Datum: 2022-06-02 Titel: Blockchain och det föränderliga revisionsarbetet – En studie om förändringen av revisionsprofessionen till följd av Blockchain Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens universitet Författare: Jessica Angelique Matini & Danijella Matic & Kelly Vanessa Tapias Piedrahita                        (1997-01-17)                      (2000-05-10)                      (1993-08-16) Handledare: Aija Voitkane Nyckelord: Blockchain, professionsteori, revisorsprofessionen, digital utveckling Syfte: Studien ämnar bidra med ökad förståelse för revisionsprofessionens föränderlighet i samband med digital utveckling såsom blockchain-teknologin och samverkan mellan dessa. Metod: I studien tillämpas en kvalitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Studiens data är insamlad från semistrukturerade intervjuer med sju respondenter som är auktoriserade revisorer. Studien tillämpade även en tematisk analys för att förklara empirin. Slutsats: Resultatet visar att det finns potential för förändrade arbetsuppgifter som omfattas av revisorsprofessionen, till följd av blockchain. De arbetsuppgifter som hävdas försvinna eller förändras i första hand är de administrativa. Resultatet visar även att nya kompetenskrav för revisorer kan komma att införas i de fall blockchain i vidare utsträckning implementeras inom revision. De potentiella nya kompetenskraven går för tillfället inte att identifiera eftersom teknologin ännu inte är fullt erkänd. Resultatet visar däremot att revisionsprofessionen ständigt är föremål för utveckling som inbegriper nya kompetens- och kunskapsområden. / Date: 2022-06-02 Title: Blockchain and the changing audit work – a study of the change in the auditing profession as a result of Blockchain Level: Bachelor’s thesis in business administration, 15 cr Institution: Academy of Economics, Society and Technology, Mälardalen University Authors: Jessica Angelique Matini & Danijella Matic & Kelly Vanessa Tapias Piedrahita                        (1997-01-17)                      (2000-05-10)                      (1993-08-16) Supervisor: Aija Voitkane  Keywords: Blockchain, The Sociology of Professions, Audit Profession, Digital Development Purpose: The study intends to contribute with an increased understanding of the auditing profession's variability in connection with digital development such as blockchain technology and the collaboration between these. Method: The study applies a qualitative method with a deductive research approach. The study data is collected from semi-structured interviews with seven respondents who are authorized auditors. The study also applied a thematic analysis to explain the empirics. Conclusion: The results show that there is potential for changed tasks that are covered by the auditing profession, as a result of blockchain. The tasks that are claimed to disappear and change in the first place are the administrative ones. The results also show that new competence requirements for auditors may be introduced if blockchain is implemented to a greater extent in auditing. The potential new competence requirements cannot currently be identified as the technology is not yet fully recognized. The results thus show that the auditing profession is constantly subject to development and includes new areas of competence and knowledge.

I takt med att artificiell intelligens (AI) blir allt mer närvarande i nyhetsindustrin ökar intresset för att forska i hur journalisters syner förhåller sig till den digitala utveckling som AI-drivna tjänster medför. På vilket sätt journalister ställer sig till AI-drivna tjänster är komplext. Studien samlade empiri genom ett top-down tillvägagångssätt för att identifiera tre teman utifrån vetenskaplig relaterad litteratur. Sedan genomfördes semistrukturerade intervjuer för att samla in ny kunskap på ämnet som sedan sammanställdes i en tematisk analys. Studiens slutsats har resulterat i tio punkter indelade i tre teman som var Inkludering, Påverkan och Ansvar. Temat Inkludering innehåller journalisters syn på Inkludering av AI-drivna tjänster inom nyhetsindustrin. Temat Påverkan innehåller journalisters syn på Påverkan mellan AI-drivna tjänster inom nyhetsindustrin och journalister. Temat Ansvar beskriver journalisters syn på Ansvar och samarbete med AI-drivna tjänster inom nyhetsindustrin. / As artificial intelligence (AI) becomes increasingly prevalent in the news industry, there is an increasing interest in researching how journalists' views relate to the digital development which AI-driven services bring. The way journalists perceive AI-driven services is complex. The study gathered empirical data through a top-down approach to identify three themes based on scientific related literature. Semi-structured interviews were then conducted to collect new knowledge on the topic which was subsequently compiled into a thematic analysis. The study's conclusion has resulted in ten points divided into three themes which were Inclusion, Impact and Responsibility. The Inclusion theme contains journalists' views on the Inclusion of AI-driven services in the news industry. The Impact theme contains journalists' views on the Impact between AI-driven services in the news industry and journalists. The theme Responsibility describes journalists' views on Responsibility and collaboration with AI-driven services in the news industry.

