Syfte är att bidra med kunskap kring KPI:ers, efter engelskans Key Performance Indicator, vikt i den digitala transformationen vars mål är att realisera verksamhetens strategi. Hypotesen är att KPI:er kan användas som styrmedel i att påskynda digital transformation och att det därför finns skäl i att studera dess existens och utformning. Frågan man vill få svar på är ifall KPI:er används som styrmedel för att påskynda digital transformation. Baserat på det teoretiska ramverket och det empiriska underlaget kan man konstatera att KPI:er, kopplade till digital förflyttning, har en tydlig relation till organisationens digitala mognad där mognare organisationer har KPI:er kopplade till digital innovation medan de mindre mogna fokuserar främst på intern effektivitet som digitalisering ger upphov till. Vi kan också konstatera att digitala KPI:er förekommer men de traditionella är fortfarande viktigast, då man har svårt att definiera vad som ingår i digital transformation, iallafall för de undersökta organisationerna. Trots faktumet att traditionella KPI:er fortfarande dominerar de undersökta organisationernas ledningsagenda, är KPI:er som förknippas med de nya digitala affärsmodellerna på stark frammarsch.

Den personliga integriteten på internet har de senaste decennierna växt fram till att bli en existensiell fråga för många privatpersoner. För att värna om EU medborgarnas integritet och det fria flödet av information upprättade EU, The General Data Protection Regulation (GDPR) 2018. En konsekvens av detta är att företag måste utföra en rad kostsamma aktiviteter för att skydda sina kunders personliga data. Görs detta inte på ett korrekt sätt kan företag räkna med dryga böter. Privacy One har skapat en patenterad säkerhetslösning på Google Markets vid namn Harpoctates för att adressera problemet. Trots att marknaden har ett behov, och det finns en lösning anser företaget det är svårt att hitta kunder. Det är inte ensam, endast 14 % av små och medelstora företag ser digital affärsutveckling som en effektiv lösning, trots att det i många fall är viktigare HUR företag gör affärer, än VAD de gör. Denna studie ska besvara vad som skapar värde i en digital affärsmodell. Baserat på en positivistisk världssyn, induktiv metod och kvalitativ ansats bygger denna uppsats på en fallstudie av Privacy One. I syfte att skapa en repeterbar och skalbar affärsmodell baser sig teorin på företagets värdeskapande faktorer och marknadspositionering. Trots att Privacy One har en produkt i tiden visar resultatet på att företagets fokus är otydligt. Genom att fokusera på en nischad marknad, exempelvis skola kan företaget skapa ett gott renommé och goda kundreferenser. Något som ger skalbarhet då Privacy One kan sälja sin mjukvara utan att först skapa förtroende hos kunden genom utbildning eller kurs i GDPR. Privacy One kan därmed bygga sin marknadsposition, bredda portföljen och expandera till andra verksamhetsområden. Vad betyder det här för andra företag som ämnar ta efter processen att skapa en digital affärsmodell? 1. Analysera vart företaget befinner sig på en normalfördelningskurva i syfte att hitta en startpunkt. 2. Skapa en målbild, en plats på marknaden där företaget kan skaffa sig en dominerande marknadsposition. 3. Formulera företagets värdeskapare baserat på företagets position och målbild. Utveckla en digital affärsmodell för målgruppen.

