Syftet med denna studie är att beskriva och analysera lärares och speciallärares erfarenheter av och uppfattningar om att arbeta med pedagogisk utredning i grundskolan samt grundsärskolan utifrån följande forskningsfrågor: Vilka erfarenheter har lärare av att genomföra pedagogiska utredningar enligt gällande riktlinjer för att utreda grundskolans samt grundsärskolans elevers behov av särskilt stöd? Vilka uppfattningar har lärare om den pedagogiska utredningens betydelse för att stödja elevers måluppfyllelse? Utifrån syfte och frågeställningar valdes en metodtriangulering där fem speciallärare intervjuades utifrån semistruktur, enkät skickades ut till alla lärare vid kommunens F-9 skolor därefter genomfördes en fokusgruppsintervju med fyra lärare för att få en fördjupad förståelse för studiens forskningsområde. Studiens teoretiska referensram utgår från begreppet likvärdighet. Gällande styrdokument beskriver likvärdighet utifrån tre grundläggande aspekter; lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildning och att utbildningen ska vara kompensatorisk. I studien framkommer att efter Skolinspektionens granskning av kommunen har arbetet med och rutiner kring att utreda elevers behov av särskilt stöd förbättrats. Det framgår också att den pedagogiska utredningen genomförs till stor del enligt styrdokumentens riktlinjer. Dock beskrivs i denna studie en begränsad erfarenhet av att utreda grundsärskoleelevers behov av särskilt stöd som grundar sig i avsaknad av måluppfyllelse. Intervjupersonerna i studien har en förhoppning om att tydligare rutiner kommer att ge eleverna bättre stödinsatser men det framkommer också att de har erfarenhet av att bristande resurser och kompetens kan spela en avgörande roll för om skolan kan erbjuda eleven kompensatoriskt stöd. / The purpose of this study is to describe and analyze teachers and special needs teachers experiences of and perceptions with respect to working with educational assessment in elementary school and special needs school based on the following research questions: What experiences do teachers have from performing educational assessments according to current guidelines for assessment of elementary school and special needs school pupils need of special support? What perceptions do teachers have regarding the educational assessments importance for supporting pupils goal completion? Based on the purpose and questions a mixed method approach was chosen. Five special needs teachers were interviewed by semi structure and a poll was sent out to all teachers in the municipality F-9 schools and after that a focus group interview was performed with four teachers to get a deeper understanding of the research area of the study. The theoretical reference for this study originates from the concept of equivalence. Current regulatory documents describe equivalence based on three fundamental aspects: equal access to education, equal quality of education and education shall be compensatory. In the study it reveals that after Schools Inspectorate review of the municipality the work with routines for assessment regarding pupils with special needs have been improved. It also reveals that the educational assessment is being performed according to the regulatory documents guidelines. However, this study describes a limited experience of assessing special needs pupils need of special support based on lack of goal completion. The persons interviewed in the study have an expectation that more clear routines will give the pupils better support contribution, but it also reveals that they have experience that lack of resources and competence can have a crucial role if the school can offer the pupil compensatory support.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och rektorer organiserar undervisningen för den integrerade grund-särskoleeleven samt vilka förutsättningar för inkludering som finns. Med hjälp av klassrumsobservationer och in-tervjuer söktes svar på följande frågeställningar: Hur organiseras undervisningen, vilka förutsättningar för inkludering finns, hur beskriver lärare och rektorer samarbetet mellan lärare, resurspersoner och speciallärare samt vilken kunskap om grundsärskolan finns på skolorna? Teoretisk förankring utgörs av Lundgrens ramfaktorteori (1972), relationell pedagogik enligt Aspelin (2013) samt de specialpedagogiska perspektiven, individperspektiv och relationellt perspektiv. De kvalitativa undersökningsmetoderna observation och intervju användes i studien. Observationer av undervisningen i klassrummet kompletterades med semistrukturerade intervjuer med lärare respektive rektor. Sammanfattningsvis pekar resultaten på ett stort engagemang hos främst lärarna i att skapa en bra organisation för elevernas undervisning. Överlag är undervisningen anpassad efter elevernas behov och förutsättningar. Lärarna beskriver att tid för planering och samarbete mellan lärare och mellan resursperson och lärare samt utbildning i grundsärskolans läroplan är bristfällig. Denna studie, om än slutsatser ska dras med viss försiktighet, pekar på att en del rektorer i grundskolan inte är tillräckligt insatta i grundsärskolans läroplan eller vad det innebär att undervisa en integrerad elev. Speciallärare med kunskap om grundsärskolan behövs därför i grundskolan så att integrerade elevers rätt till rätt utbildning utifrån grundsärskolans läroplan kan säkerställas samtidigt som de, utifrån inkluderingstanken, får vara socialt och pedago-giskt delaktiga (Nilholm & Göransson, 2013). / The aim of this study was to investigate how teachers and principals organize teching for pupils with intellectual disabilities in ordinary schools, so-called integrated pupils. With the help of classroomobservations and interviews answers were sought to the following questions: How is the teaching organized, what conditions for inclusion exists, how do techers and principals describe the collaboration between teachers, assistants, and special teachers and what knowledge exists about the curriculum for pupils with intellectual disabilities? As theoretical framwork Lundgren´s Frame factor-theory, Aspelin´s relational pedagogy and the special educational perspectivs, individual and relational perspectiv were used. The qualitative surveymethods were observation and interview. Observations of classroom-teaching were supplemented with semi-structured interviews with teachers and principals. The results of the studie point to a great commitment among the teachers in creating a good organization for the pupils. Overall the teaching is adapted to the pupils needs and conditions.The teachers describe that there is lack of time for planning and collaborations between teachers and assistants. Education of the curriculum for pupils with intellectual disabilities is also insufficient. This study, although conclusions should be drawn with some caution, points out that some principals are not sufficiently familiar with the curriculum for pupils with intellectual disabilities. Special teachers with knowledge about this curriculum are therefore needed in ordinary schools. Based on the inclusive idea the pupils then can be more socionally and educationally involved in their schools.