Sveriges regering presenterade 2017 en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet, där målet är att Sverige ska bli det främsta landet i världen att nyttja digitaliseringens möjligheter. Tillgången till pedagogiskt samt tekniskt stöd har visat sig variera kraftigt och det finns fortfarande en osäkerhet kring den digitala kompetensen och hur digitala verktyg kan användas i undervisningen. Denna studie har syftat till att undersöka hur skolor bedriver sitt digitaliseringsarbete i relation till den nationella digitaliseringsstrategin samt vilka utmaningar och möjligheter som finns med det. Detta har genomförts utifrån digitaliseringsledares perspektiv. Inriktning har varit på digitaliseringsstrategins två första fokusområden. Det har sedan tidigare genomförts kvantitativa undersökningar utifrån elevers, pedagogers och skolledares perspektiv, men digitaliseringsledares perspektiv har inte undersökts. Digitaliseringsledaren är en viktig roll som har en stor betydelse för integrationen av digitala verktyg inom skolväsendet för pedagoger. Därav har denna studie utgått från digitaliseringsledares perspektiv. Detta för att bidra till en mer komplett förståelse för arbetet av skolans digitalisering. Kvalitativa intervjuer med digitaliseringsledare har genomförts för att skapa en mer djupgående förståelse inom området. I resultatet presenteras digitaliseringsarbetet på två nivåer: organisatorisk samt individnivå. På en organisatorisk nivå är digitaliseringsstrategin välkänd, men används inte överallt. Skolledaren visar sig även spela en stor roll, då de ansvarar för att rätt förutsättningar finns ute i skolverksamheterna. Detta, tillsammans med olika resurstillgångar kan skapa problem för den önskvärda likvärdigheten av skolan. På individnivå bedrivs digitaliseringsarbetet genom digitala arbetsgrupper för att sprida kunskaper ute i skolverksamheterna. Utmaningar för digitaliseringsarbetet är bristen på ekonomiska förutsättningar samt avsatt tid för digital kompetensutveckling. Möjligheter är att vissa skolverksamheter ser digitaliseringsarbetet som en naturlig del i sin budgetering. Detta, tillsammans med pedagogers alltmer positiva attityder gällande användning av digitala verktyg, är ett steg i rätt riktning för skolans digitalisering.

Mobiltelefonen är viktig på individ- och systemnivå men mobiltelefonens roll i skolans värld är inte lika självklar enligt samhällsdebatten och svensk politik. Digitalisering genomsyrar däremot både samhället och skolan vilket visar sig i olika digitaliseringsstrategier med digital kompetens som en gemensam nämnare. Med respekt för mobiltelefonens roll i samhället ämnar den kvalitativa fallstudien undersöka mobiltelefonens roll i skolan genom forskningsfrågan “Vad är lärares uppfattningar om undervisning av digital kompetens kopplad till mobilanvändning?”. Fem intervjuer har genomförts med lärare och materialet har analyserats med teoretisk utgångspunkt i Skolverkets konkretisering av adekvat digital kompetens. Resultatet visar att lärare har gemensamma uppfattningar om att skolan ska ta ett ansvar för undervisning av vissa aspekter av adekvat digital kompetens kopplad till mobilanvändning. Det råder splittrade uppfattningar om hur undervisningen ska genomföras och om mobiltelefonen bör inkluderas i klassrummet.