Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om gymnasieelevers erfarenheter och upplevelser av den digitala teknikutvecklingen, inklusive artificiell intelligens och algoritmiska tjänster, och hur elever formerar sina tankar om vilka konsekvenser det får för samhällskunskapsundervisningen och det framtida demokratiska deltagandet. För att uppfylla syftet har semistrukturerade samtalsintervjuer använts som datainsamlingsmetod där totalt elva elever intervjuats från två olika skolor. En öppen tematisk analys applicerades på datan som resulterade i åtta olika teman. Därefter analyserades resultatet utifrån Andrew Feenbergs teoretiska referensram som består av en kritisk förståelse för hur teknologi och dess utveckling formar och påverkar samhället och hur människor interagerar med den. Eleverna kom fram till att AI kan användas för att effektivisera industrin likväl som ett verktyg i skolan för att hjälpa elever med inlärningen. Däremot har AI negativa sidor också. Rädslan att AI tar över mänskligheten växer och det skapas innehåll som är deepfake där det är svårt att avgöra vad som stämmer. Algoritmer kan också bli ett problem då det många gånger baseras på vad du tittar på och att det blir som en konfirmeringsbias. Du får bara upp ett fåtal perspektiv. Elevernamenar att människor utnyttjas av producenterna av AI och algoritmer eftersom det styr oss i en viss riktning. Eleverna kommer fram till att det måste finnas någon kontroll för att inte kränka individer och skada demokratin och ger förslag på en statlig eller överstatlig kontroll. AI har även lett till att eleverna får en försvårad skolgång med fler prov. Tilliten mellan lärare ochelever minskar. AI måste integreras mer i skolan. Därtill menar eleverna att nya kunskaper kommer bli viktiga, däribland tekniska kunskaper, källkritik, öppenhet och förmågor så som att resonera och argumentera. Eleverna har en önskan om att de ska förberedas med de nya kunskaperna för att aktivt kunna ta del av det nya samhället som komma skall. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about high school students’ experiences of the development of digital technology, including artificial intelligence and algorithms. The study aims to explain how the development of digital technologies might change the subject social studies in school and a future democratic citizenship. Semi-structuredconversational interviews have been used as a data collection method where a total of eleven students have been interviewed from two different schools. An open thematic analysis was used which resulted in eight themes. The results were analyzed based on Andrew Feenberg’s theory, which consist of a critical understanding of how technology and its development shape and influence society and how people interact with it. The students concluded that AI can be used as a tool to help students with learning. However, students felt a rising fear that AI might wipe out humanity and the fact that it can create deepfake content which makes it difficult to determine what is true. Algorithms, like your for-u-page can lead to a narrowed perspectivewhere you do not see the bigger picture. Furthermore, the students believe that humans are exploited by the producers of AI and platforms that uses algorithms since it steers us in a certain direction. The students concluded that AI needs to be controlled, for example by the state. They think that might avoid violations and a restriction of democracy. The development of AI hasled to an increase in tests for the students. The trust between teachers and students have decreased. The students wish to talk more about AI and the effects of it. They also believe that a new set of competences will become more important, for example technical knowledge, how to deal with a big amount of information as well as abilities such as reasoning and arguing, to be able to actively take part in the new society that is yet to come.

