Syftet med den här studien är att undersöka hur nio verksamma pedagoger arbetar för att väcka och stimulera barns läslust. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie där vi har intervjuat och observerat nio pedagoger på tre skolor, alla verksamma i år F-3. Resultatet visar att pedagogerna i vår undersökning arbetar medvetet för att väcka och stimulera läslusten. De arbetar alla på olika sätt och har många olika knep för att locka barnen till läsning. Något som pedagogerna lägger stor vikt vid är det lustfyllda med att läsa, samt praktiska exempel på hur barn kan lockas till läsning.

<p>Syftet med den här studien är att undersöka hur nio verksamma pedagoger arbetar för att väcka och stimulera barns läslust. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie där vi har intervjuat och observerat nio pedagoger på tre skolor, alla verksamma i år F-3.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna i vår undersökning arbetar medvetet för att väcka och stimulera läslusten. De arbetar alla på olika sätt och har många olika knep för att locka barnen till läsning. Något som pedagogerna lägger stor vikt vid är det lustfyllda med att läsa, samt praktiska exempel på hur barn kan lockas till läsning.</p>

<p>I denna studie fokuseras till stora delar den första läseboken. För att tillgodogöra oss kunskap kring vilka läsläror som används i dagens skola, har vi besökt ett antal skolor och där intervjuat barn och pedagoger om vad de anser om det material som används vid den första läsinlärningen. Vi har också gjort en historisk tillbakablick, där vi konstaterat att det tidigare inte lades någon som helst vikt vid själva läsinlärningen vid läsningen. Idag läggs däremot tyngdpunkten vid att lära barn läsa, men det material som används ser olika ut på olika skolor. Det vi kommit fram till efter våra litteraturstudier är, att den kulturella bakgrunden är av stor betydelse för barns läsutveckling. Vidare spelar föräldrarnas samverkan med skolan stor roll. Att förse alla barn, inte bara de som kommit långt i sin läsutveckling, med intresseväckande böcker, gärna skönlitteratur, ger en ökad möjlighet till fortsatt utveckling av läsförmågan.</p>

I denna studie fokuseras till stora delar den första läseboken. För att tillgodogöra oss kunskap kring vilka läsläror som används i dagens skola, har vi besökt ett antal skolor och där intervjuat barn och pedagoger om vad de anser om det material som används vid den första läsinlärningen. Vi har också gjort en historisk tillbakablick, där vi konstaterat att det tidigare inte lades någon som helst vikt vid själva läsinlärningen vid läsningen. Idag läggs däremot tyngdpunkten vid att lära barn läsa, men det material som används ser olika ut på olika skolor. Det vi kommit fram till efter våra litteraturstudier är, att den kulturella bakgrunden är av stor betydelse för barns läsutveckling. Vidare spelar föräldrarnas samverkan med skolan stor roll. Att förse alla barn, inte bara de som kommit långt i sin läsutveckling, med intresseväckande böcker, gärna skönlitteratur, ger en ökad möjlighet till fortsatt utveckling av läsförmågan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och fördjupa kunskapen angående hur lärare i årskurs 1-3 berättar att de arbetar med elevers tysta läsning. Metoden som användes för att samla in data var kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Åtta informanter deltog i studien. Data från intervjuerna transkriberades och sorterades, för att slutligen analyseras och diskuteras. Det resultat som framkom under studien visar att lärare använder olika arbetssätt, så som olika regler och åtaganden medan eleverna läser. Resultatet visar också att lärare anser att eleverna utvecklar olika typer av färdigheter, bland annat läsflyt och ordförståelse när eleverna läser tyst. Slutligen visar resultatet också att lärare delar ut olika uppgifter till eleverna kopplat till det lästa, som exempelvis bokrecensioner.

Under mina snart tjugo år som lärare, då jag främst arbetet med elever i mellanåren, har jag mött ovilliga läsare som trots allt ibland hittar böcker som de med glädje läser. Syftet med denna undersökning är att finna positiva faktorer till att dessa elever läser och att ta hjälp av dessa för att bygga upp goda läsmiljöer för alla elever. Tidigare forskning visar att litteraturläsning under mellanåren ofta är en enskild angelägenhet och att skolan inte tar till vara på den kunskap och det intresse eleverna har med sig om andra textvärldar. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökning där elever i två klasser har svarat på enkäter kring läsning. Därefter intervjuade jag sex av eleverna, som jag betecknar som ovana eller ovilliga läsare. Resultatet av undersökningen visar att dessa bar med sig positiva läsupplevelser men att de behöver stöd i sin fortsatta läsutveckling.

