Syftet med undersökningen, var att se hur 6-åringar i en förskoleklass uppfattade och resonerade i möte med en konstbild, "Starry Night över Rhone" 1880, målad av konstnären Vincent Van Gogh. Någon tidigare forskning om barns möte med konst har jag inte funnit och hävdar att jag ville få inblick i, om och hur det skulle gå att använda och genomföra bildtolkning av en konstbild hos yngre barn. Tolkningen gjordes med en del inslag av bildanalys. Metoden som användes var strukturerade intervjuer. Samtalen genomfördes enskilt med barnen. Vid resultatet av intervjuerna av sex barn var av tre flickor och tre pojkar, kom jag fram till att barn är bilduppmärksamma. Trots att konstbilden kan vara svår att tolka, lyckades de lägga märke till detaljer i den. Övervägande i samtalet hade inget barn svårigheter att ägna tid åt bilden. Konsten satte fart på deras sinnen och ibland hände det att de halkade in på personliga upplevelser och minnen i tolkningen när de kom i kontakt med analysbegreppen. Jag har dragit slutsatsen att tolkning av min konstbild var genomförbar på en del områden. En förutsättning är dock att bilden föreställer något som kan förknippas med verkligheten.

I kursplanen för bild anges att undervisningen ska genomföras så att elever ska samtala om bilder. Lärare är fri i sin tolkning av skolans styrdokument. Det finns olika sätt att samtala om bilder och olika sätt att förhålla sig till bedömningen av dem. Syftet med studien är att få insikt i och kunskap om hur bildlärare resonerar kring och arbetar med bedömning av muntliga framföranden och framställningar i bildundervisningen. Från den traditionella muntliga redovisningen uppe vid tavlan till ett förhållningssätt med samtal och dialog där det formativa lyfts fram. En kvalitativ studie genomfördes med intervju som redskap. Resultatet bygger på fem enskilda intervjuer med informanter som är behöriga bildlärare. Genom intervjuerna fram gick det hur lärarna arbetar med betyg och bedömning av elevernas samtal om bilder. Under-sökningen visar att lärarna värdesätter samtalet och arbetar kontinuerligt med detta men att lärarna inte betygsätter muntliga framträdanden. Istället har lärarna ett synsätt där de ser samtalen som ett komplement till elevernas produktioner.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad forskning kommit fram till gällande elever i grundskolans kommunikativa kunskapsutveckling utifrån bildanalys och bildsamtal i bildundervisningen. Den metod som valts för att genomföra detta examensarbete är en systematisk litteraturstudie för att undersöka litteratur inom det valda forskningsfältet. Utifrån analysmetoden innehållsanalys har urval av forskningslitteraturen genomförts med fokus på svenska publikationer. Frågeställningarna är formulerade för att undersöka hur eleverna utvecklar kommunikativa förmågor genom bildanalys och bildsamtal, varför dessa moment är viktiga för elevernas lärande samt vad bildundervisning i svensk grundskola innehåller. Analys och dess resultat visar att elevernas kommunikativa förmågor utvecklas i positiv riktning genom bildanalys och bildsamtal. Genom bildanalys utvecklas elevernas bildspråkliga kompetens vilken är viktig för att eleverna ska kunna tolka, förstå samt kritiskt granska bilder. Bildsamtal är, ur ett sociokulturellt perspektiv, viktigt för elevernas lärande, elever interagerar och utvecklar bildspråklig kunskap tillsammans. Kommunikation i meningsskapande och lärande sammanhang bidrar till elevernas fördjupade förståelse för sig själva samt sin omvärld. Slutligen visar även analys och dess resultat att bildkommunikativa inslag inte förekommer i tillräckligt hög utsträckning i bildundervisningen. Detta beror, enligt forskningen, delvis på att bildlärarna och eleverna inte uppfattar bildämnet på samma sätt. Bildlärarna har, enligt forskarna, inte nått fram med det kommunikativa perspektivet på bildämnet som Lgr11 framhåller. / <p>Bild</p>

