No description available.

Migration har alltid funnits men har ökat mer och mer på senare tid vilket lett till ökade krav på anpassning av kommunikation i vården. Sjuksköterskans fyra huvudansvar såsom att främja hälsa, förebygga sjukdomar, återställa hälsa och lindra lidande kan försvåras och förhindras av eventuella språkbarriärer. För att svara till studiens syfte har studiedesignen systematisk litteraturöversikt använts. I aktuellt arbete har tio stycken kvalitativa artiklar valts ut från databaserna Cinahl, Pubmed och Psychinfo enligt bestämda inklusions- och exklusionskriterier vilka därefter har kvalitetsgranskats. I artiklarna benades de två huvudtemana kommunikationssvårigheter och tolkbruk ut. Konsekvenserna av kommunikationssvårigheter visar sig kunna resultera i felbehandling av patienter, ökade kostnader samt bristfällig sekretesshantering. Personalen inom vården har också visat sig funnit på egna strategier som kan hjälpa dom i samtalet med patienterna. Detta leder in på det andra huvudtemat i resultatet vilket är hur olika tolkbruk kan se ut. I de flesta fall visar det sig att sjukvårdspersonal använder sig av den som är närmast till hands och kan kommunicera på aktuellt språk vilket då gärna blir kollegor, anhöriga och eller vänner. Kvaliteten på det tolkade samtalet är således skiftande beroende på vilket typ av tolk som används. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors, samt i viss mån övrig vårdpersonals erfarenheter av att kommunicera med patienter med annat modersmål än ens egna samt eventuellt användande av tolk i dessa situationer. / Migration has always existed, but has increased more and more recently, which has led to increased demands for adaptation of communication in healthcare. The nurse's four main responsibilities such as promoting health, preventing illness, restoring health and alleviating suffering can be made more difficult and prevented by any language barriers. In order to meet the purpose of this study, the study design used is a systematic literature review. In the current paper, ten qualitative articles have been selected from the databases Cinahl, PubMed and Psychinfo according to specific inclusion and exclusion criteria, which have subsequently been quality checked. In the articles, the two main themes of communication difficulties and interpretation were pointed out. The consequences of communication difficulties can prove to result in malpractice of patients, increased costs and inadequate confidentiality management. The healthcare staff has also found their own strategies that can help them in talking to patients. This leads to the second main theme of the result, which is how different interpretations can be seen. In most cases, it turns out that healthcare professionals make use of the closest person whom is able to communicate in the current language, which often is a colleague, a relative and or a friend. The quality of the interpreted conversation is varied depending on the type of interpreter at hand. The purpose of the literature study was to elucidate nurses, and to some extent the experience of other nursing staff in communicating with patients with other native language than their owns as well as the use of an interpreter in these situations.

Bakgrund: Den ökade immigrationen till Sverige under senaste decennier har inneburit en ökning av antalet patienter med invandrarbakgrund som söker vård. Detta betyder att röntgensjuksköterskor oftare kommer att träffa patienter med utländsk härkomst. Kommunikation är en röntgensjuksköterskas viktigaste verktyg och utgör grunden till alla mänskliga möten. Det kan bli problematiskt när patienten inte behärskar svenska språket och ska kommunicera med vårdare. Detta ställer krav på röntgensjuksköterskor att hitta lämpliga strategier för att kunna kommunicera med patienten på bästa möjliga sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdarens strategier vid kommunikation med personer av utländsk härkomst som inte behärskar det svenska språket. Metod: Metoden var litteraturstudium med kvalitativ ansats, sökningen på artiklarna har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed och litteraturstudien baseras på åtta vetenskapliga artiklar som har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Kategorierna var tolk och icke-verbal kommunikation. Slutsats: Röntgensjuksköterskor har ett ansvar att erbjuda jämlik vård på lika villkor till alla. Därför ska de använda olika strategier för att kunna kommunicera med patienter som inte talar samma språk. Resultatet visade att professionell tolk var den bästa och säkraste metoden för kommunikation med sådana patienter. Därför finns det ett behov av utbildning för röntgensjuksköterskor angående tolkbokning. Dessutom finns det ett behov av tydliga rutiner för att förbättra tolktjänstsystemet när professionella tolkar användas i möten med patienter som inte behärskar språket.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av bemötande, kommunikationen och omvårdnad kring patienter vars språk inte hanteras av sjuksköterskan. Metod: En deskriptiv intervjustudie genomfördes med sju sjuksköterskor på kirurgiska vårdavdelningar på ett universitetssjukhus för att kunna beskriva sjuksköterskors upplevelser som svarade på studiens syfte. Materialet analyserades deduktivt i enlighet med Graneheim& Lundmans kvalitativa innehållsanalys (2004). Resultat: Respondenterna upplevde att kommunikationssvårigheter beroende på språkliga skillnader ofta leder till problem efter första mötet med patienten, som information kring vården som bedrivs, utförande av omvårdnadsåtgärder och patientens möjlighet att delta i sin egen vård. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att omvårdnaden kring patienter som de ej delar språk med påverkas negativt, patientdelaktigheten och autonomin kränks och att en mer generös rutin kring tolkanvändning behövs. Det förekommer dock att en kreativ inställning påverkar förmågan att kommunicera positivt. / Purpose: To investigate nurses' experiences of how communication influence the nursepatient relationship, care and nursing with a patient whose languageisn’t handled by the nurse. Method: A descriptive interview study was performed on seven nurses in the surgical care units on a university hospital to describe nursesexperiences to answer the purpose of the study in detail. The material was analyzed deductively according to Graneheim&Lundmans qualitative content analysis (2004). Results: Respondents urged that communication difficulties due to language differences often lead to problems after the first meeting with the patient, as information on health care conducted, the performance of nursing interventions and patient the opportunity to participate in their own care. Conclusion: Nurses experienced that care about the patientsthey do not share the language with to be negatively affected, patient participation and autonomy was violated and that a more generous routine with interpreters is needed. There is however, that a creative approach affects the ability to communicate positively.

Under de senaste åren har farmaceutens roll på apoteket ändrats. Från att fokus tidigare legat på läkemedel läggs det nu främst på omsorg om kunden. Målet är att sträva efter en aktiv dialog med hjälp av god kommunikation för att ta reda på kundens behov. Men inom kommunikationsprocessen förekommer en del hinder som kan försvåra och reducera möjligheten att förmedla ett budskap. För att uppnå en god och effektiv kommunikation mellan farmaceut och kund är det viktigt att finna olika åtgärder för att förhindra att dessa hinder påverkar kommunikationen. Syftet med den här studien var att studera kommunikationen mellan kunder och farmaceuter med fokus på förekomsten av kommunikationsbarriärer.  Hur ofta uppstår kommunikationsbarriärer på apoteket? Hur bemöter och åtgärdar farmaceuten kommunikationsbarriärer? Hur kan farmaceuten bemöta och åtgärda kommunikationsbarriärer för att kundmötet ska avslutas positivt? Insamling av data gjordes med hjälp av strukturerade observationer som genomfördes på apotek runt om i Sverige. Ett tydligt utformat observationsschema fylldes i, samtidigt som det skedde ett möte mellan farmaceut och kund som handlade om förskrivningar. Av 422 kundmöten med farmaceuter på 11 apotek visades  förekomst av kommunikationsbarriärer vid 164 (39%) av observationerna. De tre vanligaste kommunikationsbarriärerna var farmaceutrelaterade vid  12% av observationerna, språkrelaterade 10%, och tidsbrist hos kunden 8 %. Övriga kommunikationsbarriärer var kundrelaterade 8% och relaterade till apoteksmiljön 3%.  96 (59%)  av ovan 164 observerade kundbarriärer åtgärdades under expeditionen av recepten. Gemensamt för dess åtgärder var att de resulterade i att kunden blev nöjd.

Background: Commutative obstacles due to language difficulties are gradually increasing with migration. Consequences due to linguistic barriers may lead to misunderstandings or failures of information between patients and healthcare professionals. The availability of authorized hospital interpreters is significantly lower than the demand from patients who are in need for an interpreter. The Swedish Patient Act determines that all patients should be informed about their disease situation, upcoming treatment and aftercare. Aim: To describe patients' experiences of using interpreters in healthcare. Method: A systematic literature study of eleven scientific articles. Searches were made in the PubMed and CINAHL databases. Result: The analysis of included articles resulted in six themes, which were equal care, satisfaction with individualized interpreters, lack of trust, disability, fear for misunderstanding and when the interpreter is a family member. Conclusion: Patients experience access to a professional interpreter positively. However, there are significant deficiencies regarding interpreters in healthcare today. The ability to achieve person-centered care is complicated by the shortcomings that patients experience in the conversation via interpreter. Likewise, patients' ability to participate in their own care situation is complicated. / Bakgrund: De kommunikativa hindren till följd av språkliga svårigheter ökar successivt i och med migration. Konsekvenser till följd av språkliga hinder kan, inom vården, leda till att information mellan patient och vårdpersonal misstolkas eller ej framkommer. Utbudet av auktoriserade sjukhustolkar är betydligt lägre än efterfrågan från patienter i behov av tolk. Svensk Patientlag fastställer att alla patienter ska vara informerade om sin sjukdomssituation, kommande behandling och eftervård. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att använda tolk inom hälso- och sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie av elva vetenskapliga artiklar. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Analysen av inkluderade artiklar resulterade i sex teman, vilka var jämlik vård, tillfredställelse med individanpassad tolk, bristande tillit, funktionshinder, rädsla för missförstånd och när tolken är en familjemedlem. Slutsats: Patienter upplever det positivt att få tillgång till en professionell tolk. Dock finns det betydande brister med tolkar inom sjukvården. Möjligheten till att uppnå en personcentrerad vård försvåras i och med de brister som patienter upplever med tolksamtal. Likaså försvåras patienternas möjlighet till delaktighet i sin egen vård.

