Examensarbete 15 hp

<p>Syncore Technologies har tagit fram en digital telemetri mottagare som använder sig av USBperiferi anordning som ska kunna etablera oavbruten kommunikation mot sin värddator.Den tidigare designen av USB applikationen till digitala mottagaren är utvecklat av ett annatföretag. Problemet med den designen är att den kan stanna av under överföringen. Ett krav förden nya designen av USB gränssnittet är att den ska kunna etablera ett konstant data flödeutan att under en längre tid stanna av mitt under överföringen. Syftet med detta arbete är attordna en stabil överföring mellan mottagare och dator. Gruppen har valt att användanuvarande kretsuppsättning och utveckla egen mjukvara. Dessutom att satsa på de delar avUSB systemet som tar hand om data överföringen till och från kretsuppsättningen.I teoridelen tas endast upp hur USB systemet tar hand om dataflödet, det tas inte upp självaUSB protokollet. FIFO handskakning används för att koppla ett externt FIFO. Främstanvänds i denna rapport FULL handskakning som är en variant av FIFO handskakning. Denanvänds för långsam eller varierande överföringshastighet. GPIF engine är en tillståndsmaskinsom sköter handskakningsprocessen mellan den anslutna USB anordningen till USB värden.Mikrokontrollern är skriven i programspråket C, testapplikationen är skriven i C++ medandata generator koden i FPGA är skrivet i VHDL. Gruppen har använt sig av tillverkarnaskodexempel och API för att utforma de olika programmen. GPIF engine har utnyttjats för attfå fram fungerande GPIF inställningar för mikrokontrollern. Vid felsökning av hårdvara harolika mätpunkter använts vid båda korten för att mäta handskakning och överföring mellanmikrokontrollern och FPGA. Debugger i Visual Studio användes för testapplikationen ochvector waveform i Quartus användes vid felsökning av Counter programmet. Tester utfördessedan för att testa prestanda av mikrokontrollern vid mottagning och sändning av data. Tretester utfördes, överföring via seriella porten UART, slingan mellan FPGA ochmikrokontroller, mottagning av strömmande data i olika hastigheter.Fungerande kod till mikrokontrollern har tagits fram både för överföring via seriella portenoch överföring mellan mikrokontrollern och FPGA. Överföringshastigheten viamikrokontrollern och FPGA uppnådde inte helt kraven. Anledningen är att testapplikationenär skriven på så sätt att data inte kan mottas och behandlas tillräckligt snabbt.</p>

Syncore Technologies har tagit fram en digital telemetri mottagare som använder sig av USBperiferi anordning som ska kunna etablera oavbruten kommunikation mot sin värddator.Den tidigare designen av USB applikationen till digitala mottagaren är utvecklat av ett annatföretag. Problemet med den designen är att den kan stanna av under överföringen. Ett krav förden nya designen av USB gränssnittet är att den ska kunna etablera ett konstant data flödeutan att under en längre tid stanna av mitt under överföringen. Syftet med detta arbete är attordna en stabil överföring mellan mottagare och dator. Gruppen har valt att användanuvarande kretsuppsättning och utveckla egen mjukvara. Dessutom att satsa på de delar avUSB systemet som tar hand om data överföringen till och från kretsuppsättningen.I teoridelen tas endast upp hur USB systemet tar hand om dataflödet, det tas inte upp självaUSB protokollet. FIFO handskakning används för att koppla ett externt FIFO. Främstanvänds i denna rapport FULL handskakning som är en variant av FIFO handskakning. Denanvänds för långsam eller varierande överföringshastighet. GPIF engine är en tillståndsmaskinsom sköter handskakningsprocessen mellan den anslutna USB anordningen till USB värden.Mikrokontrollern är skriven i programspråket C, testapplikationen är skriven i C++ medandata generator koden i FPGA är skrivet i VHDL. Gruppen har använt sig av tillverkarnaskodexempel och API för att utforma de olika programmen. GPIF engine har utnyttjats för attfå fram fungerande GPIF inställningar för mikrokontrollern. Vid felsökning av hårdvara harolika mätpunkter använts vid båda korten för att mäta handskakning och överföring mellanmikrokontrollern och FPGA. Debugger i Visual Studio användes för testapplikationen ochvector waveform i Quartus användes vid felsökning av Counter programmet. Tester utfördessedan för att testa prestanda av mikrokontrollern vid mottagning och sändning av data. Tretester utfördes, överföring via seriella porten UART, slingan mellan FPGA ochmikrokontroller, mottagning av strömmande data i olika hastigheter.Fungerande kod till mikrokontrollern har tagits fram både för överföring via seriella portenoch överföring mellan mikrokontrollern och FPGA. Överföringshastigheten viamikrokontrollern och FPGA uppnådde inte helt kraven. Anledningen är att testapplikationenär skriven på så sätt att data inte kan mottas och behandlas tillräckligt snabbt.

