Problemområdet som denna studie behandlat är behovet av organisationsförändringar inom kommunala organisationer och hur dessa kan genomföras på ett lyckat sätt. Syftet med studien har varit att utifrån enhetschefers berättelser beskriva och analysera betydelsen av dialog och kommunikation i planerandet och implementerandet av organisationsförändringen “Heltid - En del av helheten”. För att tillgodose studiens syfte har forskningsfrågor besvarats och berör enhetschefers upplevelser av involvering med ett riktat fokus på kommunikation i förändringsprocessens förberedande fas, samt enhetschefers upplevelser av förutsättningar till att implementera organisationsförändringen. Studien har genomförts i samarbete med Umeå kommuns utvecklings- och ledningsgrupp. Ett kombinerat urval har gjorts av relevanta informanter med ett inledningsvis målinriktat urval som övergått till snöbollsmetod. Empirin har införskaffats med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer som spelats in och transkriberats i sin helhet. Studiens resultat har visat vilka konsekvenser ett rationellt synsätt på förändringsprocesser, kommunikation och informationsspridning kan få. Misslyckandet med att delaktiggöra enhetschefer i den förberedande fasen har resulterat i en svag förändringsplan. Vidare har en ineffektiv kommunikation mellan övre ledning, enhetschefer och Umeå Kommunal resulterat i en förvirring och mångfaldig tolkning kring begrepp och betydelse av förändringen för specifika verksamheter. Vilket har försvårat rollen som förändringsagent för vissa enhetschefer samt minskat förändringsberedskapen inom organisationen. Den bristande förändringsberedskapen har tagit sig i uttryck genom att vissa medarbetare uppvisat motstånd i form av ifrågasättande och ryktesspridning. De enhetschefer som lyckats bäst med att implementera heltidsinförandet är de som haft förutsättningarna att tolka förändringsinformationen rätt, samt haft en god relation av tillit till sina medarbetare. I linje med nämnda förutsättningar har ett behov uttryckts av att ge rätt stöd till rätt enhetschef tidigt i processen för att möjliggöra en effektiv implementering.

Sammanfattning Bakgrund och Problem: Varumärkesarbete i företag har under senare år blivit av allt större vikt där insikter kring företags aktiviteter och omdöme har fått större utrymme och inflytande ut mot marknadens aktörer och deras val och interaktioner. Det händer ibland att ett företag helt byter varumärke, detta som fenomen kallas rebranding. Genom denna rebrandingprocess finns det flera kritiska moment vid implementeringen av det nya varumärket. Denna problematik har vi valt att studera med färgfackhandeln Happy Homes som studieobjekt och hur detta varumärkesarbete ut mot Växjö Färg & Tapet som franchisetagare fungerat. Syfte: Avsikten med uppsatsen är att redogöra för de steg och moment inom implementeringsarbetet vid rebranding som vidtas samt vilka olika påverkande aspekter som kan härledas till de aktiviteter som kan uppstå i processen. Vi har för uppsatsen ett syfte vilket ämnar att: ”Beskriva hur implementeringsarbetet vid en intern rebranding mellan ett företag och en ny franchisetagare kan ske på ett effektivare sätt.” Metod:Vi har arbetat genom en kvalitativ metod med en deduktiv ansats där vi gått från teori till empiri vilket vi sedan analyserat och dragit slutsatser ifrån. Vår interaktion med respondenterna har baserats på semistrukturerade intervjuer där frågorna i intervjuguiden operationaliserats fram ifrån teorin. Slutsatser: Resultatet av denna studie innefattar tillvägagångssätt av hur implementeringsarbetet vid intern rebranding mellan företag och franchisetagare kan effektiviseras och underlättas, samt vilka fallgropar som de inblandade parter bör ta i beaktning och undvika. / Abstract Brand management has in recent years become increasingly important where companies insights to the market and consumers reflects on their marketing activities. Sometimes companies during to an acquisition need to change their entire brand; this phenomenon is known as rebranding. Through this rebranding process there are several critical steps in the implementation of a new brand. This complex of problem is to be researched and the object of study is the company Happy Homes and its brand implementation to the franchisee Växjö Färg & Tapet.   The purpose of this study is to examine and describe the implementation process of rebranding, and how it measures from a management perspective. This will conduce to see what acts and efforts need to be handled in the contributing to a brand change due to rebranding. This study will also contribute to a deeper understanding of both opportunities and openings as to pitfalls which could occur in the process of rebranding.   This thesis has a qualitative research methodology with a deductive research strategy. This approach allows us to work from theory to collect empirical evidence and to analyze and conclude the specific situation. Our interviews with the respondents were based on semi-structured interviews in which the topics and question of the interview guide was operationalized from a theoretical ground.