Denna uppsats har sin grund i kommunikation och nätdejting. Nätdejting är ett växande fenomen med miljontals användare bara i Sverige och omsättningen är skyhög. Kommunikationen som sker via Internet består i stort sett bara av ord och medför hinder då två personer inte kan höra och se varandra i realtid. I en studie av Albert Mehrabian kom han fram till att kommunikation bara består av ord till en liten del. I en kommunikativ situation uppfattar personer meddelanden baserat på 38 % tonläge, 55 % ansiktsuttryck och kroppsspråk samt endast 7 % ord. Syftet med vår uppsats har varit att belysa vilka kommunikationsproblem som kan uppstå i samband med nätdejting. Detta syfte har vi försökt att uppfylla med hjälp av följande fyra frågeställningar: Upplever personer som nätdejtar att det uppstår en påhittad eller overklig, det vill säga virtuell, verklighet och i så fall på vilket sätt? Kan ett meddelande betyda samma sak för en person som för en annan? Upplever personer som nätdejtar att det finns hinder i kommunikationen? Om det finns hinder i kommunikationen som förs via Internet, går det att undvika dessa på något sätt? Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod, i form utav semistrukturerade telefonintervjuer med fyra personer som har använt sig av nätdejting. Vi har sedan sammanfattat den insamlade empirin för att sedan jämföra denna med den teoretiska referensram som vi samlat in. Vi har kommit fram till att det kan uppstå virtuella, alltså påhittade eller overkliga, verkligheter då en person kan bygga upp ett drömscenario om en kontakt på Internet. Vi har också sett att tolkningar är en mycket central del i kommunikationen på Internet då det är orden som syns och inte personen i sig. I och med att alla ord måste tolkas så finns det en mängd hinder i kommunikationen. Dessa hinder handlar mycket om att personerna inte kan se varandras ansiktsuttryck och kroppsspråk och inte höra varandras röstläge och betoningar. Trots dessa kommunikationshinder ökar kontaktskapandet på Internet och detta gör oss också nyfikna på vad framtiden har att erbjuda.

Bakgrund: Migration är vanligt förekommande i världen och en anledning till att människor behöver söka hälso- och sjukvård i ett nytt land. I mötet med vården kan det då uppstå svårigheter med kommunikationen gällande språkliga barriärer mellan patient och sjuksköterska. Språkbarriärer uppstår när sjuksköterska och patient inte talar samma språk. Kommunikationsbrister kan resultera i att patienten inte kan förmedla sina behov samt förstå given information angående sin vård. Det kan även leda till att sjuksköterskan inte kan tillhandahålla korrekt information och därmed riskeras den fullständiga omvårdnaden av patienten. Språkbarriärernas påverkan på omvårdnaden samt patienternas upplevelse behöver undersökas för en bättre kommunikation mellan patient och vårdpersonal.  Syfte: Att beskriva mötet mellan sjuksköterska och patient när det föreligger språkliga barriärer, avseende vad det hade för betydelse för omvårdnaden och patientens upplevelse. Metod: En beskrivande litteraturstudie av elva kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Efter analys av samtliga artiklar identifierades två huvudkategorier; Språkbarriärers påverkan på omvårdnaden och Språkbarriärers påverkan på patientupplevelsen. Huvudkategorin som berörde påverkan på omvårdnaden delades in i fyra underkategorier: Bristande patientsäkerhet, Otillräcklig patientinformation, Behov av extra planering och koordination samt Risk för tidskrävande omvårdnad. Även huvudkategorin som berörde patientupplevelsen delades in i fyra underkategorier: Beroende av anhöriga för tolkning, Risk för otillräcklig delaktighet i vården, Risk för diskriminering samt Frustration relaterat till otillräcklig kommunikation. Slutsats: Språkbarriärer påverkade omvårdnaden negativt genom att det krävdes extra planering och tid av sjuksköterskan, kunde leda till brister i patientsäkerheten samt otillräcklig patientinformation. Patienternas upplevelse av de språkliga barriärerna var otillräcklig delaktighet i sin vård, frustration relaterat till otillräcklig kommunikation, diskriminering samt beroende av anhöriga för tolkning. Med ökad kunskap och förståelse för dessa problem kan sjuksköterskans förmåga i att erbjuda patienten en god transkulturell omvårdnad öka och upplevelsen av vården för patienten förbättras. / Background: Migration is common in the world and a reason why people need to seek health care in a new country. In the encounter with health care, difficulties with the communication may arise due to language barriers between patient and nurse. Language barriers arise when the nurse and patient do not speak the same language. Lack of communication can result in the patient not being able to convey their needs and understand the given information regarding their care. It can also lead to the nurse not being able to provide correct information and thus risking the complete care of the patient. The impact of language barriers on nursing care and patients' experiences needs to be investigated in order to improve the communication between patient and care staff. Aim: To describe the meeting between nurse and patient when there are language barriers, regarding what it meant for the nursing care and the patient's experience.  