Change within organizations is something that happens every day. Lately, more and more continuous digital changes are occurring that all need good management. If an organization implement too many digital changes without the right management during the implementation and following the implementation, it may cause more problems than what is gained. The question is, do you manage a digital change as you manage an “ordinary” change? To find out how managers are leading digital change, a study of how one of the current digital changes, the digital workplace, has been completed to see how the implementation was/is managed and how the completed change is continuously managed. The findings show that some steps in the change process differ from earlier studies and needs to be considered, mostly policies of how digital work should be implemented and completed. And the overall wellness of the workforce is the most important factor of the continuous management. This study will add to the wide area of management, mostly to the digital management and especially to them, yet not studied, the area of the digital workplace. It will serve as an addition, focused on the digital workplace, to great and accepted management studies such as the 8-step model of leading change. The study will also give some valuable tips for the continuous management of a digital workplace.

Digitalisering har identifierats som en av de viktigaste trenderna som påverkar och förändrar dagens samhälle. Denna genomslagskraft har vidare gjort det nödvändigt för organisationer att följa med i denna snabba samhällsutveckling. Redovisningsbranschen har påverkats av digitalisering i stor utsträckning och tillväxten av digitalisering inom branschen förväntas öka ytterligare i framtiden. För att framtida förändringar hänförliga till digitalisering ska bli framgångsrika är det således relevant att beskriva och förklara vad som kännetecknar en framgångsrik digitaliseringsprocess.  Syftet med denna studie är att beskriva och förklara vad som kännetecknar en framgångsrik digitaliseringsprocess inom redovisningsbranschen genom att jämföra stora och små redovisningsbyråer. För att uppfylla studiens syfte och därigenom besvara studiens undersökningsfrågor genomfördes en kvalitativ fallstudie i form av semistrukturerade intervjuer med redovisningskonsulter på olika redovisningsbyråer. Detta metodval genererade goda möjligheter för att erhålla en djupare förståelse för digitaliseringsprocessen, vilken vidare utgjorde studiens fall.  Studiens resultat och slutsatser framhåller att digitaliseringsprocessen kan förstås och beskrivas som en förändringsprocess bestående av fyra viktiga delar; planering, kompetens, resurser och motivation, vilka vidare är centrala för en framgångsrik digitaliseringsprocess. Vidare visas att dessa delar ska ha vissa specifika kännetecken för att anses som en framgångsfaktor, vilka vidare skiljer sig åt beroende på redovisningsbyråns storlek. Studiens resultat och slutsatser framhåller vidare att dessa skillnader mellan stora och små redovisningsbyråer kan förklaras av variationer i grad av digital mognad och olika praktiska förutsättningar. Slutligen visas att givet att respektive del klassificeras som en framgångsfaktor kommer de, oavsett redovisningsbyråns storlek, att leda till ökad effektivitet, ökad trygghet, förenkling samt en omgivning som främjar förändring. / Digitalization has been identified as one of the most important trends affecting and changing today's society. This trend has made it necessary for organizations to follow in this rapid development of society. The accounting profession has been greatly affected by digitalization and the growth of digitalization within the profession is expected to increase further in the future. In order for future changes related to digitalization to be successful, it is relevant to describe and explain what characterizes a successful process of digitalization. The purpose of this study is to describe and explain what characterizes a successful process of digitalization in the accounting profession by comparing large and small accounting firms. In order to fulfill the purpose of the study and thereby answer the study's research questions, a qualitative case study was conducted in the form of semi-structured interviews with accountants at various accounting firms. This choice of method generated good opportunities for gaining a deeper understanding of the process of digitalization, which constituted the case of this study. This study's findings and conclusions emphasize that the process of digitalization can be understood and described as a process of change consisting of four important parts; planning, competence, resources and motivation, which are central for a successful process of digitalization. This study's findings and conclusions also emphasize that these parts must have certain specific characteristics in order for them to be classified as a success factor, which differs depending on the size of the accounting firm. This study's results and conclusions also shows that these differences between large and small accounting firms can be explained by variation in degree of digital maturity and different practical presumptions. Finally, given that each part is classified as a success factor, they will regardless of the size of the accounting firm lead to increased efficiency, increased security, simplification and an environment conducive to change.