Detta examensarbete har genomförts med syfte att undersöka bildundervisning ur bildlärarnas perspektiv med fokus på bildanalys och bildsamtal. Undersökningen lyfter även bildlärarnas syn på Lgr11 och bildämnets aspekter om lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Examensarbetet har genom en kvalitativ forsknings-metod undersökt hur bildlärare arbetar med bildanalys och bildsamtal i under-visningen. Undersökningens empiriska material består av sju kvalitativa intervjuer med bildlärare behöriga för bildämnet i grundskolan. Intervjumaterialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Undersökningen visar att bildlärarna är eniga gällande bildämnets kommunikativa och språkliga syfte, vilket de hävdar är meningsfullt för elevernas kunskapsutveckling. Bildlärarna framhåller att bildanalys är en grund för deras bildundervisning. De presenterar en positiv syn på läroplanens övergripande beskrivning av bildämnets centrala innehåll som öppnar upp för en tolkningsfrihet. Bildanalys och bildsamtal framhävs i undersökningen som betydelsefulla moment i bildundervisningen som utvecklar elevernas lärande. Detta är utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande relevant då bildanalys och bildsamtal genomförs i meningsskapande och sociala sammanhang, där eleverna utvecklar sina bildspråkliga förmågor tillsammans.

IDnelnendan isntgu die handlar om hur sokratiska bildsamtal kan möjliggöra elevers lärande genomsamspel. Vi har undersökt progressionen hos en grupp som under fem tillfällen haft sokratiskabildsamtal med fokus på analysförmåga, delaktighet och samspel.SSyyfftteet med denna studie är att studera den eventuella progressionen i en elevgrupp som underfem tillfällen deltar i lärarledda sokratiska bildsamtal. Vi vill undersöka om elevernas förmågaatt analysera bilder fördjupas samt om deras kollektiva resonemang utvecklas genomupprepade sokratiska bildsamtal.EMfteetrosdo m syftet med studien är att undersöka elevers eventuella progression genom lärarleddasokratiska bildsamtal valdes aktionsforskning som ansats, då vi själva initieratutvecklingsarbetet. Metoden som valdes till undersökningen är kvalitativ med sokratiskabildsamtal som metod. I studien ingår sex elever i årskurs 2. För att uppnå syfte samtfrågeställningar valdes fältanteckningar samt ljudupptagning som datainsamlingsverktyg.Insamlad data analyserades genom bildsemiotik för att synliggöra elevernas analysnivåer.RReessuullttaatte t som framkom av studien visar att eleverna som deltagit i studien genom desokratiska bildsamtalen fördjupat sina kollektiva analyser av bilderna och att de i olika storutsträckning successivt samtalat mer öppet och fritt om bilderna. Samspelet där elevernatillsammans skapar berättelser utifrån bilderna blev längre och fördjupade för varje samtal.Resultatet visar ett ökat samspel med tydliga inslag av fantasikonstruktion där eleverna använttidigare erfarenheter och kunskaper som de plockat in i bildtolkningarna.

<p>Studiens syfte är att undersöka hur barn upplever naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan samt att se hur pedagogerna främjar arbetet och om detta arbete utförs medvetet. För att se människors olika uppfattningar om naturvetenskap i förskolan används fenomenografin som vetenskaplig ansats. Metoden som används är kvalitativa intervjuer, där bilder används för att skapa en gemensam referensarm för barnen och enkäter för pedagogerna. Barnen är övervägande positiva till de naturvetenskapliga aktiviteterna och motiverar eventuellt ointresse med faktorer som exempelvis kyla och trötthet. Pedagogerna arbetar på många vis medvetet och främjar naturvetenskapligt arbete i förskolan men utrymme för utveckling av detta arbete finns.</p>

Studiens syfte är att undersöka hur barn upplever naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan samt att se hur pedagogerna främjar arbetet och om detta arbete utförs medvetet. För att se människors olika uppfattningar om naturvetenskap i förskolan används fenomenografin som vetenskaplig ansats. Metoden som används är kvalitativa intervjuer, där bilder används för att skapa en gemensam referensarm för barnen och enkäter för pedagogerna. Barnen är övervägande positiva till de naturvetenskapliga aktiviteterna och motiverar eventuellt ointresse med faktorer som exempelvis kyla och trötthet. Pedagogerna arbetar på många vis medvetet och främjar naturvetenskapligt arbete i förskolan men utrymme för utveckling av detta arbete finns.

