Syftet med denna studie är att undersöka vad förskollärare väljer att undervisa om i sin matematikundervisning i förskolan, varför de väljer det innehållet och vilka metoder de använder sig av för att kunna ta vara på barns nyfikenhet kring matematik. Metoder som användes för att genomföra denna studie är intervjuer och videoobservation. Intervjuerna har genomförts med 3 förskollärare och i videoobservationen deltog 17 barn med 3 förskollärare, fokus har riktats mot förskollärares förhållningssätt. Resultatet visade att förskollärarna använder sig av observation för att upptäcka barns intresse och utifrån observationerna undervisar de matematik för barn i förskolan med stöd i didaktik. Forskollärarna har uppfattningar om vad matematik innebär för barn och förhåller sig i didaktiska frågor när matematik undervisas i förskolan. Detta genom att skapa lärandemiljöer och synliggöra matematik i vad barn gör i vardagen. Förskollärarna strävar efter att nå läroplanens mål avseende barns matematiska uppfattning i förskolan.

Svensk förskola utgår både från idén om frivillighet och om barns autonomi samtidigt som verksamheten ingår i utbildningssystemet. Denna studie vänder sig till yrkesverksamma och blivande pedagoger i förskolan och har för avsikt att bidra med kunskap om hur pedagoger i sin verksamhet resonerar och främjar barns lärande i relation till barns intresse. Frågeställningar som legat till grund är: Hur samspelar och guidar pedagoger barn i deras lärande? Hur bejakar och tar pedagoger tillvara barns intresse för att gagna deras kunskapsutveckling? Hur hanterar pedagoger utmaningar som rör respekten för barns intresse och delaktighet i relation till målstyrningen av kunskapsinnehåll i verksamheten? Studien tar sin utgångspunkt i förskolan som sociokulturell praktik och tar avstamp i Rogoffs analysverktyg på tre nivåer. Detta innebär att guidat deltagande och lärandeprocesser måste ses utifrån hur skilda perspektiv är sammanvävda, dvs. kulturella, verksamhetens och individens perspektiv. Under fältstudierna besöktes två förskolor. Med hjälp av observationer och intervjuer följdes vardagliga aktiviteter där barn och pedagoger deltog. Analysen visar att pedagoger främjar och resonerar om barns lärande på två skilda sätt men att guidningen kan vara överlappande i den praktiska yrkesvardagen. Resultatet visar att pedagogerna är följsamma och fångar upp barns intresse i en efterföljande guidning och går vidare med det barnen av egen kraft riktar uppmärksamheten mot. Pedagogerna lockar dessutom barnen mot kunskap de anses behöva utifrån en föreställning av ett intresse som barnen har och modifierar intresset och anpassar det till verksamhetsmålen genom lockande modifiering. Barns intresse kan sammanfalla eller samverka med verksamhetsmålen men kan också utebli. Pedagoger hanterar olika utmaningar för att skapa ett möte mellan barn och verksamhetsmål på olika sätt; genom att överbrygga kulturellt förankrade strukturella hinder, forma seriösa men lustfyllda lärmiljöer, guida med hjälp av fiktion och att förena och hålla isär kunskap av olika karaktär.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka om hållbar utveckling behandlas i barnböcker för yngre barn samt att beskriva, analysera och diskutera vilka diskurser kring hållbar utveckling i barnböcker som blir synliga. Den metod som vi använder oss av är kvalitativ textanalys med inriktning på diskursanalys. I studiens resultat kan vi ur de analyserade böckerna urskilja åtta olika diskurser; diskursen om att barn vill vara en hjälte, diskursen om att barn behöver en verklighetsförankring, diskursen om att barn är lättskrämda eller påverkbara, diskursen om att barn är kompetenta, diskursen om att personer som räddar naturen eller arbetar för en hållbar utveckling gör något bra, diskursen om att äldre vet bäst/bättre, diskursen om att de som inte hjälper till att hålla jorden ren är dåliga och diskursen om att inte återvinna och återanvända är dåligt/fel. De flesta av diskurserna bekräftas i förskolans läroplan (Skolverket 2016) och de övriga går med viss tolkning även dem att kopplas till läroplanen. Andra slutsatser som vi drar av studien är att barnböcker för yngre barn om hållbar utveckling är svårtillgängligt för förskolan och att författare använder makttekniker för att få barn intresserade av ämnet. Slutligen ser vi i samtliga barnböcker vi analyserat att barn framställs som kompetenta samtidigt som den uppfattningen ständigt motarbetas av de makttekniker som utövas av vuxna som ett försök till att styra dem.