Företag tenderar idag att växa ur sina egna marknader. Detta gäller även de svenska modeföretagen. För att kunna expandera och bygga en image kring märket strävar många modemärken efter att komma till den japanska marknaden.   Japan beskrivs som en komplex marknad där både vår kultur och affärssynsätt skiljer sig markant. Sverige ligger i framkant när det gäller den kvinnliga kulturen medan Japan är vår motsats då den beskrivs som väldigt mansdominerad. Trots den till synes moderna och välutvecklade marknaden är Japan ett mycket konservativt land i många avseenden.   De kulturella skillnaderna och oliktänkandet vid affärer gör att det kan uppstå problem vid samarbeten så som återförsäljning.   Syftet med arbetet är att fastställa och finna svar på de problem som kan uppkomma vid export till Japan. I det ingår att få en förståelse för den japanska marknaden och kulturen.   Studier har gjorts av litteratur som ansets vara relevant för vår uppsats. Litteraturen har bl.a. berört internationaliseringsprocessen, svensk och japansk kultur, modemarknaden samt handelshinder. Den litteratur som studerats anses vara en god grund till vårt forskningsarbete. För att utveckla studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Intervjuer med fyra svenska modeföretag, exportrådet och ett företag som jobbar med distribution samt företagsutveckling har genomförts.   Japan är en stor marknad med en stark ekonomi. Modegraden i Japan är stor, det är viktigt att skapa en personlig image genom kläder och accessoarer. Detta medför att den största delen av japanernas löner går till just kläder. Många modeföretag vill till Japan men eftersom det är en svår marknad bör det finnas erfarenhet av tidigare utlandsetableringar. Det är även viktigt att hitta rätt samarbetspartner för att japanetableringen ska bli lyckad.    De slutsatser som fastställts efter undersökningen ska fungera som stöd eller rekommendationer för svenska modeföretag som är intresserade av den japanska marknaden. / Companies today tend to outgrow their own markets. That also applies the Swedish fashion companies. In order to expand and build a image around the brand, many companies strive to hit the Japanese market.   Japan is described as a complex market where both our culture and business approach differs markedly. Sweden is in the forefront when it comes to women's culture, while Japan is our contrast when it is described as very male dominated.   Despite the seemingly modern and well developed market, Japan is a very conservative country in many aspects.   The cultural differences and different thinking in business can cause problems in partnerships so as resale.   The aim of this work is to identify and find answers to the problems that can arise when exporting to Japan. That includes to get an understanding of the Japanese market and culture.   We have studied the literature we find relevant to the essay. The literature has eg. touched the internationalization process, the Swedish and Japanese culture, fashionmarket and tradebarriers. The literature we have read, we find as a good basis for our report. To develope our study, we have chosen to make use of a qualitative research method. We have interviewed four Swedish fashion companies, the Swedish trade council and a company that works with distribution and business development.   Japan is a big market with a strong economy. Fashion rate in Japan is large, it is important to create a personal image through clothes and accessories. Which means that the bulk of the salary goes to clothes. Many fashion companies want to start up in Japan but because it is a difficult market, the companies should have earlier experiences from establishing abroad. It is also important to find the right partner for the Japanese establishment to be successful.   The conclusions of the investigation should serve as support or recommendations for Swedish fashion companies that are interested in the Japanese market.

