Sveriges regering presenterade 2017 en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet, där målet är att Sverige ska bli det främsta landet i världen att nyttja digitaliseringens möjligheter. Tillgången till pedagogiskt samt tekniskt stöd har visat sig variera kraftigt och det finns fortfarande en osäkerhet kring den digitala kompetensen och hur digitala verktyg kan användas i undervisningen. Denna studie har syftat till att undersöka hur skolor bedriver sitt digitaliseringsarbete i relation till den nationella digitaliseringsstrategin samt vilka utmaningar och möjligheter som finns med det. Detta har genomförts utifrån digitaliseringsledares perspektiv. Inriktning har varit på digitaliseringsstrategins två första fokusområden. Det har sedan tidigare genomförts kvantitativa undersökningar utifrån elevers, pedagogers och skolledares perspektiv, men digitaliseringsledares perspektiv har inte undersökts. Digitaliseringsledaren är en viktig roll som har en stor betydelse för integrationen av digitala verktyg inom skolväsendet för pedagoger. Därav har denna studie utgått från digitaliseringsledares perspektiv. Detta för att bidra till en mer komplett förståelse för arbetet av skolans digitalisering. Kvalitativa intervjuer med digitaliseringsledare har genomförts för att skapa en mer djupgående förståelse inom området. I resultatet presenteras digitaliseringsarbetet på två nivåer: organisatorisk samt individnivå. På en organisatorisk nivå är digitaliseringsstrategin välkänd, men används inte överallt. Skolledaren visar sig även spela en stor roll, då de ansvarar för att rätt förutsättningar finns ute i skolverksamheterna. Detta, tillsammans med olika resurstillgångar kan skapa problem för den önskvärda likvärdigheten av skolan. På individnivå bedrivs digitaliseringsarbetet genom digitala arbetsgrupper för att sprida kunskaper ute i skolverksamheterna. Utmaningar för digitaliseringsarbetet är bristen på ekonomiska förutsättningar samt avsatt tid för digital kompetensutveckling. Möjligheter är att vissa skolverksamheter ser digitaliseringsarbetet som en naturlig del i sin budgetering. Detta, tillsammans med pedagogers alltmer positiva attityder gällande användning av digitala verktyg, är ett steg i rätt riktning för skolans digitalisering.

Mobiltelefonen är viktig på individ- och systemnivå men mobiltelefonens roll i skolans värld är inte lika självklar enligt samhällsdebatten och svensk politik. Digitalisering genomsyrar däremot både samhället och skolan vilket visar sig i olika digitaliseringsstrategier med digital kompetens som en gemensam nämnare. Med respekt för mobiltelefonens roll i samhället ämnar den kvalitativa fallstudien undersöka mobiltelefonens roll i skolan genom forskningsfrågan “Vad är lärares uppfattningar om undervisning av digital kompetens kopplad till mobilanvändning?”. Fem intervjuer har genomförts med lärare och materialet har analyserats med teoretisk utgångspunkt i Skolverkets konkretisering av adekvat digital kompetens. Resultatet visar att lärare har gemensamma uppfattningar om att skolan ska ta ett ansvar för undervisning av vissa aspekter av adekvat digital kompetens kopplad till mobilanvändning. Det råder splittrade uppfattningar om hur undervisningen ska genomföras och om mobiltelefonen bör inkluderas i klassrummet.

En av de största nyheterna i läroplanen för förskola (Lpfö18), som började gälla i juli 2019, var fokuset på digital kompetens och digitala verktyg. Alla barn ska få möjlighet att utveckla en adekvat digital kompetens med start i förskolan. Därtill ska digitala verktyg ingå i undervisning i andra ämnen än just inom teknik. I denna studie har vi undersökt vilka förändringar som gjorts på förskolor för att uppnå de nya målen samt om de haft några särskilda utmaningar eller problem vid införandet. Studien har gjorts som en kvalitativ analys utifrån intervjuer av sex förskollärare från två olika kommuner. Det teoretiska ramverket har utgått från TPACK-modellen (technological, pedagogical, and content knowledge). En modell som utgår från att teknisk och pedagogisk kunskap bildar en helhet tillsammans med ämneskunskapen och är en förutsättning för god undervisning med hjälp av digitala verktyg. Studiens resultat pekar på att alla förskolor gjort förändringar. Framför allt har surfplattor införskaffats men även smartboards och programmerbara robotar. Studien visar även att utbildning av pedagogerna är väldigt viktigt för att de digitala verktygen ska användas samt användas på rätt sätt vilket bekräftar TPACK-modellen. Pedagogerna har överlag en positiv bild av användningen av digitala verktyg i undervisningen och ser stora fördelar exempelvis vid dokumentation samt med barn med annat modersmål. Det finns även risker, såsom att surfplattor används som barnpassare, men med rätt utbildning av pedagogerna kan denna risk undvikas. Pedagogerna ser även att de uppfyller kravet om att utjämna socioekonomiska kunskapsklyftor genom att alla barn får tillgång till digitala verktyg.