Syftet med studien är att undersöka vad serviceinnehållet i en verksamhet inom detaljhandel betyder för möjligheterna att skapa lojala relationer i takt med digitaliseringens utveckling. En fallstudie på optikerbranschen bildar utgångspunkt för en överföring till detaljhandeln. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod och ansatsen grundas utifrån deduktiv karaktär med induktiva inslag. Det empiriska materialet är insamlat genom nio semistrukturerade intervjuer av representanter inom optikbranschen i Sverige. Resultatet av studien tyder på att serviceinnehållet med dess extratjänster kan resultera i att företag utvecklar långsiktiga relationer och erhåller lojala kunder. Vidare har det framkommit att aktiviteterna i serviceinnehållet är värdeskapande, men dess betydelse varierar mellan olika företag och branscher. Slutligen har vi kommit fram till att extratjänster kan verka som konkurrensfördel och samtidigt visa att kunden är i företagets fokus. / The purpose of this study is to investigate what the service content of a retail business means for the opportunities to create loyal relationships in line with the evolution of digitization. A case study in the optics industry is the starting point for a transfer to the retail trade. The study is based on a qualitative research method and the approach is based on deductive character with inductive elements. The empirical material has been collected through nine semi-structured interviews of representatives in the optics industry in Sweden. The result of the study indicates that the service content with its additional services can result in companies developing long-term relationships and receiving loyal customers. Furthermore, it has emerged that the activities in the service content are value-creating, but its importance varies between different companies and industries. Finally, our conclusion is that extra services can serve as a competitive advantage and show that the customer is in the company's focus.

Miljö- och klimatfrågor är bland de största frågor vi står inför idag. Dessa frågor behandlar bland annat matproduktion och matsvinn. Enligt Naturvårdsverket står livsmedelshantering för 20 – 25% avden totala klimatpåverkan i Sverige. 75% av detta är matavfallinnehållande en stor del onödigt matsvinn från de privata hushållen. Som individer har vi därför en stor möjlighet till att påverka detta. Denna studie behandlar en kvalitativ undersökning av en lågteknologisk knapps möjligheter till att skapa ett beteende att inventera sitt kylskåp för att reducera det privata matsvinnet. Undersökningen innefattar utformning, design och framställning av en lågteknologisk knapp samt dess användarupplevelse och funktion i praktiken. Knappen är utformad med hjälp av en analys inom beteendeförändringsramverket Behavioural Change Wheel. Knappen testades på 10 studenter under tre veckors tid för att sedan utvärdera knappens påverkan. Användandet utvärderades genom att undersöka knappens möjligheter till en beteendeförändringkring inventering av kylskåp. Knappen tilldelades och kopplades samman med en rad funktioner för att underlätta och skapa ett beteende till att inventera: En lampa som lös två gånger per vecka, en text på knappen som löd “time to save the world.”, tillhandahållande av bakgrundsinformation gällande klimatfrågan, instruktioner gällande hur en inventering skulle utföras samt den fysiska närvaron av knappen. Resultatet pekar mot att en förändring i beteende skett underundersökningsperioden men resultaten från enkätsvaren är inte tillräckliga för att med statistisk signifikans bekräfta om knappen med funktioner skapat ett beteende. Knappens olika funktioner graderades av deltagarna i utvärderingen och utifrån dessa svar visade det sig att lampans påminnelsefunktion samt knappens fysiska närvaro hade störst påverkan till att en inventering utfördes. / Climate change and the environmental situation is two of the biggest challenges we face both locally and globally. Food production and food swill is a big part of these challenges. 20-25% of the total climate footprint in Sweden is caused by food production and handling according to Naturvårdsverket. 75% of this is food swill that contains a lot of unnecessary food waste produced in the private household. This gives individuals and households a great opportunity to reduce these numbers and affect the total climate footprint. This is a qualitative study investigating and evaluating the possibility of a low-tech buttons effect on individuals behaviour on keeping stock of the content in their refrigerator and possibly reducing their food waste. The study describes the process of creating and designing a low-tech button and an evaluation of the participants thoughts and experience with the button. The button is designed with an analysis of the behaviour change framework Behavioural Change Wheel as well as implementation of different behaviour change techniques to optimize the behaviour change and create a habit of keeping stock of the content of the refrigerator. Ten students used the button for three weeks before evaluating its effect on their behaviour and analysing if they perceived a reduction of their food waste. Five functions where assigned to the button; A LED that shone twice a week, a text engraved on the button that read “time to save the world.”, they were assigned background information regarding the environment and food waste, instructions on how to perform a stock-check and the physical presence of the button itself. The results of the study indicates a change in the participants behaviour during the time of using the button, but the results was not sufficient enough to confirm a change with statistical significance. All the functionalities was graded by the participants of the study and it shows that the reminder from the LED as well as the physical presence of the button was the two functions with the most impact on why the stock keeping was performed.

No description available.

