<p>Målet med studien är tudelat. Å ena sidan är det en granskning av den strategiska kommunikationens utveckling och utbredning inom den svenska elitfotbollen; hur den allsvenska kommunikationen har förändrats de senaste åren med framförallt fokus på medierelationer och kommunikationsplanering. Å andra sidan är det en studie av informatörsprofessionens utbredning, eller den kommunikationsstrategiska utbredningen. Studien har som syftet att bidra till ett outforskat område inom den svenska fotbollsforskningen.</p><p> </p><p>Genomförandet av studien har skett på två olika sätt. För det första har vi granskat relevant forskning om strategisk kommunikation. För det andra har vi utfört expertintervjuer med personer som är insatta i svenska elitklubbar, ansvariga hos sponsorerna till svensk elitfotboll samt med journalister som har kontakt med klubbarna i sitt arbete.</p><p> </p><p>Den teoretiska delen i studien består av ett ställningstagande till vad vi anser vara strategisk kommunikation och varför den är så essentiell att arbeta med, inte minst inom sport. Vi applicerar argument från vetenskapliga artiklar med egna erfarenheter för att kunna styrka varför strategisk kommunikation är viktig inom svensk elitfotboll. Det teoretiska underlaget ger sedan utrymme för en analys av den allsvenska kommunikationen.</p><p> </p><p>Studien visar att de allsvenska elitfotbollsklubbarna, som för ett par år sedan befann sig i vad vi kallar ett nolläge vad gäller kommunikationsstrategiskt arbete, har påbörjat sin kommunikativa utveckling. Klubbarna har gått från ett slutet och otillgängligt förhållningssätt till att bli mer öppna och tillgängliga för sina intressenter. Inte minst på grund av den symbios de lever i: medierna behöver fotbollen och vice versa. Samtidigt har flertalet av de allsvenska klubbarna utvecklat kommunikativa planer, något som är en nödvändighet för att kunna implementera kommunikationen i en organisation. Klubbarna, medierna och allsvenskans sponsorer är samtidigt överens om att kommunikationsarbetet behöver förbättras ytterligare. Bland annat behöver de klubbar som saknar planerad kommunikation prioritera kommunikationsarbetet för att inte förlora i slagkraft gentemot de andra klubbarna. Samtidigt krävs det att informatörerna inom klubbarna får en mer central roll i föreningen. Vidare visar studien att klubbarna är mer förberedda när det gäller att hantera kriser och skandaler. Där har planeringsarbetet prioriterats i en högre utsträckning. Samtliga klubbar har en idé till hur de ska arbeta vid en kris. Däremot saknar några av dem en nedskrivet krisplan, vilket bör upprättas i samtliga föreningar. Slutligen visar studien att informatörsprofessionen breder ut sig på ett nytt område. Informatören har tagit fotbollsdomänen i besittning. Det är en utveckling som kommer att fortsätta då fotbollsklubbarnas intressenter ställer krav på en förbättrad kommunikation. I och med omvärldens krav och klubbarnas beroende av dem kan man inte blunda för att den kommunikativa utvecklingen inom Allsvenskan kommer att fortsätta.</p>

Målet med studien är tudelat. Å ena sidan är det en granskning av den strategiska kommunikationens utveckling och utbredning inom den svenska elitfotbollen; hur den allsvenska kommunikationen har förändrats de senaste åren med framförallt fokus på medierelationer och kommunikationsplanering. Å andra sidan är det en studie av informatörsprofessionens utbredning, eller den kommunikationsstrategiska utbredningen. Studien har som syftet att bidra till ett outforskat område inom den svenska fotbollsforskningen.   Genomförandet av studien har skett på två olika sätt. För det första har vi granskat relevant forskning om strategisk kommunikation. För det andra har vi utfört expertintervjuer med personer som är insatta i svenska elitklubbar, ansvariga hos sponsorerna till svensk elitfotboll samt med journalister som har kontakt med klubbarna i sitt arbete.   Den teoretiska delen i studien består av ett ställningstagande till vad vi anser vara strategisk kommunikation och varför den är så essentiell att arbeta med, inte minst inom sport. Vi applicerar argument från vetenskapliga artiklar med egna erfarenheter för att kunna styrka varför strategisk kommunikation är viktig inom svensk elitfotboll. Det teoretiska underlaget ger sedan utrymme för en analys av den allsvenska kommunikationen.   Studien visar att de allsvenska elitfotbollsklubbarna, som för ett par år sedan befann sig i vad vi kallar ett nolläge vad gäller kommunikationsstrategiskt arbete, har påbörjat sin kommunikativa utveckling. Klubbarna har gått från ett slutet och otillgängligt förhållningssätt till att bli mer öppna och tillgängliga för sina intressenter. Inte minst på grund av den symbios de lever i: medierna behöver fotbollen och vice versa. Samtidigt har flertalet av de allsvenska klubbarna utvecklat kommunikativa planer, något som är en nödvändighet för att kunna implementera kommunikationen i en organisation. Klubbarna, medierna och allsvenskans sponsorer är samtidigt överens om att kommunikationsarbetet behöver förbättras ytterligare. Bland annat behöver de klubbar som saknar planerad kommunikation prioritera kommunikationsarbetet för att inte förlora i slagkraft gentemot de andra klubbarna. Samtidigt krävs det att informatörerna inom klubbarna får en mer central roll i föreningen. Vidare visar studien att klubbarna är mer förberedda när det gäller att hantera kriser och skandaler. Där har planeringsarbetet prioriterats i en högre utsträckning. Samtliga klubbar har en idé till hur de ska arbeta vid en kris. Däremot saknar några av dem en nedskrivet krisplan, vilket bör upprättas i samtliga föreningar. Slutligen visar studien att informatörsprofessionen breder ut sig på ett nytt område. Informatören har tagit fotbollsdomänen i besittning. Det är en utveckling som kommer att fortsätta då fotbollsklubbarnas intressenter ställer krav på en förbättrad kommunikation. I och med omvärldens krav och klubbarnas beroende av dem kan man inte blunda för att den kommunikativa utvecklingen inom Allsvenskan kommer att fortsätta.