Syfte: Idag är intresset för digitalisering och effektivisering inom byggbranschen stort.Trots intresset har många aktörer inte helt övergått till digitalt arbetssätt, inte minstbesiktningsmän. Genom studien kan trösklarna för utebliven digitalisering analyseraspå individnivå. Då digitalt arbetssätt implementeras möts förändringen först av de erfarenheter och kompetenser som besiktningsmännen innehar. Vidare filtrerasarbetssättet genom innovationsteorins egenskaper och slutligen beslutar individernaifall förändringen accepteras eller avvisas. Syftet med studien var att öka förståelsenkring hur besiktningsmän upplever digitalt arbetssätt på individnivå med utgångspunktfrån olika arbetslivserfarenheter. Genom studien kunde även ekonomiska konsekvenseri samband med digitalt arbetssätt lyftas fram. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ inriktning. Inledningsvis genomfördesen litteraturstudie som låg till grund för undersökt problematik. Studiens kvalitativainriktning baserades på tolv intervjuer och två observationer. Intervjuernaresponderades av tolv besiktningsmän från WSP Sverige AB. Besiktningsmännen hadeolika arbetslivserfarenheter och arbetade på olika orter. De kvalitativa intervjuerna lågtill grund för att kunna besvara studiens tre frågeställningar på djupet. Resultat: Studiens resultat påvisar skillnader i användandet av digitalt arbetssätt medavseende på olika arbetslivserfarenheter, som ligger till grund för hur digitalt arbetssättmottags. Dock varierar skillnaderna mest mellan olika åldrar och kontor i Sverige. Föratt effektivisera besiktningsmäns arbetssätt måste digitaliseringen accepteras ochmottagandet måste förstås på individnivå. Med tydlig kursriktning, struktur ochutbildningsinsatser kan innovationen digitalt arbetssätt spridas. Genom insatser kringdigitaliseringen fördelar kan besiktningsmän som avvisat digitaliseringen kan kommaöver sina trösklar. Att arbeta med surfplattor har stark koppling till effektivarearbetsprocesser. Det är till förtagens fördel att vara digitaliserat för att vara attraktivaoch konkurrenskraftiga på marknaden.Studiens slutsatser landar i ett antal rekommendationer för att utveckla besiktningsmänsarbetssätt. Rekommendationerna omfattar utbildningsinsatser från interna och externaföreläsare, att låta mindre digitalt erfarna besiktningsmän följa med kollegor somarbetar helt digitalt samt att utveckla dagens affärsmodell för optimal ekonomisk vinstvid effektivare besiktningar. Konsekvenser: Digitalt arbetssätt bidrar till effektivare besiktningsprocesser som i sintur leder till snabbare återkoppling till kund. Effektiviseringen bidrar även till flerfrigjorda timmar. Det uppstår dock problematik att debitera per timme och sedan införaen innovation som frigör timmar. För att ta till vara på de frigjorda timmarna och skapastörre intäkter bör företaget utveckla dagens affärsmodell för besiktningar. / Purpose: Today, the interest in digitalizing and efficiency in the construction industryis increasing. Despite the interest, many actors have not completely switched to digitalworking methods, not least surveyors. Through the study, these thresholds forinadequate digitalization can be analyzed at an individual level. When implementingdigital work methods, the innovation first meets the experiences and competencies ofthe surveyors. Furthermore, the method is filtered through the characteristics ofinnovation theory and finally, individuals decide if the change is accepted or rejected.The aim of the study was to increase understanding of how surveyors experience digitalworking methods at an individual level based on different work experience. The studyalso highlighted the economic consequences in connection to digital working methods. Method: The study was conducted with a qualitative focus. Initially, a literature studywas conducted which was the base of the investigated issue. The qualitative focus onthe study based on twelve interviews surveyors from WSP Sverige AB and twoobservations. The surveyors had different work experiences and worked in differentlocations in Sweden. The qualitative interviews formed the basis for answering thestudy’s three study questions. Findings: The study’s findings show differences in the use of digital working methodswith regard to different work experience, which underlie the way in which digital workmethods are received. However, the differences vary most between ages and offices inSweden. In order to make the surveyors working methods more efficient, digitalizationmust be accepted and the reception must be understood on an individual level. Withdistinct course orientation, structure and educational efforts, the innovation digital workmethods can be spread. Working with tablets has a strong connection to more efficientwork process. It is for the benefit of being digitized to be more attractive andcompetitive in the market.The conclusions of the study results in a number of recommendations to develop thesurveyor’s working methods. The recommendations includes education about thedigitalization by internal and external lecturers, allowing less digitally experiencedsurveyors to follow colleagues who work in a completely digital wat and to developtoday’s business model for optimal financial gain through more efficient inspections. Implications: Digital working methods contributes to a more efficient workingprocesses for surveyors, which leads to a quicker and more distinct feedback to theirclients. The efficient work also contributes to increased released working hours.However, the released working hours are chargeable. Furthermore, it creates problemswhile charge per hours and introduce an innovation that releases chargeable hours. Thecompanies should develop their business model, to make use of these hours.

