Syftet med studien var att belysa begreppet inkludering utifrån några lärares perspektiv samt vilken uppfattning de har kring möjligheterna att arbeta inkluderande i sina verksamheter. Detta i ett led att på så vis komma åt den kunskap som behövs för att kunna arbeta för ett skolutvecklande arbete med en inkluderande verksamhet som mål. Som en del i det undersöktes även lärarnas attityd gällande ett inkluderande arbete. Som metod har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer använts. Sex lärare som alla har erfarenhet av inkluderande arbete har intervjuats. Lärarna arbetar i samma kommun på tre olika skolor. Skolorna är alla F-6 skolor. Två av skolorna arbetar åldersintegrerat. Resultatet visar att lärarna är positiva till inkludering som grundtanke utifrån att motsatsen är exkludering. Deras tolkning av begreppet inkludering överensstämmer med tidigare forskning. Möjligheterna att arbeta inkluderande anses dessutom begränsade av ett antal förutsättningar. Dessa förutsättningar är framförallt resurser i form av personal, hjälpmedel, anpassat arbetsmaterial för eleverna samt i form av tid för planering. Det framkommer även att själva det inkluderande arbetet upplevs som något påtvingat på två av skolorna.

Detta arbete syftar till att undersöka vilka attityder fyra engelsklärare samt en lärare i samhällsorienterande ämnen i årskurs 7-9 har till digitalisering i skolan i allmänhet och ett specifikt digitalt läromedel i synnerhet i samma kommun. Arbetet syftar även till att översiktligt redogöra för de olika roller som krävs för förändring. Semistrukturerade intervjuer med fem lärare i samma kommun, samt med försteläraren i it har genomförts för att undersöka fördelar och nackdelar som kan finnas med ett digitalt läromedel med fokus på engelska. Forskningen som presenteras samt resultaten antyder att en förändring, som digitalisering i undervisningen innebär, kräver engagerade och positiva lärare som ser fördelar med förändringen tydligt. För att lärarna ska bli positivt inställda krävs en engagerad och positiv skolledning. I den aktuella kommunen ser inte lärarna vinsten med förändringen tydligt vilket kan vara en av orsakerna till att förändringsarbetet går tungt. I slutet av arbetet ges några förslag på hur en skolledning skulle kunna arbeta för att underlätta införandet av ett digitalt läromedel.

No description available.

Det här är en intervjustudie om lärares attityd till den tysta läsningen i klassrummet och hur de arbetar med den. Stort fokus läggs på lärares påverkan på elevers tysta läsning, och läraren som en läsande förebild. Vidare tar uppsatsen upp medvetna och omedvetna sätt som lärare motiverar elever till tyst läsning. Även syftet med den tysta läsningen diskuteras. Sammanfattningsvis visar resultaten att lärare har en stor påverkan på elevers tysta läsning. Lärares attityd till läsning påverkar eleverna och de arbetssätt de väljer i klassrummet. Lärare har också en viktig roll i att motivera elever till tyst läsning, där lärare kan arbeta på olika sätt för att främja elevers motivation. Vi såg även att syftet med elevers läsning kan vara olika. Uppsatsen tar upp exempel på detta.

No description available.