar och avvägningar på arbetsplatsen mellan olika pedagoggrupper med skilda ansvarsområden tolkar vi som ett dilemma. Implikationer för detta kommer att diskuteras.

Ämnesområdet ”Problemlösning” är väsentligt för alla elever oavsett skolform, men en nödvändig aspekt av problemlösningen, nämligen "matematisk formulering av frågeställningar” saknas i grundsärskolans kursplan i matematik (LGRSÄR11), som de integrerade eleverna följer. Syftet med denna studie var att undersöka hur matematiklärare resonerar gällande undervisning i matematisk problemlösning där integrerade elever deltar. Studiens urval innefattar fem matematiklärare som undervisar i årskurserna 4 – 6 och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att lärarna är övertygade om att alla elever, inklusive de integrerade, ska få arbeta med att formulera matematiska frågeställningar. Däremot ligger lärarnas fokus i stor utsträckning på att organisera elevgrupper som ”passar” det aktuella problemet och i lägre utsträckning på att utföra ämnesanalys och undersöka elevernas aktuella kunnande i relation till ämnet för att skapa ett för eleverna angeläget problem. Kommande uttrycksändring i LGR22 och LGRSÄR22 vilket innefattar en växling från uttrycket “vardagliga situationer” till uttrycket “elevnära situationer” tycks bidra till att lärarna gör ett perspektivbyte samt sätter fokus på den enskilde elevens situation. Fokus ligger dock på elevernas aktuella kunnande samt sätt att tänka. Kunskaper om teoretiska begrepp kan möjliggöra undervisning som främjar utveckling av förmåga att formulera matematiska frågeställningar hos alla elever, inklusive integrerade.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera lärares och speciallärares erfarenheter av och uppfattningar om att arbeta med pedagogisk utredning i grundskolan samt grundsärskolan utifrån följande forskningsfrågor: Vilka erfarenheter har lärare av att genomföra pedagogiska utredningar enligt gällande riktlinjer för att utreda grundskolans samt grundsärskolans elevers behov av särskilt stöd? Vilka uppfattningar har lärare om den pedagogiska utredningens betydelse för att stödja elevers måluppfyllelse? Utifrån syfte och frågeställningar valdes en metodtriangulering där fem speciallärare intervjuades utifrån semistruktur, enkät skickades ut till alla lärare vid kommunens F-9 skolor därefter genomfördes en fokusgruppsintervju med fyra lärare för att få en fördjupad förståelse för studiens forskningsområde. Studiens teoretiska referensram utgår från begreppet likvärdighet. Gällande styrdokument beskriver likvärdighet utifrån tre grundläggande aspekter; lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildning och att utbildningen ska vara kompensatorisk. I studien framkommer att efter Skolinspektionens granskning av kommunen har arbetet med och rutiner kring att utreda elevers behov av särskilt stöd förbättrats. Det framgår också att den pedagogiska utredningen genomförs till stor del enligt styrdokumentens riktlinjer. Dock beskrivs i denna studie en begränsad erfarenhet av att utreda grundsärskoleelevers behov av särskilt stöd som grundar sig i avsaknad av måluppfyllelse. Intervjupersonerna i studien har en förhoppning om att tydligare rutiner kommer att ge eleverna bättre stödinsatser men det framkommer också att de har erfarenhet av att bristande resurser och kompetens kan spela en avgörande roll för om skolan kan erbjuda eleven kompensatoriskt stöd. / The purpose of this study is to describe and analyze teachers and special needs teachers experiences of and perceptions with respect to working with educational assessment in elementary school and special needs school based on the following research questions: What experiences do teachers have from performing educational assessments according to current guidelines for assessment of elementary school and special needs school pupils need of special support? What perceptions do teachers have regarding the educational assessments importance for supporting pupils goal completion? Based on the purpose and questions a mixed method approach was chosen. Five special needs teachers were interviewed by semi structure and a poll was sent out to all teachers in the municipality F-9 schools and after that a focus group interview was performed with four teachers to get a deeper understanding of the research area of the study. The theoretical reference for this study originates from the concept of equivalence. Current regulatory documents describe equivalence based on three fundamental aspects: equal access to education, equal quality of education and education shall be compensatory. In the study it reveals that after Schools Inspectorate review of the municipality the work with routines for assessment regarding pupils with special needs have been improved. It also reveals that the educational assessment is being performed according to the regulatory documents guidelines. However, this study describes a limited experience of assessing special needs pupils need of special support based on lack of goal completion. The persons interviewed in the study have an expectation that more clear routines will give the pupils better support contribution, but it also reveals that they have experience that lack of resources and competence can have a crucial role if the school can offer the pupil compensatory support.