Då det finns en upplevelse om att den tekniska utvecklingen tar sig fram med väldig fart, är det viktigt att individerna i samhället anpassar sig genom att uppdatera sina kompetenser i deras arbeten. Med tanke på detta vill vi med denna uppsats försöka skapa en förståelse för om de anställda på en IT-avdelning upplever att den tekniska utvecklingen ändrar förutsättningarna för deras tekniska kompetensutveckling. Detta genom tre frågeställningar som handlar om anställda på en IT-avdelnings upplevelser om på vilka sätt förändringar sker på företaget som berör deras arbete, hur teknisk utveckling förändrar deras tekniska kompetensutveckling och hur de får ny teknisk kompetens. Det empiriska materialet bygger på en kvalitativ metod i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med anställda på en IT-avdelning inom tillverkningsindustrin.Undersökningen visar på att de anställda på IT-avdelningen känner ett behov av mer teknisk kompetensutveckling eftersom det ständigt sker tekniska förändringar som påverkar företaget. De IT-anställda upplever ändå att den tekniska utvecklingen leder till nya möjligheter för dem att utföra sina arbeten. Den tekniska kompetensutvecklingen sker genom interna- och externa kurser, dokumentation, kommunikation och individuell införskaffning av kompetens.Resultatet diskuteras utifrån teorierna: Utvecklings- och anpassningsperspektiv, tre strategier för kompetensutveckling och utifrån ett teknisk-rationellt perspektiv. Resultatet återknyts även till tidigare forsning om organisatoriskt lärande och ”communities of practice”, tre olika typer om kompetens, strategisk kompetens och kompetensutvecklings strategier, förutsättningar och effekter. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Den digitala utvecklingen i samhället påverkar synen på hur kunskapsutvecklingen sker i framtiden. Syftet med studien är att utforska grundskollärares uppfattningar om hur tekniken påverkar undervisningen i ett framtida klassrum. Studien utgår från en fenomenografisk teori om kunskapsutveckling som sen analyseras med en fenomenografisk analysmetod. Det insamlade materialet bygger på insamlade journaler från grundskollärare. I resultatet framgår det att lärarna saknar en tydlig bild av hur kunskapsutvecklingen sker i framtiden. Lärarna framställer en framtid där kontroll och teknisk kunskapsutveckling är viktigare än pedagogiska metoder. Deras undervisningsmetoder visar på ett instrumentellt sätt att undervisa. Slutsatsen är att lärarna fokuserar för mycket på de synliga problemen som den digitala utvecklingen för med sig istället för att se och lösa de bakomliggande problemen.