Denna studie har ämnat att utifrån ett svenskt perspektiv undersöka eventuella förtjänster av internationell diversifiering. Detta har gjorts med utgångspunkt från olika marknader under olika marknadsförhållanden. Korrelation användes som mätverktyg av eventuella förtjänster av internationell diversifiering och standardavvikelsen beräknades för att belysa portföljerna ur ett annat riskperspektiv. Studien har grundat sig på Markowitz portföljvalsteori och Grubels tidigare forskning om internationell diversifiering som presenterades i artikeln ”Internationally Diversified Portfolios”. Därefter har månatlig indexprisdata hämtats för perioderna innan-, under- och efter den senaste finansiella krisen för att i efterhand konstruera elva olika teoretiska portföljer. Indexpriserna hämtades för fem utvecklade börsmarknader, fem börser i tillväxtmarknader och för den svenska börsmarknaden. Tio av dessa portföljer var likaviktade med den svenska börsen medan den elfte var en svensk inhemsk portfölj som använts som jämförelseportfölj. Genom att jämföra dessa portföljer med varandra fann vi att effekterna av internationell diversifiering varit som högst innan den finansiella krisen samt att de likaviktade portföljerna med tillväxtmarknader totalt har presterat högst avkastning till lägst given risk över hela perioden. Vidare fanns att standardavvikelsen, för de olika portföljernas avkastning, och korrelation mellan valda börsmarknader inte hade ett signifikant samband. / This study have intended to investigate the possible merits of international diversification in different markets under different market conditions, from a Swedish perspective. Correlation was used to measure possible merits of international diversification and the standard deviation was calculated to show the different portfolios from another risk perspective. The study has been based on Markovitz portfolio selection theory and Grubels previous research on international diversification as presented in the article ”International Diversified Portfolios”. Thereafter, monthly index price data has been gathered for the periods before, during and after the recent financial crisis to construct eleven different portfolios. The index prices were fetched for five developed markets, five emerging markets and for the swedish market. Ten of these portfolios were equally weighted with the swedish stock exchange while the eleventh was a Swedish domestic portfolio. By comparing these portfolios to each other we found that the effects of international diversification was most benefitial in the period before the financial crisis, but also that the equally weighted portfolios of emerging markets overall have had the best performance through the whole period. There was no significant relation found between the standard deviation, for the different portfolios return, and correlation between chosen stockmarkets.

Is home biasness common among modern investors? To which extent do Swedish investors diversify their investments on an international level? Does home biasness negatively affect the investors performance? To answer these questions, correlation tests of various international indices ranging over four different time periods are conducted, in order to see if correlation between markets are stronger today than before, as stronger correlation would render diversification less useful. To enhance the study, the holdings of the top ten Swedish funds, measured in fund capital according to Morningstar, is reviewed, based on data collected per 2014-12-31 from the Swedish Financial Supervisory Agency (FI). This gives an overview of how the funds diversify their investments internationally, these funds will in turn represent the average Swedish investor in the thesis. By constructing a bullet curve from a set of international indices, the author will analyse to which grade international diversification is useful. The results are that international diversification isn’t as beneficial as theory suggests it is. The reason for it may be due to stronger correlation between international markets in the past 15 years. Most of the Swedish funds tends to be rather home biased in their investments, as about a quarter of the holdings usually are placed in Swedish assets, and in accordance with the results of the indices development, the more home biased they are to Sweden, the better they tend to perform. / Hur vanligt är egentligen home biasness hos den moderna investeraren? Till vilken grad diversifierar egentligen den vanliga Svenska investeraren sina tillgångar internationellt? Påverkar en eventuellt inhemskt investeringsfilosofi investeraren negativt? Korrelationstester för olika världsindex kommer utföras, så att en överskådade blick kan fås över hur världsmarknader rör sig allt mer symmetriskt, då starkare symmetri mellan marknader minskar nyttan av internationell diversifiering. Data om innehav från Sveriges topp tio fonder, sett till fondförmögenhet utifrån Morningstar, har samlats från finansinspektionen per 2014-12-31. Dessa fonder ska representera den typiske Svenska investeraren och dess diversifieringsvanor. Genom att ha samlat data från ett flertal internationella index har effektiv front samt en fiktiv kombination av index skapats för att få fram huruvida avkastning i relation till risk ökar genom internationell diversifiering. Denna kombination av index jämförs sedan mot utveckling av en handfull internationellt samlade index för att se om diversifiering förbättrar avkastningen i relation till risk. Resultatet säger att det index som är mest diversifierade inte är så gynnsamt som teorin påstår. Anledningen till detta kan bero på den ökade korrelationen bland aktiemarknader idag jämfört med för 15 år sedan. De flesta Svenska fonderna har en större andel av sitt innehav i Svenska värdepapper och överlag, förutom diverse undantag, så har det gynnat dessa fonder i avkastning sett till risk.