High levels of carbon dioxide emissions in the atmosphere have a continued tangible impact on the environment globally and threatens to extinct biodiversity. The influence on the climate from human activity is mainly caused by combustion of fossil fuels such as coal, oil and gas. The construction sector is responsible for a large share of the emissions and has in addition a significant environmental impact by the energy used during the construction stage. At the time of writing, the construction and real estate industry is responsible for 40 percent of the global environmental impact.  The Swedish government intends on first of January 2022 to introduce a new demand on carbon footprint reports in conjunction with new construction projects as an action to decrease anthropogenic impact from the construction industry. To meet this demand and the increasing degree of digitalisation of the industry, engineering consulting company William Sale Partnership (WSP) Sweden has invested in automating carbon footprint reports. The company’s strategic business unit Byggprojektering has developed the digital tool Klimatdata Light to automate quantity calculations of carbon dioxide equivalents that are emitted in the construction stage. The tool is currently restricted to only calculating equivalents for building elements such as foundation and building frame, hence it does not produce complete climate declarations for the entire building. It is however planned to continue development of the function to be able to produce complete reports in the future. To be able to sell the automated carbon footprint reports produced by Klimatdata Light, WSP Sweden has identified a need to investigate how to motivate and design their business model.  The aim of this study was to investigate the national requirements for carbon footprint reports and what values that the reports could have for customers and engineering consulting firms, and thereafter design and propose possible business models for selling automated carbon footprint reports during the design phase in the construction process. The mapping was conducted through a literature study and two qualitative interview studies. The interviewees in the first interview study was seven steel hall manufacturers and in the second three employees at the engineering consulting company itself. In the first interview study two significant insights could be established: the interviewees did currently not work with environmental issues actively, but there was a belief that the subject is growing in importance and that there will be a need for consultancy in the future. From the second interview study with the employees, it was communicated that communication between the business units within the company is important when selling carbon footprint reports and that the reports could have an educational function both for the customer and within the own organisation. Collected materials from the interviews, combined with the literature study, was thereafter used to design two different types of business models. What the business models have in common is that they both are based on the same business model structure earlier used in industrial building.  In the first business model the automated carbon footprint report is meant to be sold for a fixed price and meet the need for customers who just want to fulfil the upcoming national demand. In the second business model on the other hand, the carbon footprint report is meant to be offered free of charge and included in a larger offering concept where the customer is offered a range of products and services in addition to the report. The underlying question that has been fundamental to this study is how the business model will look like for automated functions within the construction industry overall in the future. In what ways could you motivate the price for an automated function, which used to be paid for by the hour? This study gives the reader insights with that question in mind since automation and the questions automation arises is a growing topic within the industry. / Den globala klimatpåverkan från höga koldioxidutsläpp är fortsatt påtaglig på vår planet och hotar att utrota den biologiska mångfalden. Effekterna på klimatet kommer från mänsklig aktivitet och syftar särskilt till förbränning av fossila bränslen som kol, olja och gas. Byggsektorn bidrar till en stor mängd av utsläppen, speciellt sektorns energianvändning under byggproduktionsskedet. I dagsläget står bygg- och fastighetssektorn för knappt 40 procent av den globala miljöpåverkan. Som en åtgärd för att minska klimatpåverkan ämnar den svenska regeringen att införa en ny lag den 1 januari år 2022 om klimatdeklarering vid nyproduktion för att minska sektorns miljöpåverkan. För att bemöta detta lagkrav samt den ökande graden av digitalisering i byggnadsindustrin, har teknikkonsultföretaget William Sale Partnership (WSP) Sverige valt att göra en satsning inom automatisering av klimatdeklarationer. I företagets affärsområde för byggnadsprojektering har man tagit fram det digitala verktyget Klimatdata Light för att automatisera beräkningen av mängden koldioxidekvivalenter