Das Projekt “Digitalisierung der Hochschulbildung in Sachsen” wurde von 2019 bis 2024 vom Sächsischen Staatsministerium für Wissenschaft, Kultur und Tourismus gefördert. Es wurde unter der Leitung von Hochschuldidaktik Sachsen (HDS) und dem Arbeitskreis E-Learning der sächsischen Landesrektorenkonferenz (AK E-Learning) in Zusammenarbeit mit den staatlichen Universitäten und Hochschulen für angewandte Wissenschaften realisiert. Ziel war es, Hochschullehrende und Akteur:innen an den Schnittstellen zur Studienorganisation bei der Realisierung von digital gestützter Hochschullehre zu unterstützen. Diese Broschüre gibt einen Einblick in die zahlreichen Ideen, Konzepte und Erfahrungen von sächsischen Hochschullehrenden und Akteur:innen an den Schnittstellen zur Studienorganisation, die im Rahmen der drei Programmlinien des Verbundprojekts “Digitalisierung der Hochschulbildung in Sachsen” entstanden sind. Die Eindrücke sollen einen Überblick geben über die Möglichkeiten der digital gestützten Hochschullehre und wie diese vor Ort an den Hochschulen umgesetzt werden. In dieser Broschüre finden Sie daher Anregungen, Good-Practice- Beispiele und Ansprechpersonen für einen weiteren Austausch oder mögliche Kooperationen. Wir zeigen damit, wie umfangreich und vielfältig im Rahmen des Projektes Lösungen für die digital gestützte Hochschullehre an sächsischen Hochschulen entwickelt und umgesetzt wurden.:Inhaltsverzeichnis Zum Projekt Meilensteine und Höhepunkte Überblick und Hinweise zur Broschüre Geistes-, Sprach-, Literatur- und Kulturwissenschaften Sport, Sportwissenschaft Rechts-, Wirtschafts- und Sozialwissenschaften Mathematik, Naturwissenschaften Humanmedizin, Gesundheitswissenschaften Agrar-, Forst- und Ernährungswissenschaften, Veterinärmedizin Ingenieurwissenschaften Kunst, Kunstwissenschaft Sonstiges Glossar Stichwortverzeichnis Impressum

Im Mittelpunkt des Sammelbandes stehen die Materialien des Workshops "MINT - Zukunft schaffen. Innovation und Kreativität" am 23. und 24. September 2011 in Leipzig. Dieser Workshop war der Höhepunkt der Leipziger Gespräche zum digitalen Wandel, mit denen wir uns seit Anfang 2011 der komplexen Thematik der aktuellen Wandlungsprozesse zu nähern versuchen. Über diese Gespräche wird in weiteren Aufsätzen berichtet.

Digitaliseringen är den mest samhällsomvälvande processen sedan industrialiseringen och allt eftersom den ökar drivs förändringar fram i alla sammanhang, inte minst inom arbetslivet. Detta ställer krav på både lärande och välmående inom arbetslivet. Ledare har en central roll i förändringsprocesser och att stärka ledarskapet i dessa är betydelsefullt. Syftet med studien var att, genom en undersökning av ledares uppfattningar av krav, resurser och lärande i en organisatorisk digital förändringsprocess, bidra med en ökad förståelse kring vad som skapar framgång och leder till att en sådan process blir hälsofrämjande. För att besvara studiens syfte har åtta semistrukturerade intervjuer med ledare inom omsorgskontoret i kommunen genomförts, vilka senare analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att krav, resurser och lärande förekommer i samband med digitaliseringen i kommunen. Resultatet i studien visar att ledares positiva inställning till digitalisering bidrar till välmående och att egna drivkrafter är en betydelsefull individuell resurs. Det mest framträdande kravet som uppfattats i samband med digitaliseringen är kravet att som ledare vara en god förebild. Resultatet visar även att utbildnings- och reflektionstillfällen i samband med digitalisering bidrar till ledares lärande. Det som skapar framgång har visat sig vara en positiv inställning, egna drivkrafter och en stödjande lärmiljö där möjlighet till formellt lärande ges samt att det informella lärandet främjas. För att en organisatorisk digital förändringsprocess ska bli hälsofrämjande ses motivation och stöd som viktiga faktorer eftersom de skapar möjlighet till att välmående och lärande på arbetsplatsen utvecklas. / As digitalization increases in speed and we become more digital, changes are brought upon every part of society, not least our workplaces. While these changes often create efficiency in organizations, they also come with high demands on individual learning and well-being. Leaders play a central role in change processes, thus improvingleadership is of utmost importance. The purpose of this study was to examine leaders’perception of job demands, resources and learning in an organizational digital change process and contribute to the body of research with understanding of what creates success and health promotion in such change processes. To examine and answer the research questions, eight semi-structured interviews were held with leaders from the care office of the municipality. The interviews were transcribed and analyzed using conventional qualitative content analysis. The results from this study show that theleaders’ positive attitude towards digitalization induce wellbeing and that individualmotivation drivers are important resources to support healthiness. The study also finds that the most prominent demand that leaders experience in the digitalization process is to be a good role model. Further, the results show that occasions for education and reflection regarding digitalization are main drivers to promote leaders’ learning.Success is created from having a positive attitude, individual motivation drivers, a supportive learning environment for formal learning, and opportunities for informal learning. For an organizational digital change process to be health promotional, motivation and support are important factors as they create opportunities for improvement of well-being and learning at the workplace.