Bakgrund: Kommunikation är grundläggande för att bemötandet inom omvårdnad ska fungera. Om kommunikationen brister och orsakar en inkorrekt informationsöverföring, riskeras inte bara patientsäkerheten utan också att felaktig vård ges till följd av misstolkningar. Med samhällsutveckling och ökande global migration sker en kontinuerlig förändring av förutsättningar för hälso- och sjukvården. Förändrade förutsättningar innebär att hög kompetens krävs av sjuksköterskan. Sjuksköterskan bör inneha kunskap till att identifiera hur kulturella faktorer kan inverka på upplevelser av och förväntningar på vård och behandling samt vara införstådd om hur deras sätt att kommunicera påverkar och uppfattas av patienter. Syfte: Syftet var att belysa mötet mellan omvårdnadspersonal och patient vid kommunikationsbarriärer ur ett transkulturellt perspektiv. Metod/Design: En allmän litteraturöversikt. Resultat/Slutsats: Kommunikationsbarriärer inom omvårdnad består främst av lingvistiska och kulturella hinder. Kulturmedvetenhet och kulturkompetens hos sjuksköterskan ökade förutsättningarna att möta kommunikationshinder. Tolkanvändning presenterades som ett positivt och negativt hjälpmedel att tillgå vid språkbarriärer men visades vara komplext i många avseenden. Med personcentrerad vård kan sjuksköterskan övervinna kommunikationshinder då det främjar patientens individualitet och delaktighet. Förslag på fortsatt forskning: Ytterligare forskning behövs inom området för att stärka kulturkompetensen hos sjuksköterskor samt för att kunna implementera det i klinisk praxis. / Background: Communication is fundamental for the approach of nursing to work properly. If communication fails and causes an incorrect transfer of information, not only is patient safety at risk but also that wrong care is given due to misinterpretations. With the development of society and increasing global migration, there is a continuous change in the conditions for health care. Changed conditions mean that high skills are required of the nurse. The nurse should possess knowledge to identify how cultural factors can affect the experiences and expectations of care and treatment as well as be aware of how their way of communicating is influenced and perceived by patients. Aim: The aim was to illuminate the encountering between healthcare professionals and patients in communication barriers from a transcultural perspective. Method/Design: A general literature review. Results/Conclusion: Communication barriers in nursing consists mainly of linguistic- and cultural barriers. Cultural awareness and cultural competence of the nurse increased the conditions for addressing the communication barriers. The use of an interpreter was presented as a positive and a negative resource when language barriers appeared, since it was found to be complex to use out of many aspects. With person-centered care, the nurse can overcome communication barriers as it promotes the individuality and participation of the patient.

Det är sedan länge konstaterat att intern kommunikation har stor betydelse för företagets framgång. Syftet med att kommunicera intern ekonomiinformation är att redogöra för den ekonomiska situationen samt att ge en bild av företagets framtida utveckling. En viktig faktor med intern ekonomiinformation är att skapa målöverenstämmelse. Företag upplever ofta kommunikationsproblem och svårigheter med att nå ut med intern information. Det uppstår barriärer i kommunikationen mellan sändare och mottagare, vilket orsakar att budskapet inte når fram. Företag med hierarkisk struktur med flera ledningsskikt tenderar att uppvisa sämre kommunikation jämfört med mindre företag. Syftet med studien är att identifiera organisationsbetingade barriärer som kan uppstå i kommunikationen av intern ekonomisk information mellan vd -mellanchef -medarbetare i ett storthierarkisktföretag. Genom undersökning av kommunikationsprocessen ämnar studien att urskilja barriärerna samt ge förslag på hur dessa kan överbryggas. Studien har även för avsikt att utröna vad som fordras för att intern ekonomiinformation ska få en målöverensstämmande verkan.För att svara på syftet utfördes en fallstudie av kvalitativ karaktär. Intervjuer genomfördes med utgångspunkt i en teoretisk kommunikationsmodell som sedan låg till grund för analysen. Resultatet visar att otillräckliga ekonomikunskaper, skilda ekonomikunskaper mellan sändare och mottagare, tidsbristsamtför mycket eller för lite ekonomiinformation är barriärer som kan uppstå. Resultatet visar även att det fordras att informationen som kommuniceras är anpassad så att den är relevant och lätt att förstå för mottagaren för att den ska verka målöverensstämmande. För att överbrygga dessa barriärer rekommenderas att företag erbjuder kompetensutveckling och att sändaren av informationen skapar sig en uppfattning både om mottagarens kunskapsnivå och informationsbehov för att sedan anpassa informationen efter det. Slutligen är det viktigt att göra en prioritering av hur arbetstiden ska fördelas, så att det ges tillräckligt med tid till kommunikation av ekonomiinformation. Ett förslag till vidare forskning är att inrikta undersökningen mot individbetingade barriärer som kan uppkomma i kommunikationen av intern ekonomisk information. / For a long time it has beenestablished that internal communication is of great importance for business success. The purpose of communicating internal financial information is to describe the financial situation and to give a picture of the company's future development. An important factor with internal financial information is to create goal congruence. Companies often experience communication problems and difficulties in reaching out with internal information. It occurs barriers in communication between the sender and the receiver, causing the message not getting through. Companies with hierarchical structure with multiple management layers tend to show poorer communication compared to smaller companies. The purpose of the study is to identify organizational barriers that may arise in the communication of internal financial information between the CEO -middle manager -employees in a largehierarchicalcompany. Through examination of the communication process, the study intends to distinguish the barriers and give suggestions on how these can be bridged. The study also intends to determine what is required for internal financial information to have a goal congruence effect. To answer the purpose, a case study of qualitative character was performed. Interviews were conducted on the basis of a theoretical communication model which formed the base for the analysis. The result shows that insufficient financial knowledge, different financial knowledge between sender and receiver, lack of timeandtoo much or too little financial information are barriers that can arise. The result also shows that the information which is communicated should necessarily be adapted to become relevant and easy to understand for the receiver in order to work goal congruently. To overcome these barriers, it is recommended that companies provide competence development and that the sender of the information creates an understandingof boththe receiver’s knowledge level and information needs in order to adapt the information accordingly. Finally, it is important to prioritize how working hours should be distributed, so sufficient time is provided for communication of financial information. A proposal for further research is to focus the study on individual-related barriers that may arise in the communication of internal financial information.