This study examines a clearer picture of how the implementation of digitalization works among municipalities employed by consuming a theory developed by Grenny et al:s implementation strategies. This theory shows that the more implementation strategies you use parallel, the merrier. Based on this theory, a survey has been sent out to randomly selected municipalities.    The main purpose of this study is to see how to achieve making Sweden’s digitalization strategy a more living document. In the ambition of doing this, the study has defined itself by focusing on the implementation of digitalization among municipalities employed. It is important to succeed with a continuous process of implementing digitalization among municipal employees. Sweden’s digitalization strategy is otherwise going to end up as something rhetoric without actions. Municipalities fill a key function if Sweden is going to achieve the main goal of the digitalization strategy, making Sweden the best country to utilize the possibilities with digitalization.    The result of this study shows that municipalities employees have a high level of personal motivation for implementing digitalization, a motivation that is confirmed by both coworkers and managers. The problem lays more in that this motivation doesn’t get followed up by a more “structural motivation”. In other words, municipalities could improve their digitalization process significantly through an implementation strategy that strengthens the incentives for change that follows with digitalization.

Aim: This essay aims to identify and categorize implementation strategies that increase physical activity. This to create a picture of in what ways the efforts of increasing physical activity are done in Sweden. Method: Several literature searches were made during February 2021. Literature was searched on four governmental or institutional websites. The keywords were “physical activity” and “increase physical activity”. Through exclusion of non-relevant titles, a total of 15 publications from five different institutions were included. Through a literary analysis the implementation strategies were categorized into four subject areas; environment and city planning, school and workplace, healthcare, and collaboration between authorities. Results: Strategies that aim to create stimulating environments through city planning have a high feasibility of improving levels of physical activity. Stimulating environments can create long-term results that affect greater portions of the population. School and work places are important places where daily physical activity can be promoted. Through the educational system and the school subject sports and health, students can create a good foundation for a healthy lifestyle. Ensuring that employees have the possibility to be physically active should be in the interest of every employer, since physically active people tend to have less sick leave and have a greater work performance. In regards of physical activity, the Swedish healthcare system work mostly with secondary prevention. Counseling is the recommended method and also the mainly used method for lifestyle changes in healthcare. Counseling together with written information and continuous contact between patient and healthcare professional is proven to be the most effective way to acquire lifestyle changes. Prescripted physical activity is a concept to improve the levels of physical activity of patients and can be issued by different health care professionals. Several instances agree on the need of a coordinating structure that can oversee the work of increasing physical activity. This structure could demand that effective strategies for implementation are being followed, and could be a connection between different stakeholders. Conclusion: The different sectors investigated have wide knowledge of the impact of increasing physical activity. However, statistics and the burden of non-communicable diseases show generally low levels of physical activity in the population. The conclusion of this is that there is a lack of implementing guidelines into concrete measures that are followed in different sectors. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och kategorisera kunskapsunderlaget för implementeringsstrategier och konkreta åtgärder som främjar fysisk aktivitet i det svenska samhället, samt hur dessa praktiskt appliceras genom olika myndigheter och institutioner. Metod: Litteratursökningar gjordes under februari 2021 på fyra myndigheters eller institutioners hemsidor. Sökorden som användes var ”fysisk aktivitet” och ”främja fysisk aktivitet”. Sållning av titlar resulterade i totalt 15 publikationer utfärdade från fem olika institutioner. Genom textanalys identifierades implementeringsstrategier och åtgärder som främjar fysisk aktivitet, dessa grupperades in i fyra ämnesområden; fysisk miljö och stadsplanering, skola och arbetsplats, hälso- och sjukvård, samt samarbetet mellan instanser. Resultat: Åtgärder för att öka nivåer av fysisk aktivitet som fokuserar på att skapa främjande miljöer genom stadsplanering kan ge långsiktiga resultat som påverkar större delar av befolkningen. Det är viktigt att planera samhällen utifrån närhet, trygghet och tillgänglighet till promenadstråk, cykelvägar, parker och grönområden, samt till andra faciliteter som arbetsplatser, träningsanläggningar eller affärer. Skolan och arbetsplatsen är viktiga platser där daglig fysisk aktivitet kan främjas. Genom skolväsendet och skolämnet idrott och hälsa kan elever lära sig och skapa hälsosamma levnadsvanor. Att skapa förutsättningar så att de anställda på arbetsplatsen är fysiskt aktiva är av värde då det kan minska sjukfrånvaron och förbättra arbetsprestationen. Med fokus på fysisk aktivitet arbetar hälso- och sjukvården främst med sekundärprevention, där rådgivning är den metod som rekommenderas, samt metoden som är främst använd. Rådgivning tillsammans med skriftlig information och kontinuerlig uppföljning har visats vara det mest effektiva sättet att åstadkomma livsstilsförändringar på individnivå. Fysisk aktivitet på recept är ett arbetssätt som främjar fysisk aktivitet i behandlingsform för flertalet sjukdomar och kan skrivas ut av olika yrkeskategorier inom vården. Flertalet instanser belyser behovet av en samordnande struktur som ser över det tvärsektoriella arbetet för främjandet av fysisk aktivitet. Denna struktur kan sätta krav på att effektiva implementeringsstrategier används och efterföljs, samt kan verka som länk mellan olika aktörer, myndigheter och institutioner. Slutsats: Det finns en bred kunskap kring vikten av att främja fysisk aktivitet inom de olika sektorerna som undersöks. Dock visar statistik och sjukdomsbördan på en generellt låg nivå av fysisk aktivitet i befolkningen. Detta visar på brister i att implementera riktlinjer till konkreta åtgärder som efterföljs inom olika sektorer. / <p>Idrott III</p>