Syfte är att bidra med kunskap kring KPI:ers, efter engelskans Key Performance Indicator, vikt i den digitala transformationen vars mål är att realisera verksamhetens strategi. Hypotesen är att KPI:er kan användas som styrmedel i att påskynda digital transformation och att det därför finns skäl i att studera dess existens och utformning. Frågan man vill få svar på är ifall KPI:er används som styrmedel för att påskynda digital transformation. Baserat på det teoretiska ramverket och det empiriska underlaget kan man konstatera att KPI:er, kopplade till digital förflyttning, har en tydlig relation till organisationens digitala mognad där mognare organisationer har KPI:er kopplade till digital innovation medan de mindre mogna fokuserar främst på intern effektivitet som digitalisering ger upphov till. Vi kan också konstatera att digitala KPI:er förekommer men de traditionella är fortfarande viktigast, då man har svårt att definiera vad som ingår i digital transformation, iallafall för de undersökta organisationerna. Trots faktumet att traditionella KPI:er fortfarande dominerar de undersökta organisationernas ledningsagenda, är KPI:er som förknippas med de nya digitala affärsmodellerna på stark frammarsch.

Syftet med denna studie var att jämföra vilken mening digital kompetens har mellan två parter: statlig förvaltningsmyndighet, Arbetsförmedlingen, och en kommersiell förvaltningsorganisation, Manpower AB. Varje part var sedd utifrån tre perspektiv: rekryterare/arbetsförmedlare/jobbcoacher, arbetande, arbetssökande. De 24 deltagarna - med 12 deltagare från varje part - har genom intervjuer svarat på frågor som är relaterade till begreppet ”digital”, ”kompetens” och uttrycket ”digital kompetens.” Deras svar skapade tre huvudkategorier; mål, ansvar och personliga villkor i resultatet. Utifrån perspektivet mål framvisas vilken roll organisationerna har i relation till individen och vilken roll individen har i relation till organisationerna. Resultatet visar att utveckling är den centrala målsättningen. Utifrån perspektivet ansvar framvisas vad som förväntas göras för att uppnå målsättningarna. Utifrån perspektivet personliga villkor framvisas vad som krävs av individerna och vilken roll organisationen har för att skapa förutsättningar till att förverkliga målsättningarna. I avsnittet diskussion jämfördes det teoretiska materialet med resultatet som slutligen visar att digital kompetens uppmanar individualism framför kollektivism. / <p>Godkännandedatum 2013-09-20</p>

This thesis investigates how internal communication works in a local car business in Halmstad, Sweden. The approach in this study is formed by the communication perspective focusing on organizational communication. The study is conducted through a qualitative approach in the form of a case study with semi structured interviews made with fourteen individuals from the company. The respondents included the CEO of the company, department responsible, and co-workers. All the interviews were analyzed from an organizational theoretical ground as we wanted to see what strength, weaknesses and opportunities there are in the internal communication. As a result, it showed that the company have an oral and digital routine in the internal communication. According to our analysis a new digital function may help the company to collect all information in one place to make the communication system more effective. Thus, if the company wants to succeed with the new function, they need to create clear communication from all the leaders to increase the motivation of the employees.

Syftet med denna studie är att ge läsaren en djupare förståelse för rekryteringsprocessen i en svensk kontext. Studien fokuserar primärt på hur rekryteringsprocessen förändrats över tid, i synnerhet under pandemin till följd av covid-19 och hur rekryterare aktivt arbetar med att förebygga felrekryteringar. Studien använder sig av en kvalitativ undersökningsmetod där författarna genom ett abduktivt angreppssätt sökt teorier och begrepp som ansetts kunna möjliggöra studiens syfte. Det empiriska materialet har samlats in genom sju stycken semistrukturerade intervjuer, intervjuobjekten har samtliga haft erfarenhet av rekryteringsbranschen. Resultaten visade att för att undvika att felrekryteringar sker så krävs det att arbetsgivaren tillsammans med eventuell rekryteringskonsult är extra noggranna i samtliga steg av rekryteringsprocessen samt tar extra hänsyn till kandidatens personlighet då den har visat sig vara minst lika viktig som formella meriter. Det visades även att rekryteringsprocessen har förändrats främst genom en ökad digitalisering som då påverkat kontakten och kommunikationen såväl internt som externt. Det visade sig att det inte skett några förändringar i varken rekryteringsprocessens steg eller i utökandet av rekryteringsverktyg- Det har däremot visat att vissa arbetspsykologiska tester blivit något mer förekommande på senare år, ofta när mer kvalificerade roller ska rekryteras, då kompetensbaserad rekrytering ökat i popularitet. / The purpose of this study is to give the reader a deeper understanding of the recruitment process in a Swedish context. The study focuses primarily on how the recruitment process has changed over time, especially during the pandemic due to covid-19 but also how recruiters actively work to prevent failed recruitments. The study uses a qualitative research method where the authors, through an abductive approach, sought theories and concepts that were considered to enable the study's purpose. The empirical material has been collected through seven semi-structured interviews, the interviewees have all had experience of the recruitment industry. The results showed that in order to avoid a failed recruitment to occur, it is required that the employer together with any eventual recruitment consultant is extra careful in all steps of the recruitment process and takes extra account of the candidate's personality as it has proven to be at least as important as formal qualifications. It was also shown that the recruitment process has changed mainly through increased digitization, which then affected contact and communication both internally and externally. It turned out that there were no changes in either the steps of the recruitment process or in the expansion of recruitment tools. However, it has been shown that some pre-employment psychological tests have become somewhat more common in recent years, often when more qualified roles are recruited for.