In today’s rapidly changing environment, organizational change is more important than ever before for companies to remain competitive. Additionally, there is an increasing need that change leadership theory needs a new perspective which emphasizes the need to further investigate the area. Communication is a part of change leadership theory. Although leadership communication is a thoroughly researched theoretical field, the dynamics of the communication process is limited and needs to be further investigated. This thesis has therefore focused on leadership communication during organizational change. By designing a dynamic communication model, this study aims to develop an increased understanding of communication barriers in companies during organizational change. This thesis is based on a case study at AstraZeneca. Data in this study have been retrieved through a survey and interviews conducted at the company. The communication process has been identified to consists of three phases; Explaining the Change, Getting Others Along, and Anchoring the Change. Based on these three phases, three barriers to leadership communication during organizational change have been identified; Lack of Understanding, Lack of Requesting, and Lack of Time. By understanding these barriers and comparing them to existing literature, a dynamic communication model has been proposed. This model consists of the theoretical anchored communication phases; Sender, Message, Receiver, and Feedback together with the three identified communication barriers; Lack of Understanding, Lack of Requesting, and Lack of Time. This model is considered as a foundation for future studies intended to develop a dynamic communication model suitable for organizational change. The model can also be viewed as a tool for managers in organizations characterized by change who want to enhance their communicating ability and overcome these communication barriers. / I dagens snabba förändringstakt är det viktigare än någonsin för företag att förbli konkurrenskraftiga. Det finns dessutom ett ökande behov av att förändringsledningsteorin behöver ett nytt perspektiv, vilket betonar vikten av att undersöka detta område. En del i förändringsledarskapsteorin är kommunikation. Trots att ledarkommunikation är ett väl undersökt teoretiskt område, är teorin om kommunikationsprocessens dynamik begränsad och behöver undersökas ytterligare. Denna studie har därför fokuserat på ledarkommunikation under organisatorisk förändring. Genom att utforma en dynamisk kommunikationsmodell syftar denna studie till att utveckla en ökad förståelse för kommunikationsbarriärer i företag under organisatorisk förändring. Denna uppsats är baserad på en fallstudie på AstraZeneca. Data har inhämtats genom en enkät och intervjuer genomförda hos företaget. Kommunikationsprocessen har identifierats att bestå av tre faser; Att förklara förändringen, Att få med sig andra och Att förankra förändringen. Baserat på dessa tre faser har tre barriärer för ledarkommunikation under organisatorisk förändring identifierats; Brist på förståelse, Brist på efterfrågan och Tidsbrist. Genom att förstå barriärerna och jämföra dem med befintlig litteratur har en dynamisk kommunikationsmodell föreslagits. Denna modell består av de teoretiska förankrade kommunikationsfaserna; Avsändare, Meddelande, Mottagare och Återkoppling tillsammans med de tre identifierade kommunikationsbarriärerna; Brist på förståelse, Brist på efterfrågan och Tidsbrist. Denna modell ses som en grund för framtida studier avsedda att utveckla en dynamisk kommunikationsmodell som är lämplig för organisationsförändringar. Modellen kan dock också ses som ett verktyg för ledare i organisationer kännetecknade av förändring som vill förbättra sin kommunikationsförmåga och övervinna dessa kommunikationsbarriärer.

