Syftet med undersökningen, var att se hur 6-åringar i en förskoleklass uppfattade och resonerade i möte med en konstbild, "Starry Night över Rhone" 1880, målad av konstnären Vincent Van Gogh. Någon tidigare forskning om barns möte med konst har jag inte funnit och hävdar att jag ville få inblick i, om och hur det skulle gå att använda och genomföra bildtolkning av en konstbild hos yngre barn. Tolkningen gjordes med en del inslag av bildanalys. Metoden som användes var strukturerade intervjuer. Samtalen genomfördes enskilt med barnen. Vid resultatet av intervjuerna av sex barn var av tre flickor och tre pojkar, kom jag fram till att barn är bilduppmärksamma. Trots att konstbilden kan vara svår att tolka, lyckades de lägga märke till detaljer i den. Övervägande i samtalet hade inget barn svårigheter att ägna tid åt bilden. Konsten satte fart på deras sinnen och ibland hände det att de halkade in på personliga upplevelser och minnen i tolkningen när de kom i kontakt med analysbegreppen. Jag har dragit slutsatsen att tolkning av min konstbild var genomförbar på en del områden. En förutsättning är dock att bilden föreställer något som kan förknippas med verkligheten.

<p>Min bakgrund innehåller en långvarig relation med Gotska Sandön med kamera som redskap. Syftet med min studie har varit att tolka och analysera lärarstudenters reflektioner kring sex naturfotografiska konstbilder från Gotska Sandön. Fotografierna projicerades på en stor filmduk och lärarstudenterna – sex kvinnor och sju män – gjorde skriftliga beskrivningar utifrån sina upplevelser av bilderna. För att undersöka vilka likheter och skillnader de upplevde vid mötet med bilderna har jag använt mig av en fenomenografisk ansats.</p><p>Bearbetningen och analysen av lärarstudenternas utsagor – sammanlagt 156 st – har gjorts i fyra faser. I den första fasen har jag sammanställt de denotativa och konnotativa beskrivningarna av bilderna, d v s dels vad de ser i bilderna, dels vilka tankar och associationer som väcks. I den andra fasen har jag sökt efter mönster, likheter och skillnader. I den tredje fasen har jag gjort generella tolkningar och i den fjärde fasen har jag sökt efter vilka ”skapade mellanrum” som kan urskiljas i studenternas utsagor.</p><p>Resultaten visar på intressanta skillnader mellan de kvinnliga och manliga studenternas reflektioner. De kvinnliga studenterna skriver mera och utförligare än de manliga studenterna. Kvinnorna ”vågar” uttrycka mer av sina tankar och känslor än männen. De manliga studenterna  skriver konkretare, men går inte lika ”nära” bilden som kvinnorna. En annan påtaglig skillnad är att kvinnorna ställer flera frågor än männen, vilket kan tyda på både större nyfikenhet och större osäkerhet. Dessa resultat bekräftar till stora delar den bild som framkommit i tidigare studier.</p><p>Studien visar också att det i det ”skapade mellanrummet” uppstår intressanta och viktiga upplevelser. De associerade exemplen är konkreta, fantasifulla och lekfulla. Upplevelserna av bilderna visar på en spännig mellan erfarenhet och trygghet, drömmar och behov av stimulerande osäkerhet. Utsagorna har också innehållit tankar om bildens förmåga att uttrycka estetisk form och rörelse.</p><p> </p><p> </p>

Min bakgrund innehåller en långvarig relation med Gotska Sandön med kamera som redskap. Syftet med min studie har varit att tolka och analysera lärarstudenters reflektioner kring sex naturfotografiska konstbilder från Gotska Sandön. Fotografierna projicerades på en stor filmduk och lärarstudenterna – sex kvinnor och sju män – gjorde skriftliga beskrivningar utifrån sina upplevelser av bilderna. För att undersöka vilka likheter och skillnader de upplevde vid mötet med bilderna har jag använt mig av en fenomenografisk ansats. Bearbetningen och analysen av lärarstudenternas utsagor – sammanlagt 156 st – har gjorts i fyra faser. I den första fasen har jag sammanställt de denotativa och konnotativa beskrivningarna av bilderna, d v s dels vad de ser i bilderna, dels vilka tankar och associationer som väcks. I den andra fasen har jag sökt efter mönster, likheter och skillnader. I den tredje fasen har jag gjort generella tolkningar och i den fjärde fasen har jag sökt efter vilka ”skapade mellanrum” som kan urskiljas i studenternas utsagor. Resultaten visar på intressanta skillnader mellan de kvinnliga och manliga studenternas reflektioner. De kvinnliga studenterna skriver mera och utförligare än de manliga studenterna. Kvinnorna ”vågar” uttrycka mer av sina tankar och känslor än männen. De manliga studenterna  skriver konkretare, men går inte lika ”nära” bilden som kvinnorna. En annan påtaglig skillnad är att kvinnorna ställer flera frågor än männen, vilket kan tyda på både större nyfikenhet och större osäkerhet. Dessa resultat bekräftar till stora delar den bild som framkommit i tidigare studier. Studien visar också att det i det ”skapade mellanrummet” uppstår intressanta och viktiga upplevelser. De associerade exemplen är konkreta, fantasifulla och lekfulla. Upplevelserna av bilderna visar på en spännig mellan erfarenhet och trygghet, drömmar och behov av stimulerande osäkerhet. Utsagorna har också innehållit tankar om bildens förmåga att uttrycka estetisk form och rörelse.

The purpose of this thesis is to present a review of research themes and practice in the field of art image registration. The objectives of the review are twofold. The primary task is to distinguish which problems, in regard to theory and practice, that have been dealt with in the field of art image registration and the secondary task is to investigate which discursive, institutional and tool-related factors have had an impact on theoretical discussions and practice in the art image domain. The empirical content in the review is structured according to four epistemological viewpoints and is analyzed with a domain analytical approach. The result of the study is that two major problems are frequently discussed in the art image domain, namely lack of standardization and which discourse is the best suited for registration of art images. Furthermore, staff education, institutional users, lack of coordination within the domain, incompatibility between discourses and lack of suitable registration tools are factors that have been affecting the discussions and practice within the domain. / Uppsatsnivå: D