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hur pedagoger arbetar med litteracitet, främst läs- och skrivinlärning i förskolan. Likaså hur dessa pedagoger ser på sin yrkesroll och sitt arbetssätt i förhållande till de riktlinjer och mål läroplanen anger. Följande forskningsfrågor har använts: Hur arbetar pedagogerna med läs- och skrivinlärning med hjälp av olika metoder idag i deras verksamhet? Hur uppfattar, reflekterar och diskuterar pedagogerna sin yrkesroll i förhållande till de mål och riktlinjer läroplanen anger för läs- och skrivinlärning? Hur upplever pedagogerna att barnens intresse för läs- och skrivinlärning ser ut i deras verksamhet? Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer, där fyra förskollärare och fyra barnskötare deltar från fyra olika förskolor. Resultatet visar på att flera metoder och hjälpmedel används i pedagogernas verksamheter men även vilken betydelse leken har för inlärning. Pedagogerna i studien menar att det är bra med tydligare riktlinjer för förskollärare i förskolans läroplan på grund av deras olika utbildningar. Intresset hos barn för läs- och skrivinlärning är blandat men flera pedagoger anser att de erbjuder fler redskap till inlärningen jämfört med tidigare.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med vår forskningsstudie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar kring populärkulturens roll i förskolan. Det sociokulturella perspektivet ansåg vi skulle hjälpa oss att på ett bra sätt belysa detta ämne. Utifrån den teorin valde vi att använda begreppen redskap, social interaktion samt stöttning för att analysera vårt insamlade empiriska material. Frågeställningar som vi har utgått ifrån i studien behandlar punkter om pedagogers uppfattning kring populärkulturella karaktärer i barns lek, vilket utrymme dessa intressen ska ges i verksamheten samt vilka eventuella möjligheter eller hinder som kan uppstå i arbetet med populärkultur. Metodvalet utgjordes av både intervjuer på plats i verksamheten samt intervju via e-post. Det var sammanlagt sju pedagoger som medverkade i studien. Resultatet som kommit fram ur analyserandet av datamaterialet belyser vikten av att arbeta med populärkulturen i förskolans verksamhet. Slutsatsen visar på pedagogens betydande roll i mötet med barnen och deras populärkulturella intressen samt vikten av att vara insatt och öppen för den värld som populärkulturen utgör för barnen.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring några förskollärares uppfattning och tolkning av begreppet undervisning samt att bedriva undervisning i förskolan. Frågeställningar som använts som utgångspunkt är Hur uppfattar och tolkar förskollärarna begreppet undervisning i förskolan?, Vad har, enligt förskollärarna, format deras tolkning av begreppet undervisning samt att bedriva undervisning i förskolan? samt Hur upplever förskollärarna att deras eget arbete i den pedagogiska verksamheten påverkas av begreppet undervisning i relation till att följa barns intresse? För att få svar på frågeställningarna i studien har kvalitativa intervjuer genomförts med sex stycken förskollärare med olika antal yrkesverksamma år. Studiens resultat visar att undervisning är ett laddat begrepp som de tillfrågade förskollärarna främst relaterar till skolans undervisningsform. Respondenterna är inte bekväma med begreppet, men det framkommer att de ändå bedriver undervisning utifrån förskolans förutsättningar. Implementeringen av nya begrepp och arbetssätt sker enligt förskollärarna på olika sätt, men någon större introduktion av undervisning i förskolan har ej skett. Flera av förskollärarna likställer begreppet lärande med undervisning, vilket de menar sker genom samspel mellan barn och vuxna. I förskolans läroplan beskrivs att verksamheten ska utgå från barnens intresse, vilket även kan ses i de tillfrågades svar. Grunden läggs enligt förskollärarna utifrån barnens intresse, både i spontana och planerade situationer, för att de sedan ska utmana dem vidare för att skapa möjlighet till utveckling och lärande. Dock menar förskollärarna att undervisning kan innebära pedagogiska kompromisser samt att förutsättningar för att bedriva den undervisning de vill ibland saknas.