Bakgrund En fjärdedel av barn i Sverige har utländsk bakgrund, de har enligt Barnkonventionen (2020) samma rättigheter som barn till svenskfödda. Primärvården är oftast deras första kontakt med svensk hälso- och sjukvård, vilket ställer krav på sjuksköterskor som bär ansvar i att tillgodose och möjliggöra jämlik vård. Ojämlikheter i vården kan dock uppstå och beror ofta på kommunikationsbarriärer i mötet.  Syfte Syftet var att beskriva primärvårdssjuksköterskors erfarenheter av kommunikationsbarriärer i mötet med barn till utrikesfödda föräldrar. Metod Studien genomfördes med kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor inom primärvården i Västsverige. Intervjuerna analyseradesmed kvalitativ innehållsanalys. Resultat Sjuksköterskor inom primärvården har i möten med barn och deras utrikesfödda föräldrar verktyg för att överbrygga kommunikationsbarriärer, bland annat genom att hantera dialogen med föräldrarna och navigera barriärer som uppstår. Sjuksköterskor kan även identifiera kulturen och finna sätt att kommunicera och utveckla behovet av mer utbildning och beredskap inför dessa möten. På så sätt även bära ansvaret och känslorna i uppdraget mot en mer jämlik vård. Genom arbetet med kommunikationsbarriärer ser sjuksköterskan till att barnets rätt till god hälsoutveckling tillgodoses, och bidrar till att utveckla kunskap om kommunikationsbarriärer och vägen framåt med det hälsofrämjande arbetet. Slutsats Ur olika perspektiv har kommunikationsbarriärer lyfts i tidigare forskning både internationellt som nationellt. Men mer kunskap om lösningar kring kommunikationsbarriärer behövs frånbarnets perspektiv. Forskning behöver riktas mer på hur man kan arbeta kring problemet, inkludera barnet och blicka framåt / Background A quarter of children in Sweden have a foreign background, according to the Convention onthe Rights of the Child (2020) all children own the same rights. Primary care is usually their first contact with Swedish healthcare, which places demands on nurses who are responsible for providing and enabling equal care. However, inequalities often arise due to communication barriers in the meeting. Purpose The purpose was to describe primary care nurses' experiences of communication barriers in the meeting with children of foreign-born parents.  Method The study was conducted with a qualitative design and an inductive approach. Semistructured interviews were conducted with nurses in primary care in western Sweden. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis according. Results In caring for children of foreign-born parents, nurses in primary care possess tools for bridging communication barriers. By navigating the dialogue and identifying the culture and finding ways to communicate can enable preparedness for the task. Thus nurses can bear the responsibility and feelings in the mission towards a more equal care for the child. By overbridging communication barriers, nurses are able to cherish for the child's rights and increase knowledge of the phenomenon. Conclusion Communication barriers have been lifted worldwide in previous research. More knowledge concerning solutions for communication barriers is needed from the child's perspective. Research needs to focus more on how to work around the problem with a drive forward.

Bakgrund: Sjuksköterskan har ett ansvar att lindra lidande och främja hälsa. I det dagliga omvårdnadsarbetet är kommunikation ett av många verktyg som används. Information till patienten ska vara anpassad efter individuella förutsättningar och det ska säkerställas att patienten förstått. En effektiv kommunikation där patientens berättelse står i fokus är avgörande för en säker och högkvalitativ vård. Syfte: Att beskriva kommunikationsbarriärer mellan sjuksköterska och patient ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metodbeskrivning tillämpades där tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod inkluderades i analysen av resultatet. Databaserna CINAHL complete och PubMed tillämpades där de primära sökorden var kommunikationsbarriärer, sjuksköterska och patient. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde svårigheter som hindrade en effektiv kommunikation med patienter och kände en oro för patientsäkerheten och vårdens kvalitet. De tillämpade flera olika strategier för att överkomma kommunikationsbarriärer genom att använda kroppsspråk, ansiktsuttryck, stöd av tolk och tvåspråkiga kollegor. Sammanfattning: Flera faktorer kunde hindra en effektiv kommunikation med patienterna, sjuksköterskorna tillämpade olika strategier för att överkomma barriärerna. Författarna diskuterar resultatet utifrån följande tre kategorier: sjuksköterskan och kulturkompetent omvårdnad, sjuksköterskans attityder och emotionella aspekter, samt sjuksköterskans brist på kunskap och utbildning i kommunikation. / Background: The nurse has a responsibility to relieve patient’s suffering and to promote health. Communication is one of many tools that the nurse uses in her caring work. Information given to the patient must be adapted to individual conditions and it must be ensured that the patient has understood the context. Effective communication where the focus is on the patient's narrative, is crucial for providing a safe and high-quality care. Aim: To describe communication barriers between nurses and patients from a nurse perspective. Method: A literature review according to Friberg´s method description was adapted based on ten scientific articles with qualitative and quantitative designs. The databases used were CINAHL Complete and Pubmed where the primary keywords were communication barriers, nurse and patient. Results: The results showed that nurses experienced difficulties that hindered effective communication with patients and they expressed a concern for patient safety and the quality of care. The nurses applied strategies such as body language, facial expressions, use of interpreters and bilingual colleagues to overcome the communication barriers. Summary: Different factors could hinder an effective communication with patients, the nurses applied different strategies to overcome the barriers. The authors discuss the results from the following three categories: Cultural competence in nursing, nurses' attitudes and emotional aspects and the nurses lack of knowledge and education in communication.

