Bakgrund och problem: I dagens samhälle väljer många företag att driva sina verksamheter i projektform. Även kunskapshantering har blivit en viktig fråga, speciellt inom projekt. E.ON Värme Sverige beskrev att de inte hade något system för kunskapsspridning mellan projekt. De beskrev även att de hade en databas där slutrapporter från projekt med lärdomar lagrades. Databasen var dock inte organiserad och utnyttjades inte heller av de anställda. Syfte: Syftet med vår studie är att ge ett förslag på hur E.ON Värme Sverige kan forma ett system för att kommunicera lärdomar från projekt vidare i organisationen. Metod: Vi har gjort en fallstudie på företaget E.ON Värme Sverige AB. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med fyra personer på olika avdelningar och med varierad koppling till projekt. Arbetet bygger på en deduktiv forskningsansats. Slutsatser: Vi har kunnat konstatera att det inte finns en korrekt modell för kunskapsspridning, utan att denna måste anpassas till organisationen den ska användas i. På E.ON Värme Sverige kunde vi se att det inte fanns något enhetligt system för kunskapsspridning. För att komma runt de barriärer som finns kring kunskapsspridning valde vi att föreslå ett system med både en muntlig och en datoriserad del. Den muntliga delen består av årliga tvådagarskonferenser där anställda får möjlighet att utbyta kunskap och utöka sitt kontaktnät. Den datoriserade delen består av en databas med slutrapporter, kategoriserad enligt kategorier som redan används internt.

Utgångspunkten i vår uppsats grundar sig i en uppgivenhet och en viss ilska kring det faktum attförändringsarbete i organisationer gång på gång misslyckas. Det är ingen nyhet att vi inte riktigtklarar av förändringsarbete, men trots det så fortsätter man att försöka lösa problemen på sammasätt som innan; genom att producera fler och fler texter, där alla verkar i princip säga samma sak.Antingen formuleras generaliseringar som inte håller i praktiken eller så slänger man ur sig ettgäng självklarheter.Vår frustration över denna insikt fick oss att vilja göra något annat. Vi gav oss ut på enspännande resa för att se om vi kunde få en idé om vad som kunde tänkas saknas i dagensorganisatoriska förändringsarbeten. Eftersom vi inte riktigt visste vad vi sökte men ändå hade entanke om vart vi var på väg så valde vi att använda en abduktiv metod. För att sedan presenteravår resa i skrift använde vi oss av en narrativ metod. Vi ville försöka skriva en text som kan fångaläsarnas intresse och få dem att känna att de kan följa vår resa. För att inte förstöra upplevelsenför läsarna ska vi inte avslöja mer om vart vi landade, utan önskar istället trevlig läsning. / Uppsatsnivå: D

Studien handlar om konflikthantering i förskolans arbetslag. Syftet med denna studie är att öka förståelsen om konflikter och få kunskap om konflikthantering i arbetslag i förskolan. Studien belyser orsaker till konflikter, metoder för hantering av konflikter samt lärdomar och utveckling av det pedagogiska arbetet. Studien kommer stödja sig på tidigare forskning och litteratur. Metodvalet för denna studie är intervjuer med verksam personal av olika yrkestitlar inom förskolan. Det vi kommit fram till i denna studie är att det är många faktorer som kan orsaka en konfliktsituation. Det har visat sig att kunskaper om konflikthantering är bristfällig hos verksam personal inom förskolan. Trots denna okunskap om ämnet konflikthantering kan lärdomar införskaffas som kan bidra till utveckling av det pedagogiska arbetet.

