No description available.

Det är innehållet som användarna är ute efter när de besöker en webbplats eller använder en digital tjänst. Med innehåll menas text, bilder, videofiler eller ljudfiler som publiceras i en digital artefakt, till exempel en webbplats eller en digital tjänst. Innehållets kvalitet kan kopplas direkt till både känslan av måluppfyllnad för användare och till intäkter eller annan måluppfyllnad för ägaren av en digital artefakt. Innehållet ställer krav på den digitala designen. Om det till exempel ska publiceras långa texter och bilder av låg kvalitet eller om det ska publiceras bildmaterial av hög kvalitet tillsammans med korta texter i en färdig digital artefakt, så krävs olika designlösningar för att presentera innehållet för användaren på ett effektivt och attraktivt sätt. Designlösningarna skapas av designteam i digitala utvecklingsprojekt. Denna kandidatuppsatsstudie undersöker och behandlar de problem avseende innehållsarbetet som designteamen som deltagit i studien uppfattar i digitala utvecklingsprojekt. Det primära syftet är att identifiera och beskriva problemen. Det sekundära syftet är att lägga grund för diskussion om lösningar på problemen. De två metoder som har använts för insamlingen av empiriska data i studien är fokusgrupper och en personlig intervju. De viktigaste slutsatserna från denna studie är att alla respondenterna uppfattar att det finns ett flertal problem som kan kopplas till innehållsarbetet i digitala utvecklingsprojekt, och att dessa problem exempelvis orsakar förseningar av digitala artefakters lansering, svårigheter att hålla budgeten och missnöjdhet hos digitalbyråernas kundföretag. Problemen som uppfattas av respondenterna i studien kan delas in i tre problemområden. Det första problemområdet är kompetens inom innehållsarbete. Både kundföretag och digitalbyråerna saknar ofta kompetens avseende innehållsstrategi och innehållsproduktion, vilket medför att det är svårt att uppnå hög kvalitet i innehållsarbetet. Det andra problemområdet är involvering av innehållsarbete i digitala utvecklingsprojekt. Innehållsarbetet drivs ofta som ett eget projekt vid sidan om det digitala utvecklingsprojektet och inte som en del av dem. Dessutom är kommunikationen mellan de två projekten ofta bristfällig. Det tredje problemområdet är budget för innehållsarbete. Det saknas ofta estimerade arbetstimmar för innehållsarbetet i offerter och de syns inte tydligt i projektplaner, vilket innebär att innehållsarbetet ofta dyker upp som oväntad kostnad för kundföretag när det digitala utvecklingsprojektet redan startat.

Initiatives to implement computational thinking and science, technology, engineering & modelling into learning processes have been taken by many authorities worldwide, and in Sweden as well. The Swedish government made changes in the high school curriculum in order to develop student’s digital competence including programming which has been in force since June 2018 (Skolverket, 2018). The new curriculum, K9, sets challenges for both students and teachers that can be tackled with studies that point out the difficulties and the fields which require more time and work on learning materials used by schools. Digital simulations are fast becoming a key instrument in school education and several attempts to show and understand the outcome of the usage of simulations have been done recently. Previous studies report that the usage of Algodoo and other simulations programs in physics education has positive effects on students. A considerable amount of literature has been published on computational thinking and simulations. These studies provide insights into how students can benefit from simulations in Algodoo to improve their digital thinking and performance in physics. A study that examines this topic is "Algodoo for Interactive Learning: Effects on Students’ Achievement and Motivation Towards Science'' by Aslı Saylan Kirmizigül (2021). The study investigates how the Algodoo software affects students' attitudes, motivation and performance in physics using both qualitative and quantitative methods. The results show that the students had positive