<p>Detta examensarbete undersöker hur elever förhåller sig till strukturerade boksamtal samt hur strukturerat arbete med bänkbok och boksamtal påverkar deras läsengagemang. Studien har genomförts i en år 3-klass där eleverna läst en gemensam bok som bänkbok och därefter skrivit sina tankar och reflektioner om det lästa i sin loggbok. Detta läsande och loggskrivande har sedan legat till grund för boksamtal enligt Chambers metod. I studien har Chambers metod samt forskning inom läsförståelse, läsmotivation och boksamtal granskats. Elevernas loggböcker har analyserats, observationer har genomförts under boksamtalen och samtalsledaren har intervjuats. Studien visar att eleverna förhåller sig positiva till boksamtal samt att strukturerat arbete med bänkbok, loggbok och samtal leder till ett ökat läsengagemang. Slutsatsen är att detta strukturerade arbete stimulerar läsengagemang och leder till ökad förståelse av det lästa.</p>

Detta examensarbete undersöker hur elever förhåller sig till strukturerade boksamtal samt hur strukturerat arbete med bänkbok och boksamtal påverkar deras läsengagemang. Studien har genomförts i en år 3-klass där eleverna läst en gemensam bok som bänkbok och därefter skrivit sina tankar och reflektioner om det lästa i sin loggbok. Detta läsande och loggskrivande har sedan legat till grund för boksamtal enligt Chambers metod. I studien har Chambers metod samt forskning inom läsförståelse, läsmotivation och boksamtal granskats. Elevernas loggböcker har analyserats, observationer har genomförts under boksamtalen och samtalsledaren har intervjuats. Studien visar att eleverna förhåller sig positiva till boksamtal samt att strukturerat arbete med bänkbok, loggbok och samtal leder till ett ökat läsengagemang. Slutsatsen är att detta strukturerade arbete stimulerar läsengagemang och leder till ökad förståelse av det lästa.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur sex lärare i årskurs 3 använder enskild läsning i sin undervisning. Vi undersökte även vilket syfte den enskilda läsningen hade samt hur lärarna kunde inspirera eleverna till enskild läsning. Som datainsamlingsmetod har intervjuer samt observationer använts. Resultatet visar att användningen av den enskilda läsningen skiljer sig åt men det huvudsakliga syftet är att eleverna ska bli goda läsare.

Undersökningen behandlar elever i årskurs 6 upplevelse och förståelse för läsning och litteraturundervisning i mellanstadiet samt vad som ligger bakom elevers val av läsning. För att uppfylla syftet med att beskriva dessa upplevelser utgår undersökningen från följande frågeställningar: Vad tycker elever om läsning och vad får de ut av den?; Hur upplever elever arbetssätt kring läsning? och Hur väljer elever ut läsning i skolan? Undersökningen utgår från en fenomenografisk ansats med ett socialkonstruktivistiskt teoretiskt ramverk. För datainsamling genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer i par med åtta elever i årskurs 6. Resultatet visar att elevers upplevelse av och förståelse för läsning i skolan kretsar kring deras bänkböcker eller tystläsningsböcker. Eleverna väljer dessa tystläsningsböcker helt fritt och vissa bokserier läses av nästan alla elever. Populariteten hos dessa är dock inte något eleverna upplever påverkar deras val av läsning. De har övervägande en positiv inställning till läsning i skolan och anser att det är viktigt. Eleverna upplever inte att det finns en tydlig koppling mellan läsning och tillhörande arbetsuppgifter. Syftet med dessa uppgifter är inte heller alltid klart för eleverna.

Syftet med vår studie är att få inblick i hur några lärare och bibliotekarier skapar och hjälper eleverna att behålla läsglädjen. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur ny forskning kring läsglädje når verksamma lärare och bibliotekarier. I studien användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Ur resultaten framgår att miljön anses vara en viktig faktor när det kommer till att skapa och bibehålla läsglädje. Samtliga pedagoger var eniga om att eleverna bör få välja bänkbok själva utefter elevens egna intresseområden. Slutsatsen är att pedagogerna och bibliotekarierna förhåller sig olika till forskningen samt har skiftande arbetssätt för att väcka och behålla läsglädje. En slutsats är att både bland pedagogerna och bibliotekarierna skiftas synen på hur man skapar och bibehåller läsglädje, och sedan att endast två av totalt sju informanter håller sig uppdaterade kring aktuell forskning.

