Dagens samhälle kräver att medborgarna kan hantera olika typer av ärenden digitalt. Därför måste alla människor ha rätt att inkluderas och utveckla sin kompetens gällande digitala verktyg. Tillgång till internet och service på glesbygden skulle kunna beskrivas som en demokratifråga då oavsett boende i glesbygd eller i stad finns behov av bland annat vård och livsmedel bland medborgarna. Äldre personer kan ha svårt att anamma digital teknik, samtidigt bor det fler äldre än yngre personer i glesbygd och därför måste glesbygdskommuner ständigt jobba med att erbjuda invånarna det bästa inom digitalisering. Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva möjligheter och utmaningar med digitalisering i glesbygd ur Torsby kommuns perspektiv. Arbetet inleddes med ett sonderande samtal med Torsby kommuns digitaliseringsstrateg för att få en hållbar grund till litteraturstudien som i sin tur mynnade ut i en modell över digitalisering i glesbygd. Studien bygger på en kvalitativ metod för insamling och analys av data, och genomförandet av undersökningen har bestått av att sex respondenter från olika verksamhetsområden i Torsby kommun har besvarat frågor från en öppen intervju. Intervjufrågorna är strukturerade i kategorier med utgångspunkt i den modell som gjorts för att sammanfatta den litteratur som samlats in. Dessa kategorier ligger till grund för både resultatet och analysen. Studien visar att avstånd är en faktor i glesbygdskommuner som både kan innebära möjligheter och utmaningar. En slutsats som kan dras är att smarta byar är ett klokt tillvägagångssätt att arbeta vidare med eftersom det är det bästa sättet att arbeta med glesbygdens utveckling och kunna möta nutiden och framtidens miljö- och klimatutmaningar. En utmaning med digitalisering är rädsla över att bli hackad eller bestulen på pengar. Därför är det viktigt att jobba med olika säkerhetsaspekter. En ytterligare slutsats är att olika hjälpmedel är möjliga lösningar för äldre att inkluderas i digital delaktighet, kommunen måste arbeta med detta för att alla människor ska omfattas i samhället. Problem för äldre personer inom digital delaktighet handlar bland annat om avsaknaden av kunskap och erfarenhet.

Utvecklingen i samhället går i riktning mot att glesbygden avbefolkas, serviceställen och fysiska servicepunkter försvinner. Detta är något som påverkar landsbygden mycket. Denna studie syftar till att beskriva hur en digital transformation i form av en digital butik påverkar ett litet samhälle i Norrland. Studien är en undersökande studie med en kvalitativ metodologi, analys och datainsamling. De teoretiska referensram som ligger till grund för studien och som används i analysen är digital transformation, digitaliseringsstrategi, smarta byar och den digitala klyftan. De slutsatser studien kommer fram till är att införandet av en digital lösning har lett till framtidstro, förenklat vardagen samt gett en mer levande glesbygd. Genom digitaliseringens möjligheter har man hittat en lösning som är ekonomisk gångbar. / Developments in society are moving in the direction of depopulation of sparsely populated areas, and the disappearing of service points and physical service points disappearing. This is something that affects the countryside a lot. This study aims to describe how a digital transformation in the form of a digital store affects a small community in the most northern part of Sweden, Norrland. The study is a research study with a qualitative methodology, analysis and data collection. The theoretical frames of reference that form the basis of the study and that are used in the analysis are digital transformation, digitization strategy, smart villages, the digital divide. The conclusions of the study are that the introduction of a digital solution has led to hope for the future, simplified everyday life and provided a more vibrant sparsely populated area. Through the possibilities of digitalization, a solution has been found that is economically viable.