Motivation is considered to be an important factor for employees' well-being in their workplace, and is especially important in digital change work (Gilley et al., 2009). This is due to the company's changing environment since there is a risk that employees' motivation will be affected (ibid.). The problem is that there is still not much research on digital change work having any effect on employee motivation. The purpose of this study is therefore to analyze how digital change work affects employees' motivation in their workplace, as well as what factors influence employee motivation. The analysis is based on the employees and managers point of view from two medium sizes companies in Stockholm.  The study is based on a qualitative research method in form of semi-structured interviews which where conducted at two medium-sized companies in Stockholm. Both companies have an ongoing digital change work. To gain a deeper understanding, the authors interviewed a total of twelve respondents where ten of them are employees and two of them are leaders. The study's results show that digital change work has a positive impact on most employees. The majority have a positive attitude towards the new digital change and feel that the change will facilitate their tasks in the future. The result has also shown that the crucial factors such as appreciation, own responsibility and support from managers can lead to increased motivation among employees in a digital change work. / Motivation anses vara en viktig faktor för medarbetarnas trivsel på arbetsplatsen, och har speciellt stor betydelse vid ett digitalt förändringsarbete (Gilley et al., 2009). Detta med tanke på företagets föränderliga miljö då det finns risk att medarbetarnas motivation påverkas (ibid.). Problemet är att det fortfarande inte finns så mycket forskning om hur ett digitalt förändringsarbete påverkar medarbetarnas motivation. Syftet med denna studie är därför att analysera hur ett digitalt förändringsarbete påverkar medarbetarnas motivation på arbetsplatsen, samt vilka faktorer som har påverkan på medarbetarnas motivation. Detta ska analyseras utifrån medarbetarnas och ledarnas synvinkel. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer som utfördes på två medelstora företag i Stockholm, vilka har ett pågående digitalt förändringsarbete. För att få en djupare förståelse om ämnet och kunna besvara studiens frågeställning har totalt tolv respondenter intervjuats, varav tio är medarbetare och två ledare. Studiens resultat visar att ett digitalt förändringsarbete har en positiv påverkan på de flesta medarbetare som upplever att förändringen ska underlätta deras arbetsuppgifter i framtiden. Resultatet har även visat att de avgörande faktorerna som kan leda till ökad motivation hos medarbetarna vid ett digitalt förändringsarbete på arbetsplatsen är uppskattning, eget ansvar och stöd från ledare.

Den snabbt växande teknologiska utvecklingen har gjort att många företag anpassat sina varor,tjänster och företagsstruktur efter det alltmer moderna plattformsmodellen. Denna modell harvisat goda förutsättningar för företag att växa och att skapa ett större interaktionsnätverk mellanandra aktörer och agerar som en bra konkurrenskraft gentemot företag som förhåller sig till entraditionell analog företagsmodell. Denna fallstudie undersöker hur Jägersro Hästcenter kangynnas av en sådan modell och har undersökt vilka olika förslag som hade ökat antalet besökaretill anläggningen. Det har gjorts sju intervjuer samt samlats in 89 svar från en enkätundersökningsom visade hur intresset var starkt bland respondenterna att testa på nya innovativa teknologier. Undersökningen ger även goda stöd för vidare forskning kring hur dessa förslag bästimplementeras för att leda till bäst resultat. / The rapidly growing technological advancements have led many companies to adapt theirproducts, services and corporate structure to the increasingly modern platform model. This modelhas shown great potential for companies to grow and create a larger network of interactions withother stakeholders, serving as a strong competitive advantage compared to companies followinga traditional analog business model. This case study examines how Jägersro hästcenter can benefitfrom such a model and explores various suggestions to increase the number of visitors to thefacility. Seven interviews were conducted, and 89 responses were collected from a survey,revealing strong interest among the respondents in exploring new innovative technologies. Thestudy provides valuable support for further research on how these suggestions can best beimplemented to achieve optimal results.