School libraries in Sweden are intended to be an integrated part of the pedagogic curriculum. School leaders are proven to give libraries insufficient support when it comes to funding, employing adequate library staff and promoting cooperation between librarian and teachers. A new digitalization strategy initiated by the Swedish government singles out school library as one of the key actors in digitalization of the education sector. Can it fulfill this role without a professional librarian? This is a case study of a Swedish school that seeks to describe an implementation process that takes place after the policy is passed and before it is successfully implemented. Implementation theory is used to analyze the results of the semi-structured interviews.

This study examines a clearer picture of how the implementation of digitalization works among municipalities employed by consuming a theory developed by Grenny et al:s implementation strategies. This theory shows that the more implementation strategies you use parallel, the merrier. Based on this theory, a survey has been sent out to randomly selected municipalities.    The main purpose of this study is to see how to achieve making Sweden’s digitalization strategy a more living document. In the ambition of doing this, the study has defined itself by focusing on the implementation of digitalization among municipalities employed. It is important to succeed with a continuous process of implementing digitalization among municipal employees. Sweden’s digitalization strategy is otherwise going to end up as something rhetoric without actions. Municipalities fill a key function if Sweden is going to achieve the main goal of the digitalization strategy, making Sweden the best country to utilize the possibilities with digitalization.    The result of this study shows that municipalities employees have a high level of personal motivation for implementing digitalization, a motivation that is confirmed by both coworkers and managers. The problem lays more in that this motivation doesn’t get followed up by a more “structural motivation”. In other words, municipalities could improve their digitalization process significantly through an implementation strategy that strengthens the incentives for change that follows with digitalization.

Syfte är att bidra med kunskap kring KPI:ers, efter engelskans Key Performance Indicator, vikt i den digitala transformationen vars mål är att realisera verksamhetens strategi. Hypotesen är att KPI:er kan användas som styrmedel i att påskynda digital transformation och att det därför finns skäl i att studera dess existens och utformning. Frågan man vill få svar på är ifall KPI:er används som styrmedel för att påskynda digital transformation. Baserat på det teoretiska ramverket och det empiriska underlaget kan man konstatera att KPI:er, kopplade till digital förflyttning, har en tydlig relation till organisationens digitala mognad där mognare organisationer har KPI:er kopplade till digital innovation medan de mindre mogna fokuserar främst på intern effektivitet som digitalisering ger upphov till. Vi kan också konstatera att digitala KPI:er förekommer men de traditionella är fortfarande viktigast, då man har svårt att definiera vad som ingår i digital transformation, iallafall för de undersökta organisationerna. Trots faktumet att traditionella KPI:er fortfarande dominerar de undersökta organisationernas ledningsagenda, är KPI:er som förknippas med de nya digitala affärsmodellerna på stark frammarsch.

Todays‘ society is digitalized. This has effects on both the society and the educational practice. Therefore, the Swedish government has decided that all students must develop digital skills in school. This study aims to investigate how textbooks in civics can contribute to students developing  digital competence. Three textbooks have been studied using textbook theory and a method called usage-text analysis.   Some main results are that textbooks in civics can contribute to students developing digital competence, as they to a varying extent, convey information and are in line with the curriculum regarding how digitalization affects democracy, politics and the labour market. However, there are shortcomings in the textbooks‘ contribution to the development of digital competence. This consists of that the textbooks in an incomplete way, are conveying and are in line with the curriculum regarding digital sources. Furthermore, the textbooks can only to a small extent contribute to students developing digital competence, as it does not constitute an essential part of the textbooks. Therefore, the teacher has a particularly important role in ensuring an equal development of students‘ digital competence.

