The purpose of this study is to analyze and compare the connection between pictures and text in three textbooks, in english, in the expectation to reach a didactic perspective that can facilitate in working with texts with students, in fourth grade.  How well do pictures and text correspond with each other in three textbooks that have been chosen for the fourth grade, in english?  What are the differences and similarities between the three textbooks seen from a multimodal perspecive? The result showed that there was an interaction between the different types of text types and the images, in all three textbooks. The heading of each chapter is a clue to what the content of the text will be about. The images are well connected to the text and they also reenforce the content of the text. This connection between the pictures used in the chapter and the text can help readers better understand the content of the text.

Reading difficulties is the most common learning difficulty in the western world and it is common that people with reading disabilities also exhibit arithmetic difficulties. Different theories about the cause of the relationship exists, one theory describes the importance of good phonological ability in reading as well as in arithmetic, while another theory describes the importance of a reliable number system and that only a subgroup of students with reading disabilities also have difficulties with arithmetic. The purpose of this study is to investigate how students with reading difficulties (RD), without any known mathematical difficulties, perform on mathematical tasks relative to a control group. The study was theoretically grounded on the Triple code model (Dehaene, 1992), which is a model for numerical information processing that describes how various numerical and arithmetic tasks are processed through three distinct representation systems in the brain, a verbal and a visual representation system and a quantity system. Reading skills, phonological skills, arithmetic skills and number processing skills were examined in 61 students through a variety of tests. After examination of reading ability, the participants were split into two groups, students with RD and a control group. Statistical comparisons were calculated by one-way analysis of variance between the two groups on each task, and for some tasks one-way analysis of covariance were used. The results provided partial support for the present hypotheses. The main findings showed that students with RD have difficulties within the verbal and visual representation system but exhibit an intact quantity system. Within the verbal representation system, students with RD performed significantly worse in retrieval of arithmetic facts (addition, subtraction and multiplication), they retrieved fewer established answers from long-term memory on all of the three arithmetic operations compared to the control group. The students with RD also made more errors regarding subtraction and multiplication and within the visual representation system they had significantly fewer answers that were correct on written arithmetic calculation and was significantly slower in symbolic number comparison, compared with the control group. It is discussed whether a connection difficulty, namely difficulties in linking a particular symbol with a semantic content, is the cause of the exhibited arithmetic difficulties in students with RD. / Lässvårigheter är den vanligaste inlärningssvårigheten i västvärlden och det är vanligt att personer med lässvårigheter även uppvisar aritmetiska svårigheter. Skilda teorier kring orsaken till sambandet finns och en teori beskriver vikten av god fonologisk förmåga vid läsning såväl som vid räkning. En annan teori beskriver vikten av ett tillförlitligt antalsystem och att endast en undergrupp av elever med lässvårigheter också har svårigheter med aritmetik. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur elever med lässvårigheter (LS) utan kända matematiksvårigheter presterar på matematiska uppgifter i förhållande till en kontrollgrupp. Studiens teoretiska utgångspunkt är Trippel-kod-modellen (Dehaene, 1992), vilket är en modell för numerisk informationsbearbetning som beskriver hur olika numeriska och aritmetiska uppgifter antas bearbetas genom tre representationssystem i hjärnan, det vill säga verbalt och visuellt representationssystem samt kvantitetssystem. Läsfärdighet, fonologisk förmåga, aritmetisk färdighet samt antalsuppfattning undersöktes hos 61 elever genom ett flertal test. Efter undersökning av läsfärdighet delades deltagarna upp i två grupper, elever med LS och en kontrollgrupp. Statistiska jämförelser beräknades genom envägs variansanalys mellan grupperna på respektive uppgift och för vissa uppgifter beräknades även envägs kovariansanalys. Resultatet gav delvis stöd för de uppsatta hypoteserna då huvudfyndet visade att elever med LS har svårigheter inom både verbalt och visuellt representationssystem men uppvisar ett intakt kvantitetssystem. Inom verbalt representationssystem presterade eleverna med LS signifikant sämre än kontrollgruppen på uppgiften framplockning av aritmetiska talfakta inom addition, subtraktion och multiplikation då de hade färre svar att plocka fram från minnet på alla tre räknesätt. Eleverna med LS hade också fler fel gällande subtraktion och multiplikation. Inom visuellt representationssystem uppvisade de signifikant färre rätt på skriftlig aritmetisk kalkylering samt var signifikant långsammare gällande symbolisk antalsuppfattning jämfört med kontrollgruppen. Utifrån resultaten diskuteras huruvida en kopplingsproblematik, det vill säga svårigheter att koppla en bestämd symbol med ett semantiskt innehåll, ligger till grund för de uppvisade aritmetiska svårigheterna hos elever med LS.

Sverige har en ambition om att bli bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter, en central del i detta är att tidigt säkerställa digital kompetens hos unga. Därav att det görs satsningar på att barn ska ha tillgång till digitala verktyg av olika slag i skolmiljö. Av intresse är därmed att erhålla förståelse för hur de använder sig av de tillhandahållna digitala verktygen och vad deras åsikter kring det är, vilket är vad denna studie ämnar undersöka. Datainsamlingen har gjorts i form av fyra observationstillfällen som fördelats på två klasser tillhörande årskurs fyra. Fördelat på dessa skedde ett urplock av sex respondenter som det genomfördes intervjuer med, det användes även av informanter i form av deras klassföreståndare och en lärare/IT-samordnare. I arbetet med att analysera datan gjordes en innehållsanalys i vilken kategorier tillämpbara både för observation och intervju fastställdes. Resultatet visade att digitala verktyg var något som användes i hög grad och att det finns ett spektrum av vilka som förekom. Överlag har det konstaterats att eleverna huvudsakligen ser fördelar med det, men har en medvetenhet om baksidan med detta också. Det framkom bland annat att en vanlig uppgift var att skriva texter, något som uppskattades att göra på datorn då det inte framkallade smärta i handen likt användandet av papper och penna kunde göra. För att kunna dra slutsatser om detta fördes en diskussion kring tidigare forskning i relation till erhållet resultat. / Sweden has an ambition to become the best in the world in making use of the opportunities of digitalization, a central part of this is to ensure early digital competence among young people. Therefore, investments are being made to ensure that children have access to digital tools of various kinds in the school environment. It is therefore of interest to gain an understanding of how they use the digital tools provided and what their opinions are about it, which is what this study intends to investigate. The data collection has been done in the form of four observation sessions which are distributed between two classes belonging to year four. Distributed among these, a selection of six respondents took place with whom interviews were conducted, informants in the form of their class teachers and a teacher/IT coordinator were also interviewed. In the work of analyzing the data, a content analysis was made in which categories applicable to both observations and interviews were established. The result showed that digital tools were something that was used to a high degree and that there is a spectrum of which tools occurred. Overall, it has been found that students mainly see advantages to it, but have an awareness of the downside of this as well. Among other things, it emerged that a common task was to write texts, something that was appreciated to be done on the computer as it did not cause pain in the hand like the use of paper and pencil could. In order to be able to draw conclusions about this, a discussion was held about previous research in relation to the results obtained.