Valet av gymnasieutbildning i årskurs nio är för många ungdomar det första valet som rör framtiden inom studie- och yrkesval. Många elever upplever också en stor osäkerhet vid valet. Forskning visar att många ungdomar betraktar valet som viktigt men också svårt.Valet av gymnasieutbildning sker också i unga år i en tid av identitetsskapande och valet är därför oftast omringat av problematik: omgivningens åsikter, värderingar och förväntningar på valet, likväl som bristande kunskaper om sig själv och sina utbildningsalternativ. Ibland resulterar valet i grundskolan till att elever senare väljer att göra ett omval på gymnasiet.Vårt syfte är att undersöka ungdomars syn på faktorer som påverkat valet av gymnasieutbildning i grundskolan, och senare omvalet i gymnasieskolan. Vi vill genom att förstå elevernas tankar och reflektioner kring omvalssituationen även ta med oss eventuella lärdomar efter de båda valprocesserna. I studien har vi därför genom en kvalitativ metod intervjuat sex elever i årskurs 1 och 2 som tidigare gjort omval på gymnasiet. Studiens resultat har sedan analyserats med stöd av olika karriärteorier.Resultatet av vår studie visar att flera av eleverna upplevde osäkerhet kring det första gymnasievalet i grundskolan. Denna osäkerhet kan kopplas samman med att valet av gymnasieutbildning inte var väl underbyggt. Elevernas osäkerhet tillsammans med bristande självkännedom och information försvårade valet. Dessutom var valet i årskurs nio socialt kontextbundet, med det menas att omgivningens påverkan på valet, var stor. Elevernas faktorer till omvalet i gymnasiet varierade men kan sammanfattas som att utbildningen inte motsvarade deras förväntningar på olika sätt. Många av eleverna insåg att valet och utbildningen inte överensstämde med deras intresse. Andra elever kom efter i studierna vilket var bidragande till att de valde ett mer passande alternativ. Sist men inte minst visar vårt resultat att även andra sociala faktorer spelade in i omvalet, då man exempelvis inte passade in i klassen. Ibland var det en kombination av dessa faktorer som resulterade i omval.Alla elever menar att de dragit lärdomar och erfarenheter av omvalet. Sådana lärdomar är exempelvis att utgå från sig själv och inte påverkas av andra. Eleverna är också självkritiska och menar att de borde varit mer aktiva i det första valet. Därmed kan vi dra slutsatsen att eleverna, genom sina lärdomar och erfarenheter, nu står bättre rustade till att möta framtida valsituationer.

According to many historians, the Russo-Japanese War 1904ー1905 was considered to be the first war fought between two equal industrialized powers. The war attracted much attention from the major powers in the world due in part to the use of many new military innovations and technologies, especially on the tactical level. In Sweden, lessons observed from the naval war came to heavily influence the debate regarding the armament of the Swedish Naval Defence. However, barely any previous research has sought to analyze what tactical lessons the Swedish Army learned from the war. The purpose of this study is therefore to analyze what tactical lessons Sweden learned from the Russo-Japanese War 1904ー1905. The research questions presented in this study are: What lessons did the Swedish Army identify from the war relating to the three main arms of the Army: the infantry, the artillery and the cavalry? Which pitfalls occurred during the learning process? To what extent were the lessons implemented? The theoretical framework for this essay is based on Brent Sterling’s theory regarding recurring pitfalls when learning from foreign wars. To identify the lessons learned from the Russo-Japanese War, articles published in the journal of The Royal Swedish Academy of War Sciences during and after the war have been analyzed, as well as a compendium published by the Swedish General Staff. The methodology used to analyze the source material is a qualitative text analysis with a hermeneutical approach. The results from the study show that many different lessons from the war relating to the three arms were identified. Among these were the impressive effectiveness of the machine gun, the devastating indirect fire wrought by howitzers and the importance of correctly utilizing the cavalry. However, multiple pitfalls also occurred during the learning process relating to the all three arms as well. Lessons learned from the war also paved the way for the implementation of the machine gun and the howitzer in the Swedish Army.

Teknikutvecklingen har gått framåt i en rasande takt de senaste åren. En sak som utvecklats desto långsammare är säkerhetstänkandet kring lösenordshantering. Det är vida känt att organisationer skyddar sig mot externa hot som virus etc. Något som förbises är det mänskliga hotet, människor kan utgöra interna hot mot organisationer medvetet eller omedvetet. I detta arbete kan du läsa vilka skillnader som förekommer samt vilka lärdomar som kan dras mellan tre olika organisationer angreppssätt att hantera användningen av lösenord.