I denna uppsats undersöks det hur fem stiftsinformatörer upplever Svenska kyrkans skilsmässa från staten. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur kommunikationen hanterades när Svenska kyrkan skiljdes från staten samt hur den kommunikationen hanteras idag. Uppsatsen behandlar även Svenska kyrkans kommunikationsstrategi. Metoden som används i uppsatsen är kvalitativ. Syftet med en kvalitativ undersökning är att få en tydlig beskrivning av det fenomen som uppsatsen vill belysa. Min huvudfråga är Märks förändringsprocessen fortfarande av inom, och bortom, kyrkans väggar, och på vilket vis speglas detta i organisationen? För att försöka besvara frågan tillkommer även detaljfrågor kring hur förändringsprocessen kring bytet från statskyrka hanterades, om informatörerna upplever någon skillnad i kommunikationen sedan millennieskiftet, på vilket sätt förändringen för Svenska kyrkan kommunicerades samt om uppsatsen kan hitta stöd för informatörernas svar i kommunikationsstrategin. Det var en lång utveckling som slutligen ledde till att Sverige förlorade sin statskyrka. När skilsmässan från staten skulle meddelas under 1999/2000 annonserade Svenska kyrkan med kampanjen ”Plats för eftertanke”. Kampanjen syntes bland annat som på biografer, i tidningar och på reklamtavlor. Idag behöver skilsmässan från staten inte kommuniceras. Det motstånd som hörs är främst externt, även om vissa kritiska röster ännu hörs inom organisationen. Svenska kyrkans nationella kommunikationsstrategi kan kopplas till många intervjusvar. Det finns dock en del intervjusvar där svaren avviker från strategin, där det lyfts fram vad som Svenska kyrkan anser är väsentligt.

SAMMANFATTNING Datum: 2020-06-07 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Jonathan Vahlkvist – (97/12/20) Max Gren – (94/02/02) Titel: Vet du ens om att jag finns? – En utredning av studentkårens marknadskommunikation. Handledare: Aswo Safari Nyckelord: Förtroende, engagemang, Mälardalens studentkår, köpintentioner, kommunikationsstrategi, attityd Frågeställning: Vilka faktorer påverkar studenters framtida köpintentioner gentemot studentkåren? Avgränsningar: Faktorer: attityd, engagemang, förtroende, kommunikationsstrategi. Syfte: Syftet med studien är att utvärdera påverkan mellan studentkårens kommunikation och studenternas upplevda förtroende, engagemang, attityd och köpintentioner. Därav ämnar denna studie att undersöka Mälardalens studentkårs kommunikation och relation till studenterna, för att bidra till förbättrade kommunikationsmöjligheter, som sedan kan resultera i en bättre studentkår för studenterna på Mälardalens högskola. Metod: Studien använder en deduktiv ansats. Empiriska data är framtagen i form av enkäter riktade till studenter på Mälardalens högskola. Slutsats: De faktorer som påverkar studenternas framtida köpintentioner gentemot studentkåren är förtroende, engagemang samt attityd. De kommunikationsstrategier som lämpar sig bäst för Mälardalens studentkår är de med fokus på att kommunicera regelbundet med medlemmarna, kommunicera med underhållande och kreativ information samt den där kommunikationen är tydlig och korrekt.