Syftet med vår studie är att få inblick i hur några lärare och bibliotekarier skapar och hjälper eleverna att behålla läsglädjen. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur ny forskning kring läsglädje når verksamma lärare och bibliotekarier. I studien användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Ur resultaten framgår att miljön anses vara en viktig faktor när det kommer till att skapa och bibehålla läsglädje. Samtliga pedagoger var eniga om att eleverna bör få välja bänkbok själva utefter elevens egna intresseområden. Slutsatsen är att pedagogerna och bibliotekarierna förhåller sig olika till forskningen samt har skiftande arbetssätt för att väcka och behålla läsglädje. En slutsats är att både bland pedagogerna och bibliotekarierna skiftas synen på hur man skapar och bibehåller läsglädje, och sedan att endast två av totalt sju informanter håller sig uppdaterade kring aktuell forskning.

This study conducts a qualitative examination based on five interviews with children’s librarians. The aim is to bring up and analyse the attitudes of the librarians towards reading promotion activities for children outside of school and investigate their experiences of participation in a summer reading challenge project.The first theory used to analyse is Jofrid Karner Smidt’s thesis of five different roles that a librarian can have on literary preferences. The second is her theory of how librarians view their promotion of literature.My interviews shows that the librarians in the study have a common opinion and enthusiasm regarding children&apos;s pleasure reading. They consider that their most important task is to show them the joy in reading. Promote reading work outside of school requires marketing in a different way than the same work at school. The libraries spend a lot of time and energy to present themselves in different ways. It is important to constantly seek new ways of working and try to reach out to the children.A concept like Sommarboken with a common purpose and materials and follow up meetings is well considered. The various libraries design themselves their summer meetings as they want. At the meetings, the children have the opportunity to the all-important conversation about their reading, both with each other and the librarian. The lustful and undemanding in the arrangement is something that all the interviewees represent in their profession. / Program: Bibliotekarie

Högläsning används i stor utsträckning inom skolan i Sverige. Vår studie består av attundersöka om och hur lärare använder högläsning av skönlitteratur med sikte motläsförståelse. Enligt tidigare forskning utgör högläsning en viktig del inom undervisningenför att utveckla god läsförståelse, vilket vi ser likheter med i vår studies resultat.För att kunna analysera och förstå vårt resultat, har vi använt oss av ett sociokulturelltperspektiv på lärande. Detta då högläsningen i enlighet med perspektivet utgår från detsociala lärandet, före det individuella. Uppsatsens undersökning baserades på en kvalitativmetod. Undersökningen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vårtempiriska material samlades in från fem verksamma lågstadielärare för att få svar på studiensforskningsfrågor. Därefter transkriberades intervjuerna för att användas vid analys.Studiens resultat visar att högläsning är ett viktigt moment för att uppnå läsförståelse. För atthögläsning ska utveckla elevernas läsförståelse krävs en kompetent lärare med kunskap omhur högläsning bör bearbetas. Vid högläsning används strategier för läsförståelse, men detgenomförs på olika sätt och för olika syften. Medan högläsning pågår sker ett socialt samspel,både mellan lärare och elever samt mellan eleverna. Utan elevernas samtal, frågeställningaroch reflektioner riskerar högläsningen att förbli en tradition där läraren läser, för läsandetsskull.

This thesis inquiries into the public libraries and librarians attitude towards and use of alternative methods in their reading promotion work for children aged 10–18. The statistics show that children's reading comprehension has decreased in surveys of PIRLS. Furthermore, highlights that children find it boring to read and experience reading as an obligation. The purpose of this study is to gain insight into if librarians at public libraries use alternative methods to inspire reading for children.    The study uses the theories Literacy Studies and the Sociocultural Perspective together with qualitative interviews as a method for obtaining empirical data for analysis. The findings that emerge from the informants' account of their reading promotion work are that they work with multimodal tools such as computer games, theater, puzzles, music, storyyoga and more. These tools are used as aids to both attract children to cross the threshold of the library and to take the story to another level. The digitization of their activities has enabled children to participate in public library activities on their own terms. It turns out that the story is more important to the children than reading the printed book. The public libraries also collaborate with other associations to reach out to children where they are located and work together to motivate the children to read. The movement activities for children aged 10–18 that are available and offered are, for example, yoga and interactive walking theaters. The children can be involved and their perspectives are taken advantage of in the development of the library activities that are aimed at the children.   The conclusion shows that librarians at public libraries use multimodal tools as alternative methods to stimulate children aged 10–18 to become readers and that children appreciate the public library.