En orörd torvmark lagrar en stor mängd kol. Vid dränering bryts det organiska materialet ned och stora mängder CO2 frigörs. Torvmarker i Sverige har med åren minskat i antal dåområden har dikats ut till förmån för jord- och skogsbruk. På senare år har torvmarkerrestaurerats genom återvätning där grundvattenytan höjs. I denna rapport har klimatpåverkan från dikade och restaurerade torvmarker i skogsmark undersökts.   Genom en litteraturstudie undersöktes parametrar som påverkar kolinlagring, CO2-, CH4- och N2O-emissioner. Utifrån parametrarna togs en metodik fram för att kvantifiera en skogstorvmarks klimatpåverkan som har testats i en fältstudie. Kolförrådet och N2O-utsläpp från dikade torvmarker kan kvantifieras. Utsläpp av CO2 samt CH4 är dock komplicerade att kvantifiera och i stället togs förslag fram på hur dessa kvalitativt kan förutspås utifrån dess parametrar.   Dessutom har lärdomar från tidigare restaureringar beaktats genom en litteraturstudie och intervjuer med erfarna personer inom området. De lärdomar som kan dras från tidigare genomförda restaureringar av skogstorvmarker är främst att det är för tidigt att dra slutsatser gällande effekter på inlagringen av kol.

Stressrelaterad ohälsa är ett växande problem i västvärlden och i Sverige är utmattningssyndrom den vanligaste psykiatriska diagnosen som leder till sjukskrivning. Socialstyrelsen beskriver att de som söker hjälp för utmattning befinner sig i kris, men denna aspekt följs varken upp i diagnoskriterier eller behandlingsrekommendationer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur personer som har drabbats av utmattningssyndrom men som inte längre befinner sig i den akuta fasen kan uppleva erfarenheten i efterhand. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta personer och analysmetoden som användes var tolkande fenomenologisk analys, IPA. Studiens resultat tyder på att utmattningssyndrom kan vara en livsförändrande erfarenhet präglad av förluster och förändringar som kan orsaka ett kristillstånd där den drabbades självbild sätts på prov och inre konflikter uppstår. Utmärkande är att den drabbade kämpar med att förstå livssituationen och att finna en ny orientering i tillvaron samt att processen kan leda till perspektivskiften och nya lärdomar som upplevs som värdefulla. Vidare signalerar resultaten om att den som drabbas av utmattning kan uppleva en avsaknad av ett rum i vårdsammanhang där inre konflikter och svåra känslor som sorg kan lyftas, utforskas och bearbetas. Slutligen diskuteras utmattningsdiagnosens relevans och funktion i relation till upplevelsen av att drabbas samt kliniska implikationer och förslag till framtida forskning / Stress-related illness is a growing problem in western countries. In Sweden, exhaustion disorder is the leading cause of sick leave due to psychiatric disorders. According to The National Board of Health and Welfare, people seeking help for exhaustion are in a state of crisis, but that aspect does not influence either the diagnostic criteria nor the treatment recommendations. The aim with the following study was to examine how persons diagnosed with exhaustion disorder regard the experience when they are no longer in an acute stage of illness. Semi-structured interviews were conducted with eight persons and the method used for analysis was interpretative phenomenological analysis (IPA). The results indicate that exhaustion disorder can be a life-changing experience characterized by losses and changes causing a state of crisis that can challenge earlier self-conceptions and lead to inner conflicts and grief. Prominent to the experience is a struggle to understand one’s life situation and to find a new direction in life. The process also seems to lead to meaningful insights. Furthermore, the results indicate that people suffering from exhaustion disorder can experience a lack of a place in healthcare settings where they can raise, explore and process difficult emotions and inner conflicts. The relevance and function of the diagnosis is discussed, as well as clinical implications and future research.