Syfte: Syftet med denna studie är att söka djupare förståelse kring hur företag agerar vid företagskriser, vilka strategier de tar till sig. Vidare syftar studien till att bidra till djupare förståelse kring hur kriskommunikation tas emot av konsumenter på sociala medier. Metod: En kvalitativ fallstudie har tillämpats på fyra företag som har genomgått en publik företagskris. Den samlade empirin grundar sig på sekundärdata som har framställts genom en E-forskningsmetod. För att undersöka konsumentresponsen har 100 slumpmässiga kommentarer valts från respektive kommentarsfält för att sedan presenteras i ett ordmoln där de mest kommenterade orden illustreras. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen innefattar teorierna: Corporate Apologia, Image Repair Theory och Situational Crisis Communication Theory. Slutsats: Studiens slutsats ger indikationer på att företag ber om ursäkt för händelsen och kommunicerar ut alla beslut som tas rörande den. Det går att antyda att konsumenter reagerar varierande på kriskommunikation där företag enbart ber om ursäkt för den händelsen. Det går även att antyda att konsumenterna till största del har en generellt positiv bild av kriskommunikation där företag kommunicerar ut en handlingsplan, i samband med att företaget tidigare har bett om ursäkt för händelsen. / Purpose: The purpose of the study is to examine how companies use external communication, through different communication strategies during a corporate crisis. Furthermore how customers respond to the company's crisis communication.   Methodology: A qualitative case study was applied to four companies that have undergone a corporate crisis. The empirical data is based on secondary data that have been collected through an E-science methodology. To examine the customer response on the crisis communication, 100 random comments were selected from each comment section. The response is presented in a wordcloud where the most frequently used words are illustrated in the cloud. Theoretical framework: The theoretical framework includes the theories: Corporate Apologia, Image Repair Theory and Situational Crisis Communication Theory. Conclusion: The conclusion provides indications that companies apologize for the incident and communicate all decisions made regarding it. It can be suggested that consumers react differently to crisis communication where companies only apologize for that event. It can also be suggested that consumers for the most part have a generally positive image of crisis communication where companies communicate an action plan, in addition to that the company previously has apologized for the incident.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina har flera multinationella företag valt att pausa eller avveckla sin verksamhet i Ryssland. I uppsatsen undersöks hur svenska multinationella företags val av åtgärder och hur de har kommunicerats av företagen själva och svensk nyhetsmedia påverkar konsumenternas syn på företagens legitimitet. Det möjliggörs genom att analysera företagens sätt att kommunicera enligt olika kommunikationsstrategier, hur ofta företagen nämns i nyhetsmedia kopplat till ämnet och hur de framställs i rapporteringen. Vidare används en enkätundersökning för att involvera konsumentperspektivet för att se hur företagens legitimitet påverkas. Resultatet av enkätundersökningen visar att konsumenter föredrar en ackommodativ kommunikationsstrategi, vilket innebär att företagen genomför åtgärder och kommunicerar på ett sätt som visar på ansvarstagande och empati för den eller de drabbade av en kris. Hur ofta de specifika företagen vi studerar förekommer i nyhetsmedia, och hur de porträtteras kopplat till Rysslands invasion av Ukraina visar inte på något tydligt samband med hur legitimiteten påverkas.

Seeberg, Fredrik &amp; Zetterlund, Philip, 2017, Green energy, can it ever be wrong? - A qualitative study about how electricity supply companies uses CSR communications. (Grön el är aldrig fel? - En kvalitativ studie om hur elhandelsbolag i Sverige använder sig av CSR-Kommunikation) Environmental climate changes are a hot topic in the world today. Producing and delivering energy makes a big impact to that change and energy corporations are therefore inclined to use positive results and methods to claim a “Green” image. One common method to prove a corporation’s effort is Corporate Social Responsibility (CSR). This study compares the usage of CSR as a communication tool by two Swedish energy corporations of very different sizes, Mälarkraft, a local corporation with about 150,000 customers, and E.ON Sverige, Sweden’s second largest energy supplier with over a million customers. Our study shows, that despite the difference in sizes, that both corporations uses CSR to achieve the same notion, a more favourable reputation. Their means to achieve this however, is clearly different. By studying the corporations strategies with interviews and context analysis of internet web pages, we show that the difference in sizes and local connection help differentiate the strategies. Key Words: Communication, CSR, Energy Corporations, Communication Strategy, Stakeholder Theory, Corporate Social Responsibility, Greenwashing, Green hushing.

