Yes / An in-depth knowledge review and analysis of literature on the involvement of Black and Minority Ethnic (BAME) staff in NHS disciplinary proceedings from 2008 to 2017 as did 15 semi-structured interviews with key stakeholders. The research findings indicate that BME staff are disproportionately represented in NHS disciplinary proceedings, there is a continuation of inappropriate individual disciplinary action and a failure to address organisational shortcomings. Six factors emerged: closed culture and climate; subjective attitudes and behaviour; inconclusive disciplinary data; unfair decision making; poor disciplinary support and disciplinary policy mis-application were all identified as underpinning the disproportionate representation of BME staff in disciplinary procedures. Disciplinary policy needs streamlining and greater clarity needs to be achieved regarding the difference between disciplinary, capability and performance issues and to this respect we make several recommendations.

Abstract Religion and social work has a historical connection. A lot of social work comes from religious roots. In my career as a social worker I have wondered why religious aspects of social work are marginalized. The aim of this paper is to discuss how religious dimensions can be included to develop culture competence in social work with youth in Sweden The research questions asked are: -       What views on religion held by young people are presented in the text “Främmande är skrämmande”? -       How can this be analysed based on theories of the functioning of religions in the lives of young people? -       What approaches in previous research may be relevant to pay attention to religious dimensions to develop understanding of cultural competence in social work?   The method I used was qualitative thematic analysis and the theories for the analysis were deprivation theory and socialization theory. The conclusion shows that the young people in the text differentiate their own view of religion and others' views on religion. Clearly, they describe the views of others on religion on the basis of a functional religious definition where religion becomes the explanation model for devastating behavior, for example in the media's production of perpetrators in terrorism councils and the like. The work shows that earlier research examples of the introduction of religion in social work would also be possible approaches for attending to religious dimensions in order to develop the understanding of cultural competence in social work in Sweden today. This in terms of education, method and approach.

Bakgrund: Kommunikation är grundläggande för att bemötandet inom omvårdnad ska fungera. Om kommunikationen brister och orsakar en inkorrekt informationsöverföring, riskeras inte bara patientsäkerheten utan också att felaktig vård ges till följd av misstolkningar. Med samhällsutveckling och ökande global migration sker en kontinuerlig förändring av förutsättningar för hälso- och sjukvården. Förändrade förutsättningar innebär att hög kompetens krävs av sjuksköterskan. Sjuksköterskan bör inneha kunskap till att identifiera hur kulturella faktorer kan inverka på upplevelser av och förväntningar på vård och behandling samt vara införstådd om hur deras sätt att kommunicera påverkar och uppfattas av patienter. Syfte: Syftet var att belysa mötet mellan omvårdnadspersonal och patient vid kommunikationsbarriärer ur ett transkulturellt perspektiv. Metod/Design: En allmän litteraturöversikt. Resultat/Slutsats: Kommunikationsbarriärer inom omvårdnad består främst av lingvistiska och kulturella hinder. Kulturmedvetenhet och kulturkompetens hos sjuksköterskan ökade förutsättningarna att möta kommunikationshinder. Tolkanvändning presenterades som ett positivt och negativt hjälpmedel att tillgå vid språkbarriärer men visades vara komplext i många avseenden. Med personcentrerad vård kan sjuksköterskan övervinna kommunikationshinder då det främjar patientens individualitet och delaktighet. Förslag på fortsatt forskning: Ytterligare forskning behövs inom området för att stärka kulturkompetensen hos sjuksköterskor samt för att kunna implementera det i klinisk praxis. / Background: Communication is fundamental for the approach of nursing to work properly. If communication fails and causes an incorrect transfer of information, not only is patient safety at risk but also that wrong care is given due to misinterpretations. With the development of society and increasing global migration, there is a continuous change in the conditions for health care. Changed conditions mean that high skills are required of the nurse. The nurse should possess knowledge to identify how cultural factors can affect the experiences and expectations of care and treatment as well as be aware of how their way of communicating is influenced and perceived by patients. Aim: The aim was to illuminate the encountering between healthcare professionals and patients in communication barriers from a transcultural perspective. Method/Design: A general literature review. Results/Conclusion: Communication barriers in nursing consists mainly of linguistic- and cultural barriers. Cultural awareness and cultural competence of the nurse increased the conditions for addressing the communication barriers. The use of an interpreter was presented as a positive and a negative resource when language barriers appeared, since it was found to be complex to use out of many aspects. With person-centered care, the nurse can overcome communication barriers as it promotes the individuality and participation of the patient.

Bakgrund: Förekomst av språkbarriärer inom hälso- och sjukvården påverkar möjligheten för sjuksköterskor att utföra omvårdnaden. Kommunikation identifieras som en viktig faktor mellan sjuksköterskan och patient för att främja högkvalitetvård. Möjligheten att erhålla kulturkompetens ökar kvaliteten på vården. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av språkbarriärer och strategier för att övervinna dessa i omvårdnaden.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med systematisk söksstrategi och baserades på 13 kvalitativa och två mix metod vetenskapliga artiklar. Artikel sökningar utfördes i databaser CINAHL och Pubmed.Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att sjuksköterskor står inför utmaningar som hindrar att främja god och säker vård när språkbarriär förekommer. Sjuksköterskor upplever att genom användningen av professionella och icke professionella tolkar har sina fördelar och sina nackdelar. Sjuksköterskor strävar att övervinna språkbarriären genom att använda sig av olika strategier.Slutsats: Språkbarriär är ett hinder för att ge en individuell omvårdnad och kunna göra en bedömning av patientens vårdbehov. Språkbarriär är ett hot mot patientenssäkerheten. Professionella och icke professionella tolkar ökar risken för att patienten inte får korrekt given information. / Background: The presence of a language barrier in health care affects the ability of nurses to perform nursing. Communication is identified as an important factor between the nurse and the patient to promote high quality care. The opportunity to obtain cultural competence increases the quality of care.Aim: The aim of the literature review is to describe the nurse's experience of language barrier , and nurses' strategies for overcoming them in nursing.Method: The study was conducted as a literature review with a systematic search strategy and was based on 13 qualitative and two mix method scientific articles. Article searches were performed in databases CINAHL and Pubmed.Results: The results of the literature review shows that nurses face challenges that prevent the promotion of good and safe care when a language barrier occurs. Nurses experience that through the use of professional and non-professional interpreters they have their advantages and disadvantages. Nurses strive to overcome the language barrier by using different strategies.Conclusion: Language barrier is an obstacle to providing individual caring and being able to make an assessment of the patient's care needs. Language barrier is a threat to patient safety. Professional and non-professional interpreters increases the risk that the patient will not recive correct information.