Studiens syfte är att ta reda på vad musiklärare på kulturskolor, utan tidigare erfarenhet av distansundervisning, har dragit för lärdomar av att undervisa på distans under pandemin covid-19. Dessutom undersöks på vilka sätt lärare kan tänka sig att undervisa på distans i framtiden samt vilka råd de vill ge till andra som ska ställa om till distans- undervisning. I bakgrundskapitlet ges en bild av hur situationen ser ut när det gäller distansundervisning på kulturskolor under pandemin, samt forskning som rör distans- arbete och undervisning med digital teknik. I teoridelen definieras lärdomar och lärande, samt lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden som används för datainsamling är semistrukturerad kvalitativ intervju. Jag har intervjuat fem musik- lärare från fem olika kulturskolor. I resultatet kartläggs och kategoriseras de lärdomar som framkommit. Dessutom redogörs för olika användningsområden för distans- undervisning, samt råd som kan underlätta vid en framtida omställning. I diskussionen jämförs resultatet med den litteratur och den forskning jag använt mig av i studien. Slutsatsen jag har kommit fram till är att lärarna i studien har lärt sig många olika saker av att undervisa på distans, samt att personliga egenskaper spelar stor roll för hur lyckad omställningen till distansundervisning blir. Lärarna ser flera användnings- områden för distansundervisning, samtidigt som uppfattningen är att metoden inte kan ersätta den interaktion som äger rum vid närundervisning. / The purpose of the study is to examine what music teachers at municipal music and arts schools in Sweden, with no previous experience of online teaching, have learned from teaching remotely during the covid-19 pandemic. The study also examines how teachers might consider teaching remotely in the future and what advice they want to give to others who are going to switch to online teaching. The background chapter gives a picture of the situation regarding distance education at municipal music and arts schools during the pandemic, as well as research on teleworking and teaching with digital technology. The theory defines lessons and learning, as well as learning from a socio- cultural perspective. The method used for data collection is semi-structured qualitative interview. I have interviewed five music teachers from five different municipal music and arts schools in Sweden. The result identifies and categorizes the lessons learned from online teaching. In addition, it describes various uses of online teaching, as well as advice that can facilitate future transitions. In the discussion, the results are being compared with the literature and the research I have used in the study. I have come to the conclusion that the teachers in the study have learned many different lessons from teaching remotely, and that personal qualities play a major part in how successful the transition to online teaching is. Teachers see many uses for online teaching, but a common opinion is that this way of teaching cannot completely replace the interaction that occurs when teaching takes place in person.

Introduktion: Barn och unga som utsätts för mobbning i skolan löper en större risk för ohälsa såsom ångest och depression samt försämrad skolprestation vilket gör mobbning till en aktuell folkhälsofråga världen över. Syfte: Syftet med denna studien var att sammanställa lärdomar från antimobbningsprogram som implementerats och utvärderats i grundskolor i Europa. Metod: En strukturerad litteraturstudie baserad på 18 vetenskapliga artiklar inhämtade från PubMed, Web of Science och CINAHL gjordes och analyserades med tematisk analys. Resultat: Fem teman identifierades som sammanfattade lärdomar, dessa teman var; Teoretisk förankring av interventionen är av vikt; Att involvera lärarna i interventionen är betydande; Att främja gruppdynamik och sociala relationer minskar mobbning; Interventionseffekten är olika för olika åldersgrupper samt; Vissa skillnader finns i interventionseffekt mellan pojkar och flickor. Slutsats: Det finns lärdomar att dra från olika implementerade och utvärderade antimobbningsprogram i Europa. Kunskap och förståelse kring dessa lärdomar kan innebära en bättre implementering, och förhoppningsvis bättre effekt, av framtida antimobbningsprogram. / Introduction: Children and young people who are exposed to bullying at school are at greater risk of ill health, such as anxiety and depression and poorer school performance, which makes bullying a current public health issue worldwide. Aim: The aim of this study was to compile lessons from anti-bullying programs implemented and evaluated in primary schools in Europe. Methods: A structured literature study based on 18 scientific articles obtained from PubMed, Web of Science and CINAHL was made and analyzed with thematic analysis. Results: Five themes were identified as summarized lessons, these themes were; Theoretical anchoring of the intervention is important; Involving teachers in the intervention is significant; Promoting group dynamics and social relationships reduces bullying; The intervention effect is different for different age groups and; There are some differences in the intervention effect between boys and girls. Conclusion:There are lessons to be learned from various implemented and evaluated anti-bullying programs in Europe. Knowledge and understanding of these lessons can mean a better implementation, and hopefully a better effect, of future anti-bullying programs.