Digital teknik utgör ett obligatoriskt inslag i svensk undervisning, såväl praktiskt som i rådande kursplaner. Följande uppsats behandlar hur digital teknik tillämpas i bildundervisningen på några grund- och gymnasieskolor, samt vad som påverkar tillämpningen. Vidare beskrivs även nårga lärares upplevda relation till anammandet av digital teknik i bildudnervisning.

Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad förståelse om samhällskunskapsundervisningens innehåll, genomförande och utformning på gymnasiet där digital teknik används. Fokus i uppsatsen har legat på att genom observationer och intervjuer i tre klasser och med de två lärare som undervisar klasserna få inblickar i hur lärare designar undervisning och hur elevrollen kan förstås när digital teknik används i ämnet samhällskunskap. Till hjälp för att analysera resultatet har analysmodellen Learning Design Sequence och i synnerhet  begreppen lärsekvenser och iscensättning använts. Det senare begreppet syftar på faktorer såsom lärarnas arbetssätt och tillgängliga resurser som präglar en lärsekvens, vilket kan vara elevernas arbete med en uppgift för att nämna ett exempel. Resultatet visar att datorer och Internet ofta i någon form ingår i lärarnas design av undervisningen. Exempelvis har lärarna genomfört genomgångar med hjälp av Powerpointpresentationer samt utformat uppgifter där elever ska använda sig av sina datorer. I elevrollen ingår bland annat att vara dator- och Internetanvändare men också av att anteckna och lyssna. Dessutom hände det att elever antog en roll som exempelvis Facebookanvändare och bloggläsare, vilket väckt tankar om att kommande forskning exempelvis bör undersöka vilka kunskaper och färdigheter detta genererar för elever. Nyckelord: En-till-En, design, samhällskunskapsundervisning, digital teknik, didaktisk design

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera på vilket sätt pedagoger upplever att surfplattan används i förskolans verksamhet samt om deras kunskap och kompetens påverkar användandet. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet analyseras mot de forskningsfrågor som ställts där en tabell över en samspelsmodell formats utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att synliggöra pedagogers och surfplattans olika roller vid användandet av surfplattan i förskolan. Resultatet tyder på att pedagoger i förskolan saknar fortbildning inom verktyget vilket resulterar i en variation av hur surfplattan används. Sammanfattningsvis kan det tolkas som att pedagoger har en ambition att låta barn i förskolan möta surfplattan på ett medvetet sätt där pedagoger tar olika aspekter i beaktning utifrån barnens behov av utveckling och lärande. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Allt fler skolor satsar idag på att införa digital teknik som ett verktyg i undervisningen, vilket innebär att elevers tillgång till en dator eller surfplatta har ökat. Även om den digitala tekniken har potential att förbättra lärandet, om den används på ett medvetet sätt, sker användandet av den här teknik relativt sparsamt i dagens matematikundervisningen. Den digitala tekniken har således god potential att påverka lärandet positivt men det är viktigt att införandet av tekniken görs med ett tydligt definierat syfte av det som har för avsikt att läras ut och hur det ska ske. Det är en utmaning, inte minst då forskning om hur appar kan användas i matematikundervisningen är begränsad.   Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om vilken funktion appar kan fylla för matematikundervisningen i de lägre åldrarna. Litteraturstudien har en kvalitativ ansats där innehållet i 9 tidskriftsartiklar och 2 konferensbidrag har granskats och tolkats. Vid materialanalysen arbetades olika teman fram som sedan användes för att presentera resultatet.   Resultatet visade att användning av appar kan bidra till att höja nivån av motivation och engagemang hos elever. Det framgick även att appar erbjöd en del unika möjligheter som kan vara svåra att uppnå med traditionell undervisning. Till de här hör möjlighet till omedelbar feedback och vägledning, individanpassning och användning av flera sinnen. Slutsatsen är att användning av appar kan ha potential att stärka elevers lärande. Lärare har en viktig roll i att kunna avgöra när en app är ett lämpligt verktyg för att uppnå lektionsmålet eller när traditionell undervisning lämpar sig bättre.