attitudes towards Algodoo and that the use of the software had a positive effect on the students' performance and their computational thinking. Another study on the subject by Elias Euler and Bor Gregorcic ”Never far from shore: productive patterns in physics students' use of the digital learning environment Algodoo” shows that simulations can improve students' understanding of physical concepts and help them develop a deeper understanding of the subject. (Euler & Gregorcic, 2020). This study examines high school students' computational thinking experience and perception, and their learning process and outcomes through the visual simulation program, Algodoo. The study was carried out in a physics class in Stockholm with one specific topic, optical density, and light propagation through different mediums. This is a case study with second- and third-year high school students and the data collected by researchers. Smart boards and personal computers were used to construct the demonstration. The participants' experiences and thoughts were documented in a questionnaire and observations, followed by an interview. The questionnaire consists of fifteen open-ended questions, and the verbal interviews were without any specific leading questions. The study used qualitative methods to collect and analyse primary data. / Initiativet för att implementera datalogiskt tänkande och vetenskap, teknik, ingenjörskonst & modellering i lärandeprocesser har tagits av många myndigheter över hela världen och även i Sverige. Den svenska regeringen gjorde ändringar i gymnasieskolans läroplan för att utveckla elevernas digitala kompetens inklusive programmering som trädde i kraft efter juni 2018 (Skolverket, 2018). Läroplanen för gymnasieskolan har som mål att eleven ska kunna ”använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande”, (Skolverket). Detta mål ställer både elever och lärare i utmaningar som kan hanteras med studier som pekar på svårigheterna och de områden som kräver mer tid och arbete med läromedel som används av skolor. Digitala simuleringar håller snabbt på att bli ett nyckelinstrument i skolundervisningen och flera försök att visa och förstå resultatet av användningen av simuleringar har gjorts i av många forskare.Tidigare studier rapporterar att användningen av Algodoo och andra simuleringsprogram i fysikundervisningen har positiva effekter på eleverna. Dessa studier ger insikter i hur elever kan dra nytta av simuleringar i Algodoo för att förbättra sitt datologisk tänkande och prestanda inom fysik. Enstudie som undersöker detta ämne är "Algodoo for Interactive Learning: Effects on Students Achievement and Motivation Towards Science'' av Aslı Saylan Kirmizigül (2021). Studien undersöker hur Algodoo-mjukvaran påverkar elevernas attityder, motivation och prestation i fysik med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultaten visar att eleverna hade positiva attityder till Algodoo och att användningen av mjukvaran hade en positiv effekt på elevernas prestationer och deras datalogiskt tänkande. En annan studie av Elias Euler och Bor Gregorcic ”Aldrig långt från land: produktiva mönster i fysikstudenters användning av den digitala lärmiljön Algodoo” visar att simuleringar kan förbättra elevernas förståelse för fysiska begrepp och hjälpa dem att utveckla en djupare förståelse av ämnet (Euler & Gregorcic, 2020). Den här studien undersöker gymnasieelevers erfarenhet och uppfattning av datalogiskt tänkande och deras inlärningsprocess och dess resultat genom ett visuellt simuleringsprogram, Algodoo. Studien hade ägt rum i en fysikklass med ett specifikt ämne, optisk densitet och ljusspridning genom olika medier. Detta är en fallstudie med andra och tredje års gymnasieelever och data som samlats in av skribenten. Smartboard och persondatorer hade använts för att konstruera demonstrationen. Deltagarnas erfarenheter och tankar hade dokumenterats i ett frågeformulär, observationer och intervju efteråt. Enkäten består av femton öppna frågor och de verbala intervjuerna är utan några specifika ledande frågor. Studien använde kvalitativa metoder för att samla in och analysera primärdata.