i projekteringsstadiet som sedan emitteras i byggskedet. Verktyget granskar i dagsläget endast byggnadsdelarna grund och byggnadsstomme och erbjuder därför inga kompletta klimatdeklarationer för hela byggnader. Däremot planeras funktionen att vidareutvecklas för att kunna leverera kompletta klimatdeklarationer. I samband med utveckling av automatiserade klimatdeklarationer som Klimatdata Light producerar så har WSP Sverige känt ett behov av att undersöka hur man kan tänkas motivera och utforma försäljningen. Syftet med examensarbetet var att kartlägga den nationella kravbilden samt vilka värden klimatdeklarationer har för kund och teknikkonsultföretag, för att därefter utforma och ge förslag på möjliga affärsmodeller vid försäljning av automatiserade klimatdeklarationer under projekteringsfasen i byggprocessen. Kartläggningen utfördes genom en litteraturstudie samt två kvalitativa intervjustudier. I den ena intervjustudien intervjuades sju olika respondenter inom segmentet stålhallstillverkare, och den andra studien intervjuade tre medarbetare internt inom teknikkonsultens organisation.  I intervjustudien med stålhallstillverkare framkom de två huvudsakliga insikterna att respondenterna i dagsläget inte aktivt arbetar med miljö till någon större utsträckning, men att man ser ett ökande behov av att både arbeta med miljö och få hjälp med det. I intervjustudien med medarbetare från WSP framkom det att det är viktigt att ha god kommunikation mellan företagets affärsområden i samband med försäljning av klimatdeklarationer, samt att deklarationerna kan fylla en kunskapsspridande funktion både gentemot kund och inom den egna organisationen. Insamlat material från både litteraturstudien och intervjustudierna användes som grund till att utforma två olika typer av scenarier med affärsmodeller. Båda affärsmodellerna hade en struktur som tidigare nyttjats inom industriellt byggande. I det första scenariot är tanken att den automatiserade klimatdeklarationen ska säljas mot ett fastpris och täcka ett kundbehov som enbart möter de kommande nationella lagkraven. I det andra scenariot är istället tanken att klimatdeklarationen ska vara kostnadsfri och utgå ifrån ett kundbehov som täcker ett större miljöengagemang. I det sistnämnda fallet är tanken att deklarationen ska inkluderas i ett erbjudandenivåkoncept där kunden kan erbjudas en kombination av ett flertal olika produkter och tjänster utöver själva deklarationen. En frågeställning som har varit bakomliggande under examensarbetets gång är hur affären kommer se ut för automatiserade funktioner generellt i bygg- och anläggningsbranschen framöver. När verktyg som normalt sett har timdebiterats automatiseras, så som exempelvis funktioner för konstruktion- och stomsystem, hur påverkas prissättningen av automatiseringen? Detta examensarbete kan ge läsaren insikter även från en sådan infallsvinkel, eftersom automatisering och de frågeställningar som automatisering medbringar är vittomfattande i bygg- och anläggningsbranschen.

Dagens samhälle har ett stort informationsflöde genom den digitalisering som är gjord och som ständigt är under utveckling. I denna digitalisering finns det många olika användningsområden och i skolan finns det många ämnen med olika arbetssätt. Genom utbildning får eleverna möjlighet att använda digitala verktyg som främjar till deras kunskapsutveckling (Skolverket 2019, s. 13). Denna studie har i syfte att analysera lärares erfarenheter med digitala verktyg i elevers läs- och skrivinlärning i årskurs F-3. Det är en undersökning som kommer att titta på vilken metodik lärare använder i elevers kunskapsutveckling. Studien visar på att det finns lika många metoder som det finns lärare att arbeta med i elevers läs- och skrivinlärning. Det är de engagerade lärarna som lyckas med att anpassa digitala verktyg till både lektion och elev. Denna studie är både en kvantitativ och kvalitativ undersökning som kommer att redovisa lärarnas uppfattningar kring arbetet med digitala verktyg. / <p>Godkänt datum 2021-05-05</p>

Introduktion: Migration har alltid förekommit i större delar av världen, men har under de senaste 25 åren ökat. Enligt World Migration Report fanns det över 280 miljoner migranter under 2020, varav 90 miljoner befaras vara flyktingar eller asylsökande. Att integrera i ett nytt land kan vara svårt och många migranter möter både interna och externa barriärer vid den vidare bosättningen. För migranten är den digitala utvecklingen vital och kan på många sätt underlätta integrationen i samhället. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka digitala möjligheter och utmaningar migranter ställs inför i ett nytt land.  Metod: Den metod som applicerades var en strukturerad litteraturstudie, där artiklar samlades in i databaserna CINAHL, Scopus och Web of Science. 11 artiklar inkluderades, och analyserades genom en tematisk analys med induktiv ansats. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i identifierandet av sju teman, samt 14 underrubriker. Resultatet påvisade en komplex relation mellan migranters digitala möjligheter och utmaningar. Digitala medel kan gynna integration i samhället, men är också en risk för socialt utanförskap. Slutsats: Digitala möjligheter reflekteras genom olika aspekter som underlättar integrationen i samhället. Likväl, är dessa möjligheter endast befintliga för de individer som har tillgång och kunskap att bruka digitala medel. / Introduction: Migration has always occurred around most parts of the world, but has increased in the past 25 years. According to the World Migration Report there was over 280 million migrants during 2020, which of 90 million was refugees or asylum seekers. To integrate in a new country can be challenging and many migrants face both internal and external barriers during their settlement. For the migrant, the digital development is vital and can aid the integration in the new society. Aim: The aim of this study is to examine what digital opportunities and challenges migrants face when settling in a new location.  Methods: The applied method was a structured literature review, where articles were gathered from the databases CINAHL, Scopus and Web of Science. 11 articles were included and analysed through thematic analysis with an inductive approach. Results: The thematic analysis resulted in the identification of seven themes, and 14 subcategories. The result demonstrated a complex relation between migrants’ digital opportunities and challenges. Digital means can help integration in society, but also pose as a risk for social exclusion.  Conclusion: Digital opportunities is reflected through several aspects which facilitates integration in society. Yet, these are possibilities only for the individuals who has access and knowledge on how to use digital means.

I dagens medielandskap lever många människor en stor del av sitt liv genom digitala medier, något som även påverkar skolvärlden. Denna studie undersöker den digitala utvecklingen i relation till lärarrollen och svenskämnet. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar med medie- och informationskunnighet (MIK) inom svenskundervisning och skolutveckling samt en kompletterande intervju med Statens medieråd. Syftet med studien är att genom svensklärarnas upplevelse av att arbeta med MIK försöka förstå den digitala utvecklingens betydelse i relation till svenskämnet. Min hypotes är att dagens lärare behöver öka sin medie- och informationskunnighet för att kunna möta elevernas behov och kunna utföra sitt allt mer komplexa demokratiuppdrag. Genom teorierna New Literacy Studies, Critical literacy, begreppet multimodalitet och aktuell tidigare forskning har jag försökte förstå vad den digitala utvecklingen innebär för lärandet och språket.Studien visar att osäkerhet, okunskap, tidsbrist och vaga direktiv är några skäl till att utvecklingen går långsamt framåt. Tydligare nationella direktiv, ett större kollegialt samarbete och kompetensutveckling är några av de faktorer som nämns skulle kunna påskynda progressionen. I den avslutande reflektionen diskuteras MIKs öppningar för att arbeta med normkritisk pedagogik och möjlighet till fortsatt forskning inom detta.

Den digitala utveckling som genomförs av samhället idag är något dagens banker behöver kunna hänga med för att hålla linjen i utvecklingen. Den ökade tekniska bilden samhället har idag har accelererat väldigt snabbt och samhället är idag väldigt digitaliserat och det är något positivt bland folket. Samhället kräver digitalisering och det är något banksektorn behöver kunna följa vilket kräver att de således följer riktlinjer för att förhålla sig med digitaliseringen och kunna arbeta med deras tjänster som de erbjuder samhället. Dessa riktlinjer berör därför ge organisationens struktur och personal den vision och implementation som bör finnas och givetvis digitaliseringen i åtanke. Syftet med detta arbete är därför att med hjälp av datasamling från semistrukturerade intervjuer och vetenskapliga artiklar att hitta riktlinjer som används för att utveckla digitala strategier inom den svenska banksektorn. Dessa riktlinjer presenteras med hjälp av forskningsmetoden grundad teori där en kvalitativ studie utformades uppbyggd av teorier från vetenskapliga artiklar samt semistrukturerade intervjuer där respondenterna arbetar inom digital utveckling i sina respektive banker. Detta arbete resulterade sedan i tre tydliga riktlinjer som banker kommer kunna förhålla sig mot med digital standard och en teknisk utveckling i grund till de riktlinjerna. / This essay was written to analyze the digital development of current banks and what guidelines you could find to increase the digitalization. Some organizations have come further than others regarding the digitalization. My task was to find what guidelines our banks need in order to create a stable digital structure for their customers with digital services and solutions. This is vital due to the technological development of society where the demand for digital service has increased significantly the last 20 years. The study was made following a qualitative method where information was obtained through research of scientific studies and interviews of people working with this subject. This resulted in three guidelines for banks to invest their resources in to achieve the desired technological development.