Digitaliseringen har senaste åren påverkat företagsverksamhet, deras kommunikation med kunderna samt hantering av marknadsföringen. Bibehållning av konkurrenskraft inom detaljhandelns har blivit tuffare med allt bredare användning av Webb 2.0 samt sociala medier. Både kunderna och företag ser högt värde i relationer och direkt kommunikation. Marknadsföring men även strategier har gått från de traditionella formerna till allt mer digitaliserade. Denna studie kommer genom en fallspecifik undersökning av fyra företag inom detaljhandeln undersöka vilken kunskap samt åtgärder har dessa företag använt för att förbättra kommunikationsstrategi samt deras försäljning och vilka resultat har det gett. Studien är av kvalitativ karaktär och baseras därmed på resultat från empiriinsamling i form av intervjuer som kommer stödjas med relevant teori i form av tidigare studier och litteratur. / Digitization has in recent years affected companies' operations, their communication with customers and the management of marketing. Maintaining competitiveness in retail has become tougher with the ever-widening use of Web 2.0 and social media. Both customers and companies see high value in relationships and direct communication. Marketing but also strategies have gone from the traditional forms to increasingly digitized. This study will, through a case-specific survey of four companies in the retail trade, examine what knowledge and measures these companies have used to improve communication strategy and their sales and what results it has given. The study is of a qualitative nature and is based on results from empirical collection in the form of interviews that will be supported with relevant theory in the form of previous studies and literature.

Följande studie är skriven på svenska och lägger fokus på chefers kommunikation och hur den kan användas för att uppmuntra till engagemang och motivation hos anställda. Arbetet tar upp vikten av att som chef bibehålla en frekvent och öppen kommunikation samtidigt som man bör prioritera relationsbyggande kommunikation, i form av relationell kommunikation. Något som bäst görs genom att som chef upprätthålla en informell kommunikation. Studiens empiriska material består av 12 stycken semistrukturerade intervjuer med chefer i olika roller på Stena Metall AB. Studiens resultat visar vikten att som chef anpassa sin kommunikation efter mottagaren samt bibehålla en tydlighet för att undvika misskommunikation. Relationell kommunikation anses spela en större roll än förväntat och ha en direkt påverkan på medarbetarnöjdheten och den informell kommunikation var mer närvarande än vad som först gavs sken av i en hierarkisk organisation. Sammantaget visar studien hur viktig kommunikation är för att inspirera till en arbetsplats med högt engagemang och motivation hos de anställda. Det är genom de intervjuer som genomförts det blivit tydligt att chefer anser att det är dem som bär ett ansvar i att tillföra och skapa en miljö där anställda är motiverade och engagerade i sitt arbete. / The following study is written in Swedish and focuses on managers' communication and how it can be used to encourage employee engagement and motivation. The work addresses the importance of maintaining frequent and open communication as a manager, while at the same time prioritizing relationship-building communication, in the form of relational communication. Something that is best done by maintaining informal communication as a manager. The study's empirical material consists of 12 semi-structured interviews with managers in various roles at Stena Metall AB. The results of the study show the importance of adapting one's communication to the recipient as a manager and maintaining clarity to avoid miscommunication. Relational communication is considered to play a greater role than expected and to have a direct impact on employee satisfaction and informal communication was more present than first appeared in a hierarchical organization. Overall, the study shows how important communication is to inspire a workplace with high commitment and motivation among the employees. It is through the interviews that have been carried out that it has become clear that managers believe that it is they who bear the responsibility in adding and creating an environment where employees are motivated and engaged in their work.

Inter-organizational network initiatives such as regional strategic networks (RSNs) are often used by firms and public agencies to support regional development and competitiveness. RSNs are designed networks managed by a hub and financed by public or private means. RSN management is complex as members are autonomous and initially often loosely connected. The effects of RSNs on regional development are disputed as engineered relationship development may interfere with ongoing business relationships.  Despite this, vast public funds are being invested in collaborative initiatives. Identifying factors affecting RSN performance will provide a better basis for evaluating and managing such initiatives. Based on concepts such as actors, resources, and activities findings are reported from longitudinal case-studies built on interviews with 68 members and hubs in four RSNs. Data were also collected through participant observation, conversations, archival data and emails. Findings indicate that factors such as evaluation criteria, member composition, relationships, location, goals, the hub, physical and human resources, knowledge sharing and development, resources, policies and norms, social activities, and communication exert an impact on entrepreneurship and cooperation. The first paper focuses on factors such as actor composition, actor goals, number of actors, and activities facilitating relationship development and commitment. The second paper identifies a framework of seven tasks to be performed by the hub. The effects on development of preferences and atmosphere are dealt with in the third paper. Effects of cooperation between public/private sector and universities are addressed in the fourth paper, and entrepreneurial processes in network contexts are analyzed in the fifth one. The important management role of the hub is emphasized as is carefully considered member composition. Relationships and commitment are found to be crucial. These factors are not covered by national and regional performance criteria. They merit a place of their own.