Method: A descriptive literature study of eleven qualitative original articles from the databases PubMed and CINAHL. Results: After analysis of all the articles, two main categories were identified: The impact of language barriers on nursing care and The impact of language barriers on the patient experience. The main category that concerned the impact on nursing care was divided into four subcategories: Lack of patient safety, Insufficient patient information, Need for extra planning and coordination and Risk of time-consuming nursing care. The main category that concerned the patient experience was also divided into four subcategories: Dependence on relatives for interpretation, Risk of insufficient participation in care, Risk of discrimination and Frustration related to insufficient communication. Conclusion: Language barriers negatively affected nursing care by requiring extra planning and time from the nurse, risking deficiencies in patient safety and insufficient patient information. Patients' experiences of the language barriers were insufficient participation in their care, frustration related to insufficient communication, discrimination and dependence on relatives for interpretation. With increased knowledge and understanding of these problems, the nurse's ability to offer the patient good transcultural care can increase and the experience of care for the patient can be improved.

Bakgrund: Migration är vanligt förekommande i världen och i Sverige är invandring en stor anledning till folkökningen. När människor behöver söka sig till hälso- och sjukvården i ett nytt land så kan språkbarriärer uppstå, vilket påverkar kommunikationen. För att uppnå en god relation samt ett personcentrerat förhållningssätt i vården, så är kommunikation en betydelsefull aspekt. Ett sätt att kommunicera på vid språkbarriär är via tolk, vilket sjuksköterskor beskriver som värdefullt men ibland problematiskt. För att förbättra kommunikationen med patienter vid språkbarriärer så behöver patienters perspektiv undersökas, inte endast vårdpersonalens.  Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av kommunikation vid språkbarriärer mellan patient och vårdpersonal inom hälso- och sjukvård.  Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa originalartiklar. Datainsamling utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. De artiklar som har valts ut till studien har uppfyllt inklusions- och exklusionskriterier, samt har bedömts vara av hög kvalitet i kvalitetsgranskning.  Resultat: Tre huvudkategorier lyftes fram under resultatanalysen; Hur språkbarriärer påverkar den personcentrerade vården, Missförstånd och konsekvenser samt Användning av tolk. Den första huvudkategorin delades in i tre underkategorier; Upplevd diskriminering, Känslor till följd av språkbarriärer och Preferenser gällande hälso- och sjukvårdspersonal. Även den sista huvudkategorin delades in i tre; Professionell tolk, Informell tolk och Andra sätt att kommunicera.  Slutsats: Språkbarriärer har stor påverkan på kommunikationen mellan patienter och vårdpersonal. Detta kan av flera anledningar få negativa följder i vården. För att säkerställa en personcentrerad vård, så är vårdpersonalens bemötande och utveckling av de kommunikationssätt som finns avgörande. / Background: Migration is common in a global perspective and immigration is an important reason for the population increase in Sweden. When individuals are in need of healthcare in a new country, language barriers can arise and affect the communication. To achieve patient-centered care and a good relationship in healthcare, communication is a crucial aspect. Use of interpreters is one way to overcome language barriers, which nurses describe as valuable but sometimes problematic. To improve the communication with patients when there are language barriers, patients’ perspectives needs to be explored in addition to healthcare professionals.  Aim: To investigate patients’ experiences of communication, when there are language barriers between patients and health care professionals in health care.  Method: A literature study based on ten qualitative original articles. The databases Pubmed and CINAHL were used for data collection. The articles chosen for the study met the criteria of inclusion and exclusion. Their quality was also assessed as high in the quality analysis.  Results: Three main categories were highlighted under the analysis of the results; How language barriers affect person-centered care, Misunderstandings and consequences and The use of interpreters. The first main category was divided into three sub-categories; Experienced discrimination, Feelings due to language barriers and Preferences regarding healthcare professionals. The last main category was also divided into three; Professional interpreter, Informal interpreter and Other ways to communicate.  Conclusion: Language barriers have a big impact on the communication between patients and healthcare professionals. This can affect healthcare negatively for many reasons. The behavior of healthcare professionals and development of existing means of communication, is crucial to ensure a patient-centered care.

