Syftet med denna studie var att ta reda på lärares och elevers uppfattningar om betyg. De frågeställningarna som jag ville veta vad var lärare och elever har för åsikter om är betygens syfte, vad betygen mäter, vad det finns för nackdelar och fördelar med betyg och om betyg kan ge en rättvis bedömning. För att ta reda på det gjordes intervjuer med tre lärare som arbetade på gymnasiet och 45 gymnasieelever besvarade en enkät. Resultatet visar att betyg är ett ämne som engagerade både lärare och elever. Eleverna skriver att betygens syfte är att de behövs för att söka vidare och för att skilja eleverna åt. Både lärarna och större delen av eleverna sa att betygen mäter kunskap och att läraren tittar på helheten av vad eleven gör vid betygsättningen. Det var även några elever som menade att ”fjäsk” har något med betygsättningen att göra. Både lärare och elever tycker att en av de viktigaste fördelarna med betyg är att de skapar motivation till att plugga. Den största nackdelen med betygen som både lärare och elever tycker är att det var för få steg Det är ungefär hälften av eleverna som skriver att betygen är rättvisa och lärarna ansåg att det är en rättvis bild av betygen i klassen.

<p>Syftet med denna studie var att ta reda på lärares och elevers uppfattningar om betyg. De frågeställningarna som jag ville veta vad var lärare och elever har för åsikter om är betygens syfte, vad betygen mäter, vad det finns för nackdelar och fördelar med betyg och om betyg kan ge en rättvis bedömning. För att ta reda på det gjordes intervjuer med tre lärare som arbetade på gymnasiet och 45 gymnasieelever besvarade en enkät. Resultatet visar att betyg är ett ämne som engagerade både lärare och elever. Eleverna skriver att betygens syfte är att de behövs för att söka vidare och för att skilja eleverna åt. Både lärarna och större delen av eleverna sa att betygen mäter kunskap och att läraren tittar på helheten av vad eleven gör vid betygsättningen. Det var även några elever som menade att ”fjäsk” har något med betygsättningen att göra. Både lärare och elever tycker att en av de viktigaste fördelarna med betyg är att de skapar motivation till att plugga. Den största nackdelen med betygen som både lärare och elever tycker är att det var för få steg Det är ungefär hälften av eleverna som skriver att betygen är rättvisa och lärarna ansåg att det är en rättvis bild av betygen i klassen.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att i förväg kartlägga behöriga lärares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebär. Frågeställningarna är: Vilka olika sätt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lärares utsagor? Vad anser lärare att en mer differentierad betygsskala kommer att få för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssätta elever? Undersökningen är av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lärare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna är belägna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrån tidigare forskning. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna förväntar sig hjälp från nationellt håll om en mer differentierad betygsskala träder i kraft. Lärarna förväntar sig, vid en reform, att tydligare mål och kriterier kommer att utarbetas. Studien visar också utsagor som hävdar att fler steg skulle motivera eleverna att sträva mot högre betyg, samtidigt som lärarna lättare kommer att kunna förklara för eleverna varför de får ett specifikt betyg.</p>

Syftet med undersökningen är att i förväg kartlägga behöriga lärares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebär. Frågeställningarna är: Vilka olika sätt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lärares utsagor? Vad anser lärare att en mer differentierad betygsskala kommer att få för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssätta elever? Undersökningen är av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lärare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna är belägna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrån tidigare forskning. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna förväntar sig hjälp från nationellt håll om en mer differentierad betygsskala träder i kraft. Lärarna förväntar sig, vid en reform, att tydligare mål och kriterier kommer att utarbetas. Studien visar också utsagor som hävdar att fler steg skulle motivera eleverna att sträva mot högre betyg, samtidigt som lärarna lättare kommer att kunna förklara för eleverna varför de får ett specifikt betyg.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i idrott och hälsa sätter betyg samt hur deser på skillnaderna mellan det nya och det gamla betygssystemet. Studien bestod av enkvalitativ undersökning där intervjuer genomfördes med fyra lärare från två olika skolor isödra Sverige. Resultatet pekar på att lärarna som var med i studien lägger upp lektionernagenom att titta på kursplanen så att de får med alla moment som ska vara med. De sätter betyggenom att gå efter kursplanen och informerar eleverna vid terminens början om vad som står ikursplanen och förklarar de olika gränserna för betygen. En sak som alla lärare tyckte varviktig i deras betygsättning var att man ska dokumentera vad eleverna gjort efter varje lektionoch vilka kriterier eleven har uppnått med lektionen för att slutligen sätta ett så rättssäkert ochlikvärdigt betyg som möjligt. De fördelar som lärarna nämnde med det nya styrdokumentetvar att det är klarare och tydligare hur man ska sätta betyg men samtidigt så menade lärarnaatt en av nackdelarna är att en elev kan få ett lägre betyg trots att denne till stor majoritet haruppfyllt högre betygskriterier. Förutom detta så kan man inte dra några definitiva slutsatsergällande skillnaderna mellan det nya och det gamla betygssystemet utan flera undersökningarpå detta område krävs.

Abstract As part of the 1990;s school reform one aim was to reinforce the objective of knowledge, and physical education and health (PE) went from being a recreational subject to a subject of knowledge among others. As part of the reform a new criterion-referenced grading system was introduced. Several studies and reports since, has shown that teachers in PE have a hard time interpreting and implementing the national criteria in relation to a very traditional content, mainly consisting of ball games. Consequently, fair and equivalent grading in the subject have been questioned. The purpose of this thesis is to investigate how the dominance of ball games as content, together with teacher’s difficulty in interpreting national grading criteria, impacts equivalent grading in PE. The study is carried out with a didactic and curriculum-theory framework, using survey as method. In the survey the respondents were to make an assessment of three different students, using the same marks used in the national grading system. As a basis for the assessment, three movieclips containing twelve students from a seventh grade class, playing basketball were used. The selection of respondents were 17 licensed teachers from upper- secondary school. The results show a remarkably low conformity among the respondents, where the same performance was graded differently by different respondents. Attached to each assessment the respondents were to formulate their grounds for the grade given. These motivations seem to consist of a mix of languages, partly resembling that of the curriculum and syllabus, and partly resembling that of traditional sports-logic. The latter seems harder to seperate from the specific activity being assessed, and does not seem to reflect the more universal description of quality in movement used in the syllabus. I conclude in my discussion that my results indicate that verbally formulated criteria can be questioned as a method for measuring students’ knowledge in a high-stakes grading system. Where such a method lacks, other frame factors seem to exercise influence over the teachers grading practices, threatening reliability as well as validity of the grades. As a conclusion, I can establish that the dominance of ball games as content in PE may result in grades being given without reliable and valid basis. Dominance of one activity also seems to favour certain pupils over others, often boys, participating in organised sports in their spare time. Keywords: assessment, ball games, equivalent grading, frame factors, physical education