Bakgrund och problem: Organisationer idag präglas av den digitala utvecklingen. Att transformera sin affärsmodell till en digitalaffärsmodell är idag en förutsättning enligt forskning för att kunna överleva. Högskolor och universitet i Sverige har ett traditionellt sätt att bedriva sin verksamhet på och påtryckningar från omvärlden har ett skiftande fokus. Lagar och regler sätts upp för att digitalisera enskilda delar av verksamheten istället för hela affärsmodellen. Studenterna kräver mer av den digitala utvecklingen i utbildningen. Distansutbildningar som bedrivs digitalt har det forskats på inom flera områden men den digitala utvecklingen som sker på campus är mindre omfattande i sin forskning. Det uppfattas här finnas en kunskapslucka som ännu inte är studerad. Den digitala transformationen på campus ur ett studentperspektiv. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka egenskaper i utbildningens digitala verktyg som studenterna värdesätter. Vidare ämnar studien att analysera studenternas uppfattning om nuvarande digitala verktyg som används men även om framtida verktyg som önskas. Studien avser därmed att utvidga befintlig kunskap utifrån studentens perspektiv på vad som skulle kunna transformeras i digitala verktyg på campusutbildningar. Studien önskar även bidra till framtida forskning och en ingång till fördjupning inom ämnet. Metod: I denna studie tillämpas en kvalitativ forskningsansats. Studiens empiri grundas främst i intervjuer med respondenter som är aktiva studenter på en högskola eller universitet i Sverige. Slutsats: Det är inte enskilda funktioner som studenten värdesätter i sin utbildning utan funktioner som genererar effektivitet i utbildningen. Den primära källan för värdeskapande i den högre utbildningen utifrån ett studentperspektiv har definierats som effektivitet. Värdekällorna: nyheter, komplement och inlåsning kan sekundärt skapa värde för studenterna om grunden i transformationen är effektivitet. Lärosäten kan transformeras till digitala affärsmodeller men ett abrupt bryt från det traditionella lärandet som inte innebär effektivisering för den enskilda studenten är inte det som efterfrågas. / Background and problems: Organizations today are characterized by digital development. Transforming their business model into a digital business model is now a prerequisite according to research in order to survive. Colleges and universities in Sweden have a traditional way of conducting their business and pressure from the outside world has a shifting focus. Laws and regulations are set up to digitize individual parts of the business rather than the entire business model. Students require more of the digital development in education. Distance education, which is conducted digitally, has been researched in several areas, but the digital development taking place on campus is less extensive in its research. It is perceived here that there is a knowledge gap that has not yet been studied. The digital transformation on campus from a student perspective. Purpose: The purpose of the study is to describe the characteristics of the education's digital tools that the student’s value. Furthermore, the study aims to analyze students' perceptions about current digital tools used but also about future tools that are desired. The study thus aims to expand existing knowledge from the student's perspective on what could be transformed into digital tools in campus education. The study also wishes to contribute to future research and an in-depth study of the subject. Method: A qualitative research approach is used in this study. The empirical study is based mainly on interviews with respondents who are active students at a university or university in Sweden. Conclusions: It is not individual functions that the student values in his education, but functions that generate efficiency in the education. The primary source of value creation in higher education from a student perspective has been defined as efficiency. The sources of value: news, complements and lock-ins can secondary create value for the students if the foundation of the transformation is efficiency. Educational sites can be transformed into digital business models, but an abrupt break from traditional learning that does not mean efficiency for the individual student is not what is demanded.

Denna studie av den digitala marknaden för svensk dagspress är ett examensarbete utfört åt kvällstidningen Expressen. Undersökningen syftar till att utreda den strukturella marknadssituationen för svensk dagspress och dess förutsättningar rörande framtida närvaro i surfplattan. Via intervjuer med branschexperter söks tolkningar om läsartrender och behov i surfplattan, paketeringsstrategi och behovet av personifierade nyhetsflöden. Undersökningen och dess tolkningar understöds av en inledande litteraturstudie vilken behandlar den svenska dagstidningsmarknaden, dess digitala transformation och tekniska förutsättningar gällande surfplattan och rapporterade konsumenttrender. Studien visar bl.a. att den svenska dagstidningsmarknaden är utsatt för en hög intern konkurrens vilket ställer höga omställningskrav på bolagen i en digital era. Den läsartrafik som besöker nyhetstidningarna via surfplattan är mycket sannolik att fortsätta öka liksom behovet av mer tidsfördrivande och sammanfattade nyheter. Studien visar vidare att tidningarna bör anamma en plattformsneutral paketeringsstrategi med grafisk anpassning till surfplattan. Det ökade utbudet av nyhetsinnehåll på nätet ökar även vikten av att kunna erbjuda personifierade nyheter och rekommenderat innehåll. Inför framtiden kommer det bli viktigt att erbjuda en bra nyhetsupplevelse i surfplattan även om de digitala finansieringsutmaningarna i stort blir av större vikt för tidningarna att finna lösningen på. / This study of the digital market for Swedish newspapers is a master thesis carried out for the evening newspaper Expressen. The purpose of the study is to investigate the internal market structure of the Swedish daily press and its qualifications regarding offering tablet news in the future. Through interviews with industry experts an attempt is made at collecting interpretations about reading trends and user needs in the tablet, packaging strategies and the need of personalized news. The investigation and its assessment is supported by an initial literature study which examines the Swedish market for daily newspapers, its digital transformation and technical pre-conditions regarding the tablet and reported consumer trends. The study shows among other things that the Swedish market for daily news is exposed to a high degree of internal competition which sets high requirements on the firms concerning changeover abilities in a digital era. The amount of user traffic that reads news on tablets is very likely to keep on increasing as is the need of shorter news. The study shows further that the newspapers should adapt a platform neutral packaging strategy with graphical adjustments to the tablet. The increased offering of online news also increase the need for personalized news and recommended content. It will be important to offer a good news experience on the tablet in the future despite the fact that the digital financing issues in general are of greater importance for the newspapers to solve.