Den snabbt växande teknologiska utvecklingen har gjort att många företag anpassat sina varor,tjänster och företagsstruktur efter det alltmer moderna plattformsmodellen. Denna modell harvisat goda förutsättningar för företag att växa och att skapa ett större interaktionsnätverk mellanandra aktörer och agerar som en bra konkurrenskraft gentemot företag som förhåller sig till entraditionell analog företagsmodell. Denna fallstudie undersöker hur Jägersro Hästcenter kangynnas av en sådan modell och har undersökt vilka olika förslag som hade ökat antalet besökaretill anläggningen. Det har gjorts sju intervjuer samt samlats in 89 svar från en enkätundersökningsom visade hur intresset var starkt bland respondenterna att testa på nya innovativa teknologier. Undersökningen ger även goda stöd för vidare forskning kring hur dessa förslag bästimplementeras för att leda till bäst resultat. / The rapidly growing technological advancements have led many companies to adapt theirproducts, services and corporate structure to the increasingly modern platform model. This modelhas shown great potential for companies to grow and create a larger network of interactions withother stakeholders, serving as a strong competitive advantage compared to companies followinga traditional analog business model. This case study examines how Jägersro hästcenter can benefitfrom such a model and explores various suggestions to increase the number of visitors to thefacility. Seven interviews were conducted, and 89 responses were collected from a survey,revealing strong interest among the respondents in exploring new innovative technologies. Thestudy provides valuable support for further research on how these suggestions can best beimplemented to achieve optimal results.

Bakgrund: Vårdronden genomförs dagligen av vårdpersonal tillsammans medpatienter inneliggande på slutenvårdsavdelning. Syftet med vårdronden är att tillgodose patientens behov av vård och behandling och kan inkluderaundersökningar, prognos, planering och undervisning av personal. Den digitalautvecklingen sker även inom sjukvården och ställer nya krav på vården och erbjudersamtidigt nya tekniska möjligheter. Syfte: Syftet med denna kartläggande litteraturöversikt är att identifiera typer av eHälsointerventioner som används i vårdronden inom slutenvården samt att studera hur vårdronden inom slutenvården har utvecklats med hjälp av eHälsointerventioner. Metod: För att svara på studiens frågeställning genomfördes en scoping review för att kartlägga litteratur inom detta område. Data hämtades från två olika databaser där sexton artiklar svarade på studiens syfte och uppfyllde inklusionskriterierna. En tematisk analys genomfördes därefter för att analysera artiklarna. Resultat: Fyra teman samt åtta underteman identifierades: konsulter på distans, deltagande i virtuella vårdronder, ny teknik och utbildning. eHälsointerventioner har medfört ökad patientsäkerhet, minskat bristen på specialistkompetens, minskat avståndet mellan patient/specialist, ökat delaktigheten för anhöriga, minskat smittspridning och stärkt det interprofessionella samarbetet i samband medvårdronden. Slutsats: Vårdronden har utvecklats genom nya arbetssätt vilka möjliggjorts av ny teknik med exempelvis robotar och virtuella glasögon. Geografiska avstånd kan minskas med hjälp av virtuella vårdronder, vilket även ställer höga krav på tillgången på internetuppkoppling och personal med uppgift att koordinera de nya arbetssätten. eHälsointerventioner har potential att stärka patientsäkerheten, bidra till en mer jämlik vård och minska resursbristen inom slutenvården. / Background: Wardrounds are carried out daily by healtcare staff in the inpatient ward. The purpose of the wardround is to meet the patient´s needs for care and treatment and include examinations, prognosis, planning and teaching of staff. The digital development also takes place in healthcare and places new demands on care and at the same time offers new technical opportunities. Purpose: The purpose is to identify types of eHealth interventions that are used in the wardround in inpatient care and to study how the wardround in inpatient care has developed with the help of eHealth interventions. Method: To answer the study´s question a scoping review was carried out to survey literature in this field. Data were retrieved from two different databases where sixteen articles responded to the purpose of the study and met the inclusion criteria. A thematic analysis was then carried out to analyze the articles. Results: Four themes and eight subthemes were identified. Consultants ondistance, participation in virtual wardrounds, new technology and education. eHealthinterventions have resulted in increased patient safety, reduced the lack of specialistcompetence, reduced the distance between patient/specialist, increased the participation of relatives, reduced the spread of infection and strength enedinterprofessional cooperation in connection with the wardround. Conclusion: The wardround has developed through new working methodsmade possible by new technology, for example robots and virtual glasses. Geographical distances can be reduced with the help of virtual wardrounds, which also places high demands on the availability of an internet connection and staff with coordinating the new working methods. eHealth interventions have the potential to strengthen patient safety, contribute to more equal care and reduce resource shortagesin inpatient care.