The purpose of this Master&apos;s thesis is to contribute to a betterunderstanding of children&apos;s free time reading book practices by studyingpupils in the school library and their processes of finding and borrowingbooks for themselves to read silently in the classroom, so called free timereading books. The study also includes observations of the staff&apos;s role,particularly the school librarian&apos;s in supporting pupil&apos;s book selection.The empirical material consists of field notes from an etnographic studywhere pupils in 4th grade (aged 10-11) and staff were observed duringthree school library visits. The theoretical framework is inspired byLennart Björneborn&apos;s concepts of information practices in libraries:serendipity, integrative library interface, mediation flow and affordancespaces.The study shows that pupils&apos; search for free time reading books in theschool library is relatively routine-based at the same time as it isspontaneous. The process is an interplay with factors such as time,display and interaction in the integrative library interface. In the presenceof adults, finding books becomes an imposed task for the pupils. The staffworks within a set hierarchy in the school library where the teacherssupport the librarian by administrating the visit and the librarian helps thepupils to find books. A library practice of selecting books, a free timereading book practice, emerges as rather routine and instrumental. / Program: Masterprogram: Biblioteks- och informationsvetenskap, Digitala bibliotek och informationstjänster

Det här är en intervjustudie om lärares attityd till den tysta läsningen i klassrummet och hur de arbetar med den. Stort fokus läggs på lärares påverkan på elevers tysta läsning, och läraren som en läsande förebild. Vidare tar uppsatsen upp medvetna och omedvetna sätt som lärare motiverar elever till tyst läsning. Även syftet med den tysta läsningen diskuteras. Sammanfattningsvis visar resultaten att lärare har en stor påverkan på elevers tysta läsning. Lärares attityd till läsning påverkar eleverna och de arbetssätt de väljer i klassrummet. Lärare har också en viktig roll i att motivera elever till tyst läsning, där lärare kan arbeta på olika sätt för att främja elevers motivation. Vi såg även att syftet med elevers läsning kan vara olika. Uppsatsen tar upp exempel på detta.

Syftet med detta arbete var att undersöka mellanstadielärares syn på den fria läsningens funktion och syfte samt undersöka hur lärarna använder den fria läsningen i undervisningen. Genom att skicka ut enkäter till sju olika lärargrupper på Facebook och genomföra intervjuer med fem frivilliga lärare, samlades empirisk data in. Denna data analyserades sedan med hjälp av forskning, annan litteratur och variationsteorin för att bättre förstå lärarnas perspektiv och tillvägagångssätt kring den fria läsningen. Resultaten av studien indikerar att det finns en betydande andel lärare som inkluderar den fria läsningen som en del av sin undervisning. Det framkom också att lärarna ser att hemmets bidrag till den fria läsningen är av stor vikt. Detta antyder att det finns en medvetenhet om att de två grundläggande villkoren för att lära sig att läsa, nämligen tillgång till intressant läsmaterial och närvaron av en förstående och erfaren läsare som vägledare, inte enbart kan uppfyllas i skolmiljön. Det är också viktigt att notera att trots att vissa elever kan uppleva den fria läsningen som svår, tråkig eller meningslös, men genom att erbjuda eleverna möjligheten att välja sina egna böcker och läsa för nöjes skull, kan den fria läsningen bidra till att utveckla läskondition, läsförståelse och läslust. Slutligen visar denna studie att den fria läsningen har en viktig funktion och ett syfte i undervisningen. Den fria läsningen kan ha funktioner som sträcker sig bortom det didaktiska och den kan bidra till elevernas personliga utveckling, erbjuda avkoppling och välbefinnande, främja social interaktion och erbjuda gemenskap samt främja ett livslångt lärande enligt lärarna men forskning visar att den regelbundna lästiden är central och ger mening åt alla andra läsrelaterade aktiviteter (Chambers, 2011:45). / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-04</p>

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 3 ser på bänkboken och dentysta, fria läsningen i klassrummet. Även deras syn på elevers möjlighet till attfinna sin läslust och kunna utveckla sin läsning undersöks. Resultatet som presenteras i studien bygger på kvalitativa intervjuer med 10 verksamma lärarefrån olika skolor. Undersökningen visar att elevers läslust kan väckas på olikasätt och att läsningen kan påverkas av olika faktorer. Genom att aktivt jobbamed elevers intressen, läsmiljöer i klassrummet och att anpassa läsningen tillelevers nivå, kan läsförmågan gynnas. Även läsande förebilder kan påverkaelevers läsintresse, både hemma och i skolan. Att som lärare vara läsande förebild betecknades som svårt, då tiden sällan finns för att läsa när eleverna läser.Lärarna lyfte även vikten av att behålla läsningen i klassrummet samtidigt somen önskan finns att fler elever läser i hemmet. Genom egen läsning hemma kanelevers avkodningsförmåga och läsflyt öka. Bänkboken är enligt lärarna gynnsam för elevernas läsning, då de får rutiner i klassrummet och möjlighet attfinna ett nytt intresse.