Bakgrund: Personalplanering är ett strategiskt arbete som bland annat handlar om att förstå vilken personal och kompetens som finns i organisationen. Organisationer lägger idag fokus på att göra det sociala livet reviderbart, vilket kan vara en anledning till att kvantitativa urvalsmetoder används i rekryteringsprocessen. I samband med detta belyses kritik mot en kvalitativ metod då subjektivitet vid insamlande av information inte anses önskvärt. Trovärdigheten samt validiteten i arbetspsykologiska tester, vilket är en rationell urvalsmetod, ifrågasätts då synen på kvantifiering av kandidatens egenskaper är delad. Det är därför av intresse att öka förståelsen för användandet av arbetspsykologiska tester och dess funktion i praktiken, hur andra faktorer påverkar validiteten samt betydelsen av en kontextuell förståelse. Syfte: Att få en större förståelse över hur den rationella urvalsmetoden arbetspsykologiska tester används som ett verktyg i rekryteringsprocessen. Genom att anlägga ett perspektiv som belyser komplexiteten i både beslut och människan avser uppsatsen även att ifrågasätta hur metoden fungerar i det praktiska rekryteringsarbetet. Metod: I denna kvalitativa undersökning har åtta semistrukturerade intervjuer med testledare genomförts för att få en djupare insikt i hur testerna fungerar i det praktiska arbetet. Utöver detta presenteras tre dimensioner av arbetspsykologisk testning som sätter ramarna för uppsatsen upplägg. Slutsats: Funktionen av testerna är beroende av dess avsedda syfte och tillvägagångssätt gällande när och hur testerna används. Begåvningstester kan vara en effektiv och rättvis metod för att sträva efter objektivitet i första urvalet där tydliga minimikrav finns. Personlighetstester kan vara ett hjälpmedel för att förstå hur kandidatens förutsättningar ser ut snarare än att få en större förståelse för hur kandidaten är. / Background: Personnel planning is a strategic function that involves, among other things, comprehension about that staff and skills that exist in the organization. Organizations today focus on making the social life revisable, which could be a reason for using quantitative selection methods in recruitment. In relation to this, there is some criticism about using a qualitative method since subjectivity in gathering information is not considered desirable. The credibility and validity in work related psychological testing, which is a rational selection method, are questioned since the view of quantification of the candidate's attributes is divided. Therefore, it is of interest to increase the understanding of the function and practical use of work related psychological testing, the significance of contextual understanding as well as how other factors affect its validity. Purpose: To gain a greater understanding of how the rational selection method, work related psychological testing, is used as a tool in the recruitment process. By constructing a perspective that highlights the complexity of both decision making and personality, this essay also aims to examine the function of the method in the practical recruitment work. Method: In this qualitative study, eight semi-structured interviews with test leaders have been conducted to gain a deeper insight into the function of testing in the practical work. In addition to this, a model of three dimensions of work related psychological testing are presented and set the framework for the structure of the essay. Conclusion: The function of the tests is dependent on its purpose and approach considering when and how the test is used. Mental ability testing is an effective and fair method to strive for objectivity in the first selection where minimum requirements exist. Personality tests can be a tool to understand the candidate's conditions rather than creating a complete image of the candidate’s traits.

Syftet med denna studie är att ge läsaren en djupare förståelse för rekryteringsprocessen i en svensk kontext. Studien fokuserar primärt på hur rekryteringsprocessen förändrats över tid, i synnerhet under pandemin till följd av covid-19 och hur rekryterare aktivt arbetar med att förebygga felrekryteringar. Studien använder sig av en kvalitativ undersökningsmetod där författarna genom ett abduktivt angreppssätt sökt teorier och begrepp som ansetts kunna möjliggöra studiens syfte. Det empiriska materialet har samlats in genom sju stycken semistrukturerade intervjuer, intervjuobjekten har samtliga haft erfarenhet av rekryteringsbranschen. Resultaten visade att för att undvika att felrekryteringar sker så krävs det att arbetsgivaren tillsammans med eventuell rekryteringskonsult är extra noggranna i samtliga steg av rekryteringsprocessen samt tar extra hänsyn till kandidatens personlighet då den har visat sig vara minst lika viktig som formella meriter. Det visades även att rekryteringsprocessen har förändrats främst genom en ökad digitalisering som då påverkat kontakten och kommunikationen såväl internt som externt. Det visade sig att det inte skett några förändringar i varken rekryteringsprocessens steg eller i utökandet av rekryteringsverktyg- Det har däremot visat att vissa arbetspsykologiska tester blivit något mer förekommande på senare år, ofta när mer kvalificerade roller ska rekryteras, då kompetensbaserad rekrytering ökat i popularitet. / The purpose of this study is to give the reader a deeper understanding of the recruitment process in a Swedish context. The study focuses primarily on how the recruitment process has changed over time, especially during the pandemic due to covid-19 but also how recruiters actively work to prevent failed recruitments. The study uses a qualitative research method where the authors, through an abductive approach, sought theories and concepts that were considered to enable the study's purpose. The empirical material has been collected through seven semi-structured interviews, the interviewees have all had experience of the recruitment industry. The results showed that in order to avoid a failed recruitment to occur, it is required that the employer together with any eventual recruitment consultant is extra careful in all steps of the recruitment process and takes extra account of the candidate's personality as it has proven to be at least as important as formal qualifications. It was also shown that the recruitment process has changed mainly through increased digitization, which then affected contact and communication both internally and externally. It turned out that there were no changes in either the steps of the recruitment process or in the expansion of recruitment tools. However, it has been shown that some pre-employment psychological tests have become somewhat more common in recent years, often when more qualified roles are recruited for.