Skolvärlden rör sig med stadiga steg mot en mer digitaliserad undervisning. Nya resurser ochmetoder skapar nya möjligheter men även nya utmaningar, inte minst för lärare som har i uppgiftatt både tillämpa och undervisa om dessa.Studiens syfte är att ta reda på hur lärare på gymnasiet upplever att digitalisering har påverkatderas arbete. Vilka för- och nackdelar den har samt hur lärarna tror att den digitaliserade skolan iframtiden kommer se ut.Då studiens syfte är att ta reda på lärares upplevelse kring digitaliseringen gjordesempiriinsamlingen genom intervjuer med lärare. 4 intervjuer gjordes på 3 olika skolor med fokuspå studiens frågeställning men med utrymme för flexibilitet. Detta för att kunna ställa frågor somger läraren friheten att uttrycka vad hen själv känner.Resultat av denna studie har visat att läraren upplever digitaliseringen i stort som något positivtbåde för deras yrkesutövning och för eleverna. Vissa farhågor om dess negativa effekter och hurde kan eskalera påpekades men ansågs vara för små för att avvisa digitaliseringen. Istället ladesfokus på vilken nytta den kan göra och de hinder som måste överkommas för att uppnå detta.

Den digitala utvecklingen i samhället påverkar synen på hur kunskapsutvecklingen sker i framtiden. Syftet med studien är att utforska grundskollärares uppfattningar om hur tekniken påverkar undervisningen i ett framtida klassrum. Studien utgår från en fenomenografisk teori om kunskapsutveckling som sen analyseras med en fenomenografisk analysmetod. Det insamlade materialet bygger på insamlade journaler från grundskollärare. I resultatet framgår det att lärarna saknar en tydlig bild av hur kunskapsutvecklingen sker i framtiden. Lärarna framställer en framtid där kontroll och teknisk kunskapsutveckling är viktigare än pedagogiska metoder. Deras undervisningsmetoder visar på ett instrumentellt sätt att undervisa. Slutsatsen är att lärarna fokuserar för mycket på de synliga problemen som den digitala utvecklingen för med sig istället för att se och lösa de bakomliggande problemen.

Bakgrund: Under de senaste åren har världen genomgått stora förändringar vad gäller utvecklingen av teknologin samt möjlighet till distansarbete. En faktor till detta är bland annat spridningen av viruset Covid-19 som i sin tur står till grund för coronapandemin samt dess restriktioner viruset bidrog med. Samtliga organisationer påverkades på ett eller annat sätt av viruset och dess medföljande pandemi, däribland banker. Trots en återgång efter coronapandemin har en del organisationer valt att bibehålla en form av distansarbete, bland annat organisationer såsom banksektorn. Genom tillämpning av distansarbete samt implementering av nya teknologier i samband med digitala utvecklingen påverkas chefer i den mån att deras kommunikationsflöde mellan sig och sina medarbetare förändras. Faktorer till kommunikation som förändras i och med distansarbete innefattar bland annat att gå miste om kroppsspråk samt förbindelsen mellan chef och medarbetare.  Syfte: Syftet med denna studie är att studera hur den digitaliseringens utveckling samt distansarbetet i samband Covid-19 pandemin har påverkat kommunikationsflödet mellan chefen och medarbetarna inom bank. Metod: Den metod som är vald för studien är kvalitativ metod vilket genomförs genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Gentemot andra branscher hanterar bankbranschen samhällets betalningssystem och kapital vilket innebär att det krävs mer försiktighet vid implementering av nya teknologier för banker. Detta resulterar i att det tar längre tid för bankorganisationer att tillämpa ny teknologi och digitala plattformar i jämförelse med andra branscher. Studien visar på att chefer och medarbetare upplever att kommunikationsflödet inte är densamma som för några år sedan. De nya tillvägagångssätten för kommunikation innefattar skapandet av möjlighet för digitala videomöten internt samt externt, snabb och effektivt tillvägagångssätt för utskick av information. De mest förekommande utmaningarna vid distansarbete innefattar att chefen får större ansvar till att vara mer tydlig och noggrann vid utskick av information till sina medarbetare, detta för att minska risken för feltolkningar. Utöver detta skapar distansarbete svårigheter för chefer att hålla koll på medarbetares mående. Detta eftersom det är svårare att se hur en medarbetare som jobbar på distans mår i jämförelse med när de arbetar på plats.