Robotic Process Automation(RPA) är en mjukvaruteknik som används för att automatisera monotona och repetitiva processer. Denna teknik används på många håll, både inom privat- och offentlig sektor, och inom många olika områden. Sedan RPA-tekniken introducerades har utvecklingen gått framåt i rask takt, bland annat hos Sveriges kommuner. År 2017 infördes en lag som godkänner offentliga organisationer att automatisera sina beslutsstöd vilket ledde till att bland annat Trelleborg kommun införde automatiserade beslutsstöd inom socialförvaltningens process med ekonomiskt bistånd. Tidigare har socialförvaltningar utfört beslutsstödsprocesser manuellt men med den nya lagstiftningen har allt fler socialförvaltningar börjat med automation. Kommuner som börjat använda RPA har till viss del fått kritik kring frågan om RPA är lämpad för ärenden som involverar en subjektiv bedömning. I denna studie undersöks användningen av RPA i kommuner, och mer specifikt fokuserar den på två frågor; Hur använder kommunerna i Sverige för närvarande RPA? Vilken attityd har användare till användning av RPA i processen för ekonomiskt bistånd? Studien genomfördes genom att intervjua IT-specialister i utvalda kommuner med hjälp av kvalitativa metoder för datainsamling och dataanalys. Resultaten analyserades utifrån det teoretiska ramverket Technology Acceptance Model, TAM. Av resultaten drogs slutsatsen att RPA är ett utforskat område för samtliga kommuner, men beroende på kommun så har RPA implementerats i varierande omfattning. Automatiserade beslutsstöd är på gång i flera kommuner men den nya lagen upplevs till viss del svårtolkad. Många av de anställda ser RPA som ett positivt tillägg till arbetet och välkomnar tekniken. / Robotic Process Automation (RPA) is a software technology used to automate monotonous and repetitive processes. This technology is used in many places, both in the private and public sectors, and in different applications. Since the introduction, the RPA technology has been developed rapidly in e.g. Sweden's municipalities. In 2017, a law was passed that allows public organizations to automate their decision support. This led, e.g., to that the Trelleborg municipality introduced automated decision support within the social-administration financial-aid process. In the past, social services have carried out decision support processes manually, but with the new legislation, more and more social administrations have started to use automation. Municipalities that have started to use RPA, have been criticized regarding the suitability of RPA as a tool for subjective assessments. In this study, the use of RPA in municipalities is investigated, and more specifically it focuses on two questions; How do the municipalities in Sweden currently work with RPA? What is the attitude of users to the use of RPA in the process of financial-aid? The study was carried out by interviewing IT-specialists in a selected number of municipalities by using a qualitative method for data collection and data analysis. The results were analyzed based on the theoretical framework called Technology Acceptance Model, TAM. From the results it was concluded that RPA is a technique that is or has been considered in all the actual municipalities, but has been implemented, so far, to various extent. Automated decision support is underway in several municipalities, but the new law is somewhat difficult to interpret, which reduces the implementation rate. However, many of the employees see RPA as a positive addition to the work and welcome the technology.