Denna uppsats studerar förutsättningarna för att implementera mjukvaruutvecklings - metoden Continuous Delivery (CDE). Problemställningen som lade grunden för studien, var att det inte finns någon enhetlig standard för CDE. Studien ämnade att undersöka om detta innebar att metoden har varierande innebörd inom olika företag och om de således, i viss mån tillämpar skilda tillvägagångssätt med metoden. Ytterligare en aspekt var att se vilka utmaningar företagen upplevde vid övergången till CDE. Att undersöka om det var främst organisatoriska eller utvecklingsrelaterade problem som upplevts. Samt hur de hanterade kommunikation och tillit till medarbetarna och arbetet inom verksamheten under förändringen. För att belysa problemen, beskrevs teori med fokus på organisatoriska och tekniska utmaningar med Continuous - metoderna: Continuous Integration (CI), Continuous Delivery (CDE) och Continuous Deployment (CD). Teorikapitlet samt tidigare studier inkluderade även forskning om kringliggande koncept som DevOps och LEAN. Metoder, vilka kan underlätta implementationen av CDE. Datainsamlingen genomfördes med öppna individuella intervjuer med representanter från sex stycken företag, där de delade med sig av deras erfarenheter av och syn på CDE. Studien visar att anledningen till att företag väljer att arbeta med CDE, är att de vill gå från utvecklingsmetoder, vilka kräver många beslut inför varje förändring, till ett mer flexibelt arbetssätt där de funnit fördelar som: bättre kvalitet på det som levereras, snabbare leverans av affärsvärde till kunder samt kortare feedback - loopar. Företag som gör en övergång till CDE väljer dessutom ofta att inte automatisera hela vägen ut till produktion, enligt CD, då de ser utmaningar med att säkra kvalitén. Studien har identifierat ett antal faktorer som viktiga för en framgångsrik implementering av CDE, samt faktorer som kan resultera i en svår övergång. / This thesis studies the conditions needed for implementing the software development method Continuous Delivery (CDE). The problem identified for the study, is that there is no standardized approach for CDE as of today. The intentions of the study were to determine whether this means that the method will have a shifting tenor within different companies, and if so, will these companies implement the method with different approaches. Another aspect was to determine which types of challenges the companies were faced with during the transition towards CDE. To review whether the challenges were foremost organisational or development related. And how the organisations handled the communication and trust towards the co-workers and the development work within the organisation during the change towards the method. To highlight these issues, we presented theories with focus on organisational and technical challenges with the different Continuous practices were made. The practices being: Continuous Integration (CI), Continuous Delivery (CDE) and Continuous Deployment (CD). The theory chapter and former studies also contains research about surrounding concepts such as DevOps and LEAN methods, which can aim to facilitate the implementation of CDE. The empirical data collection was performed using open individual interviews with informants from six different companies, where they shared their experience and views on the method CDE. The study demonstrates that the reason organisations chose to implement CDE, is that they want to transform from software development methods, which requires a lot of decision making for any change, to a more flexible work procedure, in order to experience benefits such as: better quality of what is delivered, faster deliveries of business value to the customers and faster feedback-loops. Organisations that make the transition towards CDE also tend not to automate all the way to production, as in agreement with CD, this because the organisations identify challenges with assuring that the quality is sufficient. The study has identified a number of factors that are essential for a successful implementation of CDE, along with factors that may result in a less successful implementation.