Purpose:The study’s aim is to shed light upon the reasons for implementation and factors that affect the implementation process of solar panels for companies. The purpose was to investigate what influences the implementation of new technology; what the reasons are and which factors influence the implementation. To be able to answer the purpose two research questions have been formulated:  What is the reason for companies to choose to implement solar panels? What factors influence the implementation process solar panels for companies? Method:The study was conducted by a literature study that laid the foundation for the theory and research questions. To be able to fulfil the aim of the research a case-study with a single-case-design has been carried out were three companies have been studied. The empirical data was collected through interviews and document studies. The research questions have been answered in the analysis in collaboration with the theory and the empirical findings which lead to the findings of the research.   Findings:The results of the study show that marketing is a significant reason to why companies choose to implement solar panels together with the reason to be more sustainable. The influences that navigate the implementation are the pilot study, the supplier, the technology fit and the company’s collaboration and communication with the supplier. These factors have influenced the result of the implementation and how successfulness of the outcome. The focus does not lay on the economic incentive for the companies in this type of implementation but one can discuss the value of marketing.    Implications: The study’s theoretical implication is described by why companies choose to implement solar panels. The practical implication that this study provides is the determination of what navigates the implementation of solar panels. This has been done by studying which factors that influenced the implementation of solar panels for companies and which then resulted in the important influencing factors.   Limitations: The reasons to why companies choose to implement sustainable new technology can be a sensitive subject due to the risk of being accused of “green washing”. This has made it important to emphasise anonymity of the companies to ensure that the answers from the interviews are as reliable as possible. It has been obvious during the interviews that some of the respondents have lacked the knowledge needed.

More than ever, organizational development and results are affected by employee well-being and motivation. To be an attractive workplace from a staff perspective, it is vital that the organization is aware of how employees actually experience the workplace. By measuring employee satisfaction, the organization is given the opportunity to improve its position as an attractive workplace. The organization in this study has a future goal and that is to become one of Sweden’s most valued workplaces, therefore they need to develop a strategy for how employee satisfaction is measured and evaluated. The purpose of this study is to develop a standardized approach for the organization to measure and monitor it’s employee satisfaction. The study presents an implementation proposal in which the organization in an educational and step-by-step approach can begin the work of measuring employee satisfaction. In addition to the handy steps that the organization can follow, the benefits of a successful implementation project are also presented. The organization's challenges are mapped out and include a strategy to overcome these challenges. / Mer än någonsin påverkas en verksamhets utveckling och resultat av medarbetarnas trivsel och motivation. För att vara en attraktiv arbetsgivare utifrån ett medarbetarperspektiv är det av stor vikt att organisationen är medveten om hur medarbetarna faktiskt upplever arbetsgivaren. Genom att mäta medarbetarnöjdheten ges förutsättningar för organisationen att förbättra sin position som en attraktiv arbetsplats. Den studerade organisationens framtida mål är att bli en av Sveriges bästa arbetsgivare och de behöver därmed ta fram en strategi för hur medarbetarnöjdheten ska mätas och utvärderas. Syftet med studien är att ta fram ett standardiserat tillvägagångssätt för KitchenTime att mäta och följa upp sin medarbetarnöjdhet på. Studien presenterar ett implementeringsförslag där organisationen på ett pedagogiskt och stegvis tillvägagångssätt kan inleda arbetet med att mäta medarbetarnöjdheten. Förutom de handfasta stegen som organisationen kan följa presenteras även fördelar med ett lyckat implementeringsprojekt. Organisationens utmaningar är kartlagda och det finns även en strategi för att överkomma dessa utmaningar.