In 2011, when the new curriculum was presented, digital tools were included as a centralcontent and mainly in terms of music creation (Skolverket, 2011). The purpose of this study isto find out how music teachers use digital learning tools and how the digital learning toolsaffect them in their teaching.I have done a qualitative survey and the informants were all members of the Facebook group"Musiklärarna". There were 60 music teachers in the F-9 and upper secondary school from allover Sweden who participated in the study.The result shows that many of the respondents use digital technology. However, not all themusic teachers follows the syllabus for music (Lgr11) where it appears that the students willdevelop their ability to use digital tools for sound and music creation (grade 4-6) and digitaltools for music creation, recording and processing (grade 7-9) ( Skolverket, 2011).My conclusion is that more education is needed in digital technology for music teachers,mainly in music creation with digital tools. As a continuation of this study, it is interestingand relevant to do a research how music teachers around the country work with musiccreation.

Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för hur användningen av digital teknik i arbetet upplevs samt hur arbetet tar sig in i sfären det övriga livet. Vi vill ta reda på upplevelserna av att arbeta med digital teknik och hur möjligheten till att vara ständigt tillgänglig för arbetet upplevs. Dessutom vill vi ta reda på hur den digitala tekniken och tillgängligheten påverkar balansen mellan arbetet och det övriga livet.  Den teoretiska referensramen är uppdelad i olika huvuddelar; Digital teknik och digitalisering, flexibilitet, tillgänglighet, kommunikation samt balans mellan arbete och övrigt liv. Denna del fokuserar på att redogöra för relevanta begrepp och teorier som vi anser kan kopplas till användningen av digital teknik i arbetet. Teorin har använts vid utformandet av intervjuguiden och utgör även grunden för studiens analys och resultat.  Studien har en kvalitativ inriktning och det empiriska datamaterialet har samlats in genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts med åtta arbetstagare från ett stort industriföretag i Värmland. Respondenterna har olika befattningar inom företaget, men alla använder digital teknik i det dagliga arbetet och har viss möjlighet till flexibilitet i arbetet.  Resultatet visar att alla har en positiv inställning till digital teknik, men att det både finns flera för- och nackdelar med att använda digital teknik i arbetet. Fördelarna handlar om att digital teknik gör arbetet snabbare och mer flexibelt i var och när det kan utföras. Tillgängligheten upplevs olika för individerna då en del inte ser några bekymmer, medan andra upplever det som kravfyllt från sig själv eller omgivningen att ständigt vara nåbar. Gällande balansen har de flesta någon form av strategi för att inte låta arbetet ta över för mycket av det övriga livet. Vissa är mer medvetna än andra om hur den digitala tekniken påverkar dem. De flesta upplever inte balans i tillvaron då den digitala tekniken gör att mer arbete kan utföras hemma och tar tid från det övriga livet.  Slutligen kommer en sammanfattning av studiens slutsatser där syfte och frågeställningar kortfattat besvaras. Här förs även en diskussion kring resultatet, studiens styrkor och svagheter, eventuella förbättringar och förslag på framtida forskning inom området.

This essay takes its starting point in the research on digital technology and theories on learning to apply the research on history teaching. The theories on learning from Illeris and Selander are used to find out how the digital technology should be used in upper secondary school, since there is no extensive research on how the new technology should be used in upper secondary school. From that point the essay’s primary goal is to investigate how teachers use digital technology, if they choose a particular study field while working with the technology. Furthermore it investigates whether or not the technology is an appropriate mode of operation when developing abilities such as historical consciousness and historical empathy. This is made by reviewing 100 lesson plans on lektion.se which are categorized within the time period they teach, to which extent they use technology and if they develop historical consciousness and empathy. Two of these lesson plans are also reviewed on a closer extent to investigate how they work with technology and historical consciousness and empathy. Furthermore five interviews have been made with working teachers around Sweden to investigate how they work with digital technology in particular and also with historical consciousness and historical empathy. There are four results of this essay, that there is a tendency in the scope of the survey to use digital technology when teaching. This is made by using varied modes of teaching and varied types of technology. Furthermore the essay shows that when using digital technology, it is preferred to use group projects as a work method. While using a more advanced approach to the technology teachers tend to favor working with modern history. The last result of the essay is that digital technology is a good work method when the teacher want’s to develop historical empathy and historical consciousness.