<p> </p><p>Företag tenderar idag att växa ur sina egna marknader. Detta gäller även de svenska modeföretagen. För att kunna expandera och bygga en image kring märket strävar många modemärken efter att komma till den japanska marknaden.</p><p> </p><p>Japan beskrivs som en komplex marknad där både vår kultur och affärssynsätt skiljer sig markant. Sverige ligger i framkant när det gäller den kvinnliga kulturen medan Japan är vår motsats då den beskrivs som väldigt mansdominerad. Trots den till synes moderna och välutvecklade marknaden är Japan ett mycket konservativt land i många avseenden.</p><p> </p><p>De kulturella skillnaderna och oliktänkandet vid affärer gör att det kan uppstå problem vid samarbeten så som återförsäljning.</p><p> </p><p>Syftet med arbetet är att fastställa och finna svar på de problem som kan uppkomma vid export till Japan. I det ingår att få en förståelse för den japanska marknaden och kulturen.</p><p> </p><p>Studier har gjorts av litteratur som ansets vara relevant för vår uppsats. Litteraturen har bl.a. berört internationaliseringsprocessen, svensk och japansk kultur, modemarknaden samt handelshinder. Den litteratur som studerats anses vara en god grund till vårt forskningsarbete. För att utveckla studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Intervjuer med fyra svenska modeföretag, exportrådet och ett företag som jobbar med distribution samt företagsutveckling har genomförts.</p><p> </p><p>Japan är en stor marknad med en stark ekonomi. Modegraden i Japan är stor, det är viktigt att skapa en personlig image genom kläder och accessoarer. Detta medför att den största delen av japanernas löner går till just kläder. Många modeföretag vill till Japan men eftersom det är en svår marknad bör det finnas erfarenhet av tidigare utlandsetableringar. Det är även viktigt att hitta rätt samarbetspartner för att japanetableringen ska bli lyckad. </p><p> </p><p>De slutsatser som fastställts efter undersökningen ska fungera som stöd eller rekommendationer för svenska modeföretag som är intresserade av den japanska marknaden. </p><p> </p><p> </p> / <p> </p><p>Companies today tend to outgrow their own markets. That also applies the Swedish fashion companies. In order to expand and build a image around the brand, many companies strive to hit the Japanese market. <strong></strong></p><p> </p><p>Japan is described as a complex market where both our culture and business approach differs markedly. Sweden is in the forefront when it comes to women's culture, while Japan is our contrast when it is described as very male dominated.</p><p> </p><p>Despite the seemingly modern and well developed market, Japan is a very conservative country in many aspects.</p><p> </p><p>The cultural differences and different thinking in business can cause problems in partnerships so as resale.</p><p> </p><p>The aim of this work is to identify and find answers to the problems that can arise when exporting to Japan. That includes to get an understanding of the Japanese market and culture.</p><p> </p><p>We have studied the literature we find relevant to the essay. The literature has eg. touched the internationalization process, the Swedish and Japanese culture, fashionmarket and tradebarriers. The literature we have read, we find as a good basis for our report. To develope our study, we have chosen to make use of a qualitative research method. We have interviewed four Swedish fashion companies, the Swedish trade council and a company that works with distribution and business development.</p><p> </p><p>Japan is a big market with a strong economy. Fashion rate in Japan is large, it is important to create a personal image through clothes and accessories. Which means that the bulk of the salary goes to clothes. Many fashion companies want to start up in Japan but because it is a difficult market, the companies should have earlier experiences from establishing abroad. It is also important to find the right partner for the Japanese establishment to be successful.</p><p> </p><p>The conclusions of the investigation should serve as support or recommendations for Swedish fashion companies that are interested in the Japanese market.</p><p> </p>