Denna studie syftar till att undersöka hur elever läser bilder.Frågeställningen som undersöks är Vilka olika sorters inferenser göreleverna när de kommunicerar kring lästa bilder? Empirin som är hämtadi en årskurs två och tre analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Detframkom sex underkategorier av inferenser; Inferens genom kopplingar tillegna erfarenheter, Inferens genom kopplingar utanför och mellanbilderna, Inferens genom att förutspå och förklara handling, Inferensutifrån tolkning av karaktären, Inferens genom koppling mellan fantasioch verklighet och Inferens genom att koppla bild till onomatopoetiska ordsamt ord i text. Studiens slutsats är att elever spontant gör olika sortersinferenser och att det finns många faktorer som påverkarinferensskapandet. Studien visar även att eleverna behöver stöd i form avfrågor när de ska utveckla inferensförmågan samt att de förhåller sig tillbildmaterialet på olika vis.

Studiens syfte är att synliggöra gymnasieelevers bildtolkningspraktiker ur ett genusperspektiv, med intentionen att utveckla användandet av bildanalys i bildundervisning med genusperspektiv. Metoden som används är en kombination av semistrukturerade gruppintervjuer och fotoelicitering, där intervjumomenten konstruerats som bildsamtal. Resultatet visar att informanterna förhåller sig till visuella representationer av genus på ett vis som varierar mellan normativt, normmedvetet och normkritiskt. Gymnasieeleverna kopplade till exempel föräldraskap och sensualitet till femininitet emedan stora muskler och vapen kopplades till maskulinitet, vilket faller tydligt inom ramen för rådande genusnormer. Att grupperna i stor utsträckning kopplade samma visuella tecken till samma genusuttryck tyder på att de utgår från gemensamma, bildsemiotiska koder i sin tolkning. Detta kunde också ses i att samtliga grupper uppvisade en svårighet med att använda pronomenet hen och att heterosexualitet sammankopplades med tydligt kvinnliga respektive tydligt manliga genusuttryck.

Denna uppsats avser att undersöka och analysera fem verksamma behöriga bildlärares syn på bildsamtalets betydelse och användande i bildundervisningen. Detta eftersom bildsamtal är en viktig del i bildundervisningen enligt den gällande kursplanen i bildämnet (2000) och den kommande kursplanen i bildämnet (Lgr 11). I kursplanens mål står det utskrivet att reflektion och samtal ska ingå i undervisningen, trots det är mina egna erfarenheter att dessa delar ej förekommer så ofta i undervisningen.      För att undersöka fem lärares syn på bildsamtalets betydelse och användning av bildsamtal i bildundervisningen, har kvalitativa intervjuer genomförts i grundskolan med fem verksamma lärare i år 6-9. Min förhoppning var att dessa intervjuer skulle frambringa en bild av verksamma lärares uppfattningar om bildsamtal och hur de gestaltas i undervisningssammanhang.      Litteraturstudier har genomförts för att ge tyngd åt arbetet samt förståelse för vad samtal kan innebära för elevers utveckling.      I resultatdelen i uppsatsen redovisas de fem lärarnas uppfattningar om bildsamtalet i undervisningen.      Utifrån denna studie kan jag inte dra några generella slutsatser om hur bildlärare i allmänhet upplever att de arbetar med bildsamtal i sin undervisning. Utan studien redovisar dessa fem lärares tankar om bildsamtalet i deras undervisning. / The purpose of this essay is to examine and analyze the views of five active and competent teachers’ perceptions about pictures conversation significance in art education, because it is an important part of art education due to the current curriculum in the subject. The goal of the curriculum says that reflection and conversation should be a part of the education though my own experiences are that this doesn’t occur very often in the education.      To explore some teacher’s views about picture conversation and its significance in art education, I have done some qualitative interviews with five teachers active in the primary school, grades six to nine. My hope was that these interviews would produce a picture of active teachers’ perceptions about pictures conversations and how they are actually made in an educational context.       Studies of literature have been made to bring importance to the work and bring comprehension to what pictures conversations can mean for the development of the students.      In the result part of the essay, the different comprehension and views of the five teachers are shown.      It is not possible to make any general conclusions about how art teachers in common experience that they work with pictures conversations in their teaching.       But the study reports about these five teachers thoughts about pictures conversations in their teaching.