No description available.

No description available.

Syftet med studien var att genom en enkätundersökning se pedagogers attityder kring nyttjandet av olika kommunikationsverktyg. Det empiriska materialet, vilket innefattade svar från 46 pedagoger inom förskolans verksamt, analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod och har sedan bearbetats utifrån dilemmaperspektivet och det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att fortbildning är viktigt för öka individuella och kollegiala kunskaperna, samt att skapa en samsyn och ett aktivt arbetssätt inom AKK. Våra respondenter har uttryckt en generell positivitet över att nyttja AKK och dess påverkan på barnens språkutveckling, delaktighet och inkludering. Det är även tydligt att pedagogerna möter motstånd av kollegor som inte ser lika många fördelar med AKK / <p>Betyg i Ladok 240110.</p>

This thesis investigates how internal communication works in a local car business in Halmstad, Sweden. The approach in this study is formed by the communication perspective focusing on organizational communication. The study is conducted through a qualitative approach in the form of a case study with semi structured interviews made with fourteen individuals from the company. The respondents included the CEO of the company, department responsible, and co-workers. All the interviews were analyzed from an organizational theoretical ground as we wanted to see what strength, weaknesses and opportunities there are in the internal communication. As a result, it showed that the company have an oral and digital routine in the internal communication. According to our analysis a new digital function may help the company to collect all information in one place to make the communication system more effective. Thus, if the company wants to succeed with the new function, they need to create clear communication from all the leaders to increase the motivation of the employees.

Alla elever har rätt till literacy och lärare i särskolan förväntas erbjuda literacypraktiker med utgångspunkt i styrdokument och forskning samtidigt som elever med komplexa kommunikationsbehov inte omfattas av befintligt stödmaterial gällande literacy. Syftet med studien är att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv få kunskap om och förståelse för några lärares syn på elevers och egna förutsättningar för literacypraktiker i grundsärskolans inriktning ämnesområden och deras syn på betydelsen av literacy för elevernas delaktighet. Studien utgår från en kvalitativ ansats och en kombinerad metod med två fokusgrupper om fyra personer i varje och individuella intervjuer med de åtta lärarna. I linje med internationell forskning visar resultatet av vår studie att lärare i grundsärskolan genom sin utbildning och tillgängligt stöd inte får adekvat kunskap och kompetens om evidensbaserade literacypraktiker och kompensatoriska insatser för att kunna göra elever med komplexa kommunikationsbehov delaktiga, nu och i framtiden. Vår slutsats är att det finns indikationer att forskning som visar att personer med komplexa kommunikationsbehov kan lära sig läsa och skriva har ännu inte omsatts i praktiken och målgruppens rättigheter samt delaktighet fortsätter begränsas av skolsystemet.

I Sverige överlever färre än ett av tio startup-bolag på lång sikt. Startup-bolag är ofta i innovativa branscher och stöter på utmaningar som är relaterade till intern kommunikation under en snabb tillväxt. Trots den interna kommunikationens betydelse så försummas den ofta, vilket kan leda till allvarliga organisatoriska problem. Därför är syftet med studien att tydliggöra vilka behov som leder till förändringar inom intern kommunikation i startup-bolag i takt med att ett team växer från ett litet till ett medelstort team. För att besvara syftet fokuserar studien på att besvara följande frågor: - Vilka behov av intern kommunikation som uppkommer i takt med att ett team växer från ett litet till ett medelstort team. - Hur startup-bolags interna kommunikation förändras under tillväxten från ett litet till ett medelstort team.   Studien baseras på en fallstudie med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Data samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer. Fyra av dessa intervjuer genomfördes på studiens primära fallstudiebolag Helios Innovations. De återstående tre intervjuerna utfördes på Moln1, Snickarteamet Jönköping och Fjällbolaget, varav alla bolag befinner sig i olika tillväxtstadier. Resultaten visar att när ett team växer så ökar behovet av skriftlig kommunikation och formell kommunikation. För att möta dessa behov används verktyg som Trello, Slack, Microsoft Teams och Planner. Studien visar att vid personaltillväxt så ökar komplexiteten inom organisationer och nya behov uppstår, vilket gör att den interna kommunikationen förändras och anpassas för att hantera det.

Phonological awareness is the ability to recognize, reflect on and manipulate sound structures of a language. This ability has been shown to be crucial when acquiring literacy. The PhonicStick is a speech-generation communication device, which was initially developed for individuals with complex communication needs (CCN) though more recent research has focused on the effects of the device on factors important for literacy acquisition. In the present study the effects on phonological awareness were evaluated after seven group training sessions with the PhonicStick. The participants of the study were 20 typically developing South African 5-6 year old children. All participants where pre and post tested with The Phonological Awareness Test part c) isolation and a PhonicStick test which tested the ability to produce isolated phonemes and combinations of three phonemes with the device. The results of the study showed that training with the PhonicStick did not appear to improve results on The Phonological Awareness Test part c) isolation. However, it was found that the participants of the training group had improved their ability to manoeuvre the PhonicStick and to produce isolated phonemes and combinations of three phonemes. / Fonologisk medvetenhet är förmågan att känna igen, reflektera över och manipulera ett språks ljudstrukturer. Denna förmåga har visat sig vara betydelsefull vid tillägnandet av läs- och skrivförmåga. The PhonicStick är ett talgenererande kommunikationshjälpmedel som ursprungligen utformades för individer med komplexa kommunikationsbehov. Senare forskning har även fokuserat på hjälpmedlets effekter på faktorer som är viktiga vid tillägnandet av läs- och skrivförmåga. I föreliggande studie utvärderades effekterna på fonologisk medvetenhet hos 20 normalutvecklade sydafrikanska barn i åldrarna 5-6 år efter sju gruppträningstillfällen med the PhonicStick. Alla deltagare i studien pre- och posttestades med två test. Deltest c) från The Phonological Awareness Test rörande förmågan att isolera ljud, samt ett PhonicStick test. Detta testade förmågan att producera isolerade fonem och kombinationer bestående av tre fonem med the PhonicStick. Studiens resultat visade att träning med the PhonicStick inte resulterade i förbättrat resultat på The Phonological Awareness Test del c) isolerade fonem. Däremot tydde resultatet på att deltagarna i testgruppen förbättrade sin förmåga att styra the PhonicStick samt producera isolerade fonem och fonemkombinationer bestående av tre fonem.