Bakgrund: Den traditionella rekryteringsprocessen har i takt med digitaliseringens utveckling både utmanats och kompletterats. En önskan från organisationer att skapa en mer kompetensbaserad matchning till en specifik position har bidragit till implementeringen av digitala arbetspsykologiska tester i samband med rekryteringsprocessen. Digitala tester kan ge en indikation på en kandidats arbetsprestanda, vilket kan bidra till bättre anställningsbeslut samt att undvika kostsamma felrekryteringar. Vidare berör studien huruvida digitala tester bidrar till mångfald på en arbetsplats samt belysa den kritik mot digitala tester som finns i dagsläget. Det är av intresse att studera de styrkor som digitala tester bidrar med för att komplettera den traditionella rekryteringsprocessen samt reducera eller eliminera dess svagheter. Syfte: Syftet med studien är att skapa en större förståelse för hur digitala arbetspsykologiska tester kompletterar samt utmanar den traditionella rekryteringsprocessen utifrån ett organisatoriskt perspektiv. Vidare är syftet med studien att belysa huruvida digitala arbetspsykologiska tester bidrar till mångfald på arbetsplatsen. Metod: Vi har genomfört en fallstudie då detta gett oss en möjlighet att upprätta en realistisk beskrivning av organisationens utveckling samt möjligheten att studera vårt fall och dess specifika förutsättningar på djupet. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av sju intervjuer samt fyra datakällor som komplement. Slutsats: Studiens resultat indikerar att implementeringen av digitala arbetspsykologiska tester har bidragit till en positiv påverkan på organisationens rekryteringsprocess. De svagheter som den traditionella rekryteringsprocessen besitter skapar ett större behov för organisationer att komplettera med ett digitalt verktyg som kan skapa en mer kompetensbaserad rekrytering. Digitala tester möjliggör även till objektivitet vid ett urvalsbeslut då beslut grundas på de egenskaper samt kvaliteter som är av värde, istället för rekryterarens personliga åsikter och intressen. Det empiriska resultatet indikerar att digitala tester bidrar till mångfald på arbetsplatsen då dessa medför att rekryteringsprocessen blir mer objektiv, oavsett i vilket stadie testerna utförs. Komplementet bidrar till att rekryterare kan fokusera på att hitta den mest passande kandidaten för positionen och inte påverkas av medvetna eller omedvetna personliga värderingar. / Background: The traditional recruitment process, in association with the development of digitalisation, has been both challenged and complemented. A desire by organizations to create a more competency-based match for a specific position has contributed to the implement of digital work psychological tests in connection with the recruitment process. Digital tests can give an indication of a candidate's work performance, which can contribute to better hiring decisions and to avoid expensive cost of restarting the recruitment process. Furthermore, the study focus on whether digital testing can contribute to diversity in the workplace and highlight the criticism of digital testing. It is of interest to study the strengths of digital testing that can complement and, in some cases, eliminate the weaknesses of the traditional recruitment process. Purpose: The purpose of the study is to create a bigger understanding of how digital work psychological tests complement and challenge the traditional recruitment process from an organizational perspective. Furthermore, the purpose of the study is to clarify whether digital tests contribute to diversity in the workplace. Method: This study is a case study because it gives us an opportunity to create a realistic description of the development of the organization. This also gives us a opportunity to study our case in depth and its specific conditions. We have chosen to use a qualitative method in the form of seven interviews and four data sources as a complement. Conclusion: The study results show that the implementation of digital work psychological tests has contributed to a positive impact on the organisation's recruitment process. The weaknesses of the traditional recruitment process create a greater need for organizations to complement with a digital tool that can create a more competency-based recruitment. Digital testing also allows for objectivity in a selection decision when decisions are based on the characteristics and qualities that are of value, rather than the recruiter's personal opinions and interests. The empirical result shows that digital tests contribute to diversity in the workplace as the tests generates that the recruitment process becomes more objective, regardless of when the test takes place. The complement helps recruiters to focus on finding the most suitable candidate for the position and not being affected by conscious or unconscious personal values.