Problemområdet som denna studie behandlat är behovet av organisationsförändringar inom kommunala organisationer och hur dessa kan genomföras på ett lyckat sätt. Syftet med studien har varit att utifrån enhetschefers berättelser beskriva och analysera betydelsen av dialog och kommunikation i planerandet och implementerandet av organisationsförändringen “Heltid - En del av helheten”. För att tillgodose studiens syfte har forskningsfrågor besvarats och berör enhetschefers upplevelser av involvering med ett riktat fokus på kommunikation i förändringsprocessens förberedande fas, samt enhetschefers upplevelser av förutsättningar till att implementera organisationsförändringen. Studien har genomförts i samarbete med Umeå kommuns utvecklings- och ledningsgrupp. Ett kombinerat urval har gjorts av relevanta informanter med ett inledningsvis målinriktat urval som övergått till snöbollsmetod. Empirin har införskaffats med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer som spelats in och transkriberats i sin helhet. Studiens resultat har visat vilka konsekvenser ett rationellt synsätt på förändringsprocesser, kommunikation och informationsspridning kan få. Misslyckandet med att delaktiggöra enhetschefer i den förberedande fasen har resulterat i en svag förändringsplan. Vidare har en ineffektiv kommunikation mellan övre ledning, enhetschefer och Umeå Kommunal resulterat i en förvirring och mångfaldig tolkning kring begrepp och betydelse av förändringen för specifika verksamheter. Vilket har försvårat rollen som förändringsagent för vissa enhetschefer samt minskat förändringsberedskapen inom organisationen. Den bristande förändringsberedskapen har tagit sig i uttryck genom att vissa medarbetare uppvisat motstånd i form av ifrågasättande och ryktesspridning. De enhetschefer som lyckats bäst med att implementera heltidsinförandet är de som haft förutsättningarna att tolka förändringsinformationen rätt, samt haft en god relation av tillit till sina medarbetare. I linje med nämnda förutsättningar har ett behov uttryckts av att ge rätt stöd till rätt enhetschef tidigt i processen för att möjliggöra en effektiv implementering.

Studiens syfte var att undersöka hur medarbetardrivna förändringsprocesser kan fungera för att se om detta kan vara ett komplement till ledardrivna förändringsprocesser, vilka är vanligastförekommande i tidigare litteratur. För att undersöka detta gjordes först en undersökning om hur ledardrivna förändringsprocesser kan fungera, därmed har relevanta tongivande teorier tagits upp, exempelvis Kotters åttastegsmodell och Lewins trestegsmodell. För att få en förståelse om hur medarbetardrivna förändringsprocesser kan fungera användes en kvalitativ studiedesign med en fallstudie där författarna använde semistrukturerade intervjuer för att intervjua medarbetare på ett företag som använder medarbetardrivna förändringsprocesser.Resultatet visar att en förändring driven av medarbetare kan delas upp i tre faser, uppstartsfas, arbetsfas och implementeringsfas, vilka har ett antal underliggande steg. Analysen framhåller både skillnader och likheter med tidigare forskning inom ämnet förändringsprocesser. Den största skillnaden ter sig vara att andra medarbetare blir mer engagerade av att en medarbetare driver förändringen än när en ledare gör det.