Den digitala utvecklingen i samhället är ständigt pågående och är ett fenomen som många verksamheter nyttjar i syfte att bibehålla eller öka sin konkurrensförmåga. Det finns organisationer som har väldigt goda förutsättningar, i form av kompetenser och förmågor, för att anamma och dra nytta av digitaliseringens möjligheter, samtidigt finns det organisationer som inte uppnår en liknande mognadsgrad och som därför riskerar att bli omsprungna av andra mer mogna organisationer. En sektor där särskilt mindre företag utsätts för stor konkurrens av stora företag och som har ett stort behov av att arbeta med digitalisering är banksektorn. Ett argument av behovet är att bankerna fyller en viktig funktion i samhället och det därför av stor vikt att även små banker fungerar och möjliggör värde för alla samhällets funktioner och organisationer. Ett annat argument är att bankernas kunder ställer allt högre krav på att kunna sköta bankärenden digitalt. I syfte att förbättra sina möjligheter att överleva på marknaden arbetar banker med digitala strategier. En digital strategi definieras som en riktlinje som kan användas för att uppnå en digital utveckling, det innebär en resa från det analoga till det digitala. Ett sätt att underlätta strategiarbete för banker är att följa guidelines. En guidelines ses i vår studie som en mall eller vägledning för att genomföra en specifik aktivitet. Det kan till exempel handla om olika steg som behöver genomföras för att kunna bygga ihop ett skrivbord. Även om det till viss del existerar guidelines på marknaden är de inte skräddarsydda för små och medelstora banker på den svenska marknaden. Syftet med denna studie är därför att identifiera och presentera guidelines som kan stödja små banker i Sverige att skapa, förfina och förbättra sina digitala strategier. Dessa guidelines grundar sig i användningen av digitalisering och dess fördelar och skall underlätta för svenska små banker att bibehålla sin konkurrenskraft i en digital tidsålder. I arbetet kommer vi att fokusera, studera och behandla forskningsfrågan “Vilka guidelines bör små företag i banksektorn följa för att skapa och förbättra digitala strategier”. För att uppfylla syftet och svara på forskningsfrågan har vi följt en kvalitativ metod där vi analyserat data inhämtat via intervjuer och tidigare forskning. Detta innebär att våra slutsater är baserade på både teori och empiri. Resultatet visar att svenska banker bör följa fyra guidelines för att skapa och förbättra digitala strategier. Resultatet är viktigt eftersom det bidrar till forskning genom att komplettera befintliga guidelines men det är också viktigt för praktiken eftersom de kan bidra till ökad konkurrenskraft för svenska banker. / Digital development is continuously decreasing and it is a phenomenon that several businesses use to maintain or increase their competitiveness. Some organizations have very good conditions, such as skills and abilities, to embrace and take advantage of digitalization opportunities, while there are those industries that have not achieved a similar degree of development and that risk being overtaken by other more developed organizations. One sector where many smaller companies, in particular, have a great need to work with digitalization is the banking sector. One argument is that the banks fulfill a necessary function in society and therefore that the banks must operate and enable value for all society's functions and organizations. Another argument is that the banks' customers place even higher demands on being able to handle banking matters digitally. A digital strategy is defined as a guideline that can be adapted into an organization in order to achieve digital transformation. The purpose of this study is to identify and present guidelines that can support banks in Sweden to create and choose their digital strategies. A guideline can be used as a template or a guide to be able to carry out an activity. For example, it can refer to different steps that need to be carried out to be able to build a deck together. These guidelines are based on the use of digitalization and its benefits and should make it easier for banks to maintain their competitiveness in a digital world. We will focus, study and address the research question "What guidelines should companies in the banking sector follow to create digital strategies". To fulfill the purpose and answer the research question, we have followed a qualitative method where we analyzed data obtained through interviews and previous research. This means that our conclusions are based on both theory and empirical data. The results show that Swedish banks should follow four steps.