Denna studie av den digitala marknaden för svensk dagspress är ett examensarbete utfört åt kvällstidningen Expressen. Undersökningen syftar till att utreda den strukturella marknadssituationen för svensk dagspress och dess förutsättningar rörande framtida närvaro i surfplattan. Via intervjuer med branschexperter söks tolkningar om läsartrender och behov i surfplattan, paketeringsstrategi och behovet av personifierade nyhetsflöden. Undersökningen och dess tolkningar understöds av en inledande litteraturstudie vilken behandlar den svenska dagstidningsmarknaden, dess digitala transformation och tekniska förutsättningar gällande surfplattan och rapporterade konsumenttrender. Studien visar bl.a. att den svenska dagstidningsmarknaden är utsatt för en hög intern konkurrens vilket ställer höga omställningskrav på bolagen i en digital era. Den läsartrafik som besöker nyhetstidningarna via surfplattan är mycket sannolik att fortsätta öka liksom behovet av mer tidsfördrivande och sammanfattade nyheter. Studien visar vidare att tidningarna bör anamma en plattformsneutral paketeringsstrategi med grafisk anpassning till surfplattan. Det ökade utbudet av nyhetsinnehåll på nätet ökar även vikten av att kunna erbjuda personifierade nyheter och rekommenderat innehåll. Inför framtiden kommer det bli viktigt att erbjuda en bra nyhetsupplevelse i surfplattan även om de digitala finansieringsutmaningarna i stort blir av större vikt för tidningarna att finna lösningen på. / This study of the digital market for Swedish newspapers is a master thesis carried out for the evening newspaper Expressen. The purpose of the study is to investigate the internal market structure of the Swedish daily press and its qualifications regarding offering tablet news in the future. Through interviews with industry experts an attempt is made at collecting interpretations about reading trends and user needs in the tablet, packaging strategies and the need of personalized news. The investigation and its assessment is supported by an initial literature study which examines the Swedish market for daily newspapers, its digital transformation and technical pre-conditions regarding the tablet and reported consumer trends. The study shows among other things that the Swedish market for daily news is exposed to a high degree of internal competition which sets high requirements on the firms concerning changeover abilities in a digital era. The amount of user traffic that reads news on tablets is very likely to keep on increasing as is the need of shorter news. The study shows further that the newspapers should adapt a platform neutral packaging strategy with graphical adjustments to the tablet. The increased offering of online news also increase the need for personalized news and recommended content. It will be important to offer a good news experience on the tablet in the future despite the fact that the digital financing issues in general are of greater importance for the newspapers to solve.

This thesis describes the new regulation of digital products in the Consumer Services Act (2022:260). The essay focuses specifically on the supply of digital content and digital services which derive from an EU-directive 2019/770 (henceforth The Digital Content Directive). “Digital products” is a made-up concept in this thesis for the following objects: digital content and digital services, digital content and digital services supplied on tangible medium and goods with digital elements. Only the last-mentioned object is regulated in a separate EU-directive 2019/771 (henceforth The Sales of Goods Directive), due to its classification as “goods”. For a long period of time, Sweden and other member states of the EU have lacked uniform rules regarding digital products. The Commission acknowledged this absence and launched “The EU’s new digital single market strategy” (henceforth the DSM-strategy), with several targeted actions such as improving access for consumers to digital products and services within the EU as well as maximizing the growth potential of their digital economy. The DSM-strategy has then resulted in The Digital Content Directive and The Sales of Goods Directive which are the two EU-directives that have been implemented in the new Consumer Services Act in Sweden. The Digital Content Directive was implemented in a separate 9th chapter with numerous cross references to other chapters in the law as well as containing both unclear and inexplicit diction. In order to grasp the new regulation of digital products in Sweden, the different provisions applicable to each and every digital product, however with the main focus on digital content and digital services, are displayed and explained alongside an objectively questioning analysis throughout the essay. The conclusion of this juridical exposition is that although consumers have received satisfactory consumer protection throughout the EU, the Consumer Services Act should have been drafted differently. Furthermore, uncertainties regarding the possible “payments” with data are discovered. Especially concerning is the lack of definitive regulation and contractual remedies for consumers to initiate when paying with their data. Whether the aim of established consumer-friendly rules was achieved or not, viewed from a legislative drafting point of view, is also discussed in the final chapters of this paper. This particular question is likewise analyzed through a small-scale comparative analysis with Nordic countries. A proposal for the legislator is thereby presented; adopt the Finnish way of implementing these two EU-directives into the Consumer Services Act.