Utvecklingen i samhället går i riktning mot att glesbygden avbefolkas, serviceställen och fysiska servicepunkter försvinner. Detta är något som påverkar landsbygden mycket. Denna studie syftar till att beskriva hur en digital transformation i form av en digital butik påverkar ett litet samhälle i Norrland. Studien är en undersökande studie med en kvalitativ metodologi, analys och datainsamling. De teoretiska referensram som ligger till grund för studien och som används i analysen är digital transformation, digitaliseringsstrategi, smarta byar och den digitala klyftan. De slutsatser studien kommer fram till är att införandet av en digital lösning har lett till framtidstro, förenklat vardagen samt gett en mer levande glesbygd. Genom digitaliseringens möjligheter har man hittat en lösning som är ekonomisk gångbar. / Developments in society are moving in the direction of depopulation of sparsely populated areas, and the disappearing of service points and physical service points disappearing. This is something that affects the countryside a lot. This study aims to describe how a digital transformation in the form of a digital store affects a small community in the most northern part of Sweden, Norrland. The study is a research study with a qualitative methodology, analysis and data collection. The theoretical frames of reference that form the basis of the study and that are used in the analysis are digital transformation, digitization strategy, smart villages, the digital divide. The conclusions of the study are that the introduction of a digital solution has led to hope for the future, simplified everyday life and provided a more vibrant sparsely populated area. Through the possibilities of digitalization, a solution has been found that is economically viable.

Today, Sweden's ambition is to be the best in the world to use the possibilities of digitization, while at the same time aiming to be a leader in the work for sustainable development and Agenda 2030. The study aims to study whether there is a clear connection between how the theory of how one should work with digitization to achieve sustainability applies in the practical work at national and local level. Furthermore, one can use the result to identify how one should use digitization and plan for a more sustainable society. The aim of the study is to be able to see what differences and / or similarities there are at the different strategic levels, where the study is limited to comparing Sundsvall's municipality with the rest of Sweden. The parameters examined are supported by the theory that William Mitchell has written in his book "e-topia", which describes the connection between digitization and sustainability and answers the question of how to achieve sustainability with the help of digitization.   The report is based on a qualitative method, in which the result is gathered from two interviews and two policy documents, respectively, in order to be compared and discussed in the report's concluding discussion and conclusion part. The result shows that it is the human transformation that is of significant importance both at national and local level, but that there is no clear link to the sustainability work in the national digitization strategy. Instead of focusing on what abilities that are required to be able to use digital techniques or technologies, one should instead focus on how digitalization contributes to the sustainability work in order to eliminate unnecessary processes or steps.

Sverige har en ambition om att bli bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter, en central del i detta är att tidigt säkerställa digital kompetens hos unga. Därav att det görs satsningar på att barn ska ha tillgång till digitala verktyg av olika slag i skolmiljö. Av intresse är därmed att erhålla förståelse för hur de använder sig av de tillhandahållna digitala verktygen och vad deras åsikter kring det är, vilket är vad denna studie ämnar undersöka. Datainsamlingen har gjorts i form av fyra observationstillfällen som fördelats på två klasser tillhörande årskurs fyra. Fördelat på dessa skedde ett urplock av sex respondenter som det genomfördes intervjuer med, det användes även av informanter i form av deras klassföreståndare och en lärare/IT-samordnare. I arbetet med att analysera datan gjordes en innehållsanalys i vilken kategorier tillämpbara både för observation och intervju fastställdes. Resultatet visade att digitala verktyg var något som användes i hög grad och att det finns ett spektrum av vilka som förekom. Överlag har det konstaterats att eleverna huvudsakligen ser fördelar med det, men har en medvetenhet om baksidan med detta också. Det framkom bland annat att en vanlig uppgift var att skriva texter, något som uppskattades att göra på datorn då det inte framkallade smärta i handen likt användandet av papper och penna kunde göra. För att kunna dra slutsatser om detta fördes en diskussion kring tidigare forskning i relation till erhållet resultat. / Sweden has an ambition to become the best in the world in making use of the opportunities of digitalization, a central part of this is to ensure early digital competence among young people. Therefore, investments are being made to ensure that children have access to digital tools of various kinds in the school environment. It is therefore of interest to gain an understanding of how they use the digital tools provided and what their opinions are about it, which is what this study intends to investigate. The data collection has been done in the form of four observation sessions which are distributed between two classes belonging to year four. Distributed among these, a selection of six respondents took place with whom interviews were conducted, informants in the form of their class teachers and a teacher/IT coordinator were also interviewed. In the work of analyzing the data, a content analysis was made in which categories applicable to both observations and interviews were established. The result showed that digital tools were something that was used to a high degree and that there is a spectrum of which tools occurred. Overall, it has been found that students mainly see advantages to it, but have an awareness of the downside of this as well. Among other things, it emerged that a common task was to write texts, something that was appreciated to be done on the computer as it did not cause pain in the hand like the use of paper and pencil could. In order to be able to draw conclusions about this, a discussion was held about previous research in relation to the results obtained.