Stuttgart, Univ., Diss., 2002.

Sörmlands län består till stor del av landsbygd där en kostnadseffektiv kollektivtrafik är svår att uppnå eftersom resandeunderlaget och därmed även efterfrågan normalt är låg. I dessa områden finns dock potential att uppnå en hållbar kollektivtrafik med hjälp av anropsstyrda trafikformer. I detta projekt utreddes dels en övergång av turer i landsbygdslinjetrafiken till allmän anropsstyrd trafik och dels en samordning av den allmänna och särskilda anropsstyrda kollektivtrafiken. En generell metod för val mellan fast linjetrafik och anropsstyrd linjelagd trafik utvecklades, vilken bestod av enkla tumregler för utvärdering av turer med regelbundet låg efterfrågan i landsbygdslinjetrafiken. Samordningen bestod av att utreda effekterna av att kompletteringsresor planerades och utfördes med samma fordon som den särskilda anropsstyrda kollektivtrafiken. Då kompletteringstrafiken får en högre kostnadseffektivitet genom samordning med den särskilda kollektivtrafiken kan denna användas som en flexibel ersättning där turutbudet i landsbygdslinjetrafiken behöver minska. En kostnadseffektivisering av landsbygdslinjetrafiken där turutbudet anpassas bättre till efterfrågan tillåter därmed en satsning av resurser till kompletteringstrafiken. Detta för att i enlighet med kollektivtrafikmyndighetens mål skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling i Sörmlands län.

Utgångspunkten i vår uppsats grundar sig i en uppgivenhet och en viss ilska kring det faktum attförändringsarbete i organisationer gång på gång misslyckas. Det är ingen nyhet att vi inte riktigtklarar av förändringsarbete, men trots det så fortsätter man att försöka lösa problemen på sammasätt som innan; genom att producera fler och fler texter, där alla verkar i princip säga samma sak.Antingen formuleras generaliseringar som inte håller i praktiken eller så slänger man ur sig ettgäng självklarheter.Vår frustration över denna insikt fick oss att vilja göra något annat. Vi gav oss ut på enspännande resa för att se om vi kunde få en idé om vad som kunde tänkas saknas i dagensorganisatoriska förändringsarbeten. Eftersom vi inte riktigt visste vad vi sökte men ändå hade entanke om vart vi var på väg så valde vi att använda en abduktiv metod. För att sedan presenteravår resa i skrift använde vi oss av en narrativ metod. Vi ville försöka skriva en text som kan fångaläsarnas intresse och få dem att känna att de kan följa vår resa. För att inte förstöra upplevelsenför läsarna ska vi inte avslöja mer om vart vi landade, utan önskar istället trevlig läsning. / Uppsatsnivå: D

<p>Timing är ett uttryck som återfinns i vår vardag; inom musiken, sport, inlärning, undervisning, retorik, aktiehandel och så vidare. Listan kan göras lång. Som gammal köpman i modebranschen lärde jag mig att inte ens i denna bransch behöver aktörer vara först ut[1] för att lyckas bäst, utan att det mesta handlar om att agera i rätt tid. I mitt intresse för vad som är "agerande i rätt tid" har jag valt att studera begreppet timing i ett närmare perspektiv.</p><p> </p><p>Detta arbete har fokuserats på timing inom organisation och marknadsföring. Jag har tyvärr måst konstatera att timing som begrepp i organisations- och marknadsföringslitteraturen så gott som utelämnats, samtidigt som en mängd liknande uttryck används som är relaterade till tid och utnyttjande av tid. Denna studie har därför genomförts genom utforskning av ett begränsat material bestående av vetenskapliga artiklar och empiriska undersökningar där timing har fått en central del i sina respektive sammanhang. Arbetsmaterialet är huvudsakligen sekundärdata där artiklarna presenterar olika syn och resultat, kring värdemätning av olika timingsituationer. Forskarna som skrivit artiklarna har studerat olika företag, branscher eller marknader. Flertalet av författarna, tycker som jag att det är väl lite forskat kring timing och timingliknande ageranden inom organisationer och ser i hög grad sina arbeten, som något av de "första stapplande stegen", mot en början till forskning kring timing.</p><p> </p><p>Syftet med mitt arbete har varit att presentera en samlad bild av hur timing behandlas i litteraturen om organisationer och marknadsföring i olika situationer och kontexter.</p><p> </p><p>De forskare och artikelförfattare som jag jobbat med är ganska enade när det gäller uppdelning av olika timingstadier, som organisationer kan välja mellan, i sina strategier att göra entré på en ny marknad. De delar upp dessa stadier i tre delar, pionjärskap, tidiga efterföljare alternativt sena efterföljare. Gemensamma teorier har varit att entrébarriärer skapas vid pionjärers entré, för efterföljare att ta sig över eller bryta igenom och att detta är av stor betydelse för hur en ny bransch eller branschförgrening utvecklas som helhet. En annan teori som får stort stöd är, att mängden aktörer på marknaden eller mängden potentiella aktörer till nya marknader påverkar andra organisationers timing att göra entré till dessa.</p><p> </p><p>Nämnda författare i teoridelen använder sig flitigt av begreppet timing men verkar ändå inte ha något syfte att förklara själva uttryckets betydelse. Författarna talar snarare om timing i sammanhang som anpassning till tid eller tidshändelser som att vara först, före eller efter och att det kan vara bättre för vissa organisationer att välja en av dessa timingstrategier beroende på organisationens storlek och marknadsposition eller i vilken teknologisk timing företaget eller marknadsutvecklingen är i och här stannar författarna.  En av författarna kritiserar andras undersökningar, som utifrån empiriska mätningar och resultat tolkar vissa fenomen som någon form av bevis. Samma författare påvisar att branschskillnader är rådande och tycker att det med största försiktighet skall generaliseras över branschgränser gällande timing.</p><p> </p><p>Mina litteraturstudier har resulterat i att jag skapat en modell som ringar in timing som begrepp, inom såväl marknadsföring som organisation. Denna modell och uppsats hoppas jag kan användas kan användas i praktiken och vid vidare forskning i ämnet.</p><p> </p><p>[1] S.k. "first mover advantage"</p> / <p>This paper focuses on the concept of Timing and its importance in a marketing and organisational context.</p><p>My purpose has been to present an overall picture about timing by illuminating valuations in earlier research, in more everyday situations and in a linguistic sense. The issue has been to match this with today's marketing and organizational literature.</p><p>As a result of this study I have created a model which summarizes the concept of Timing. I hope this model and my study can be useful in future research and in practical use.</p>

Timing är ett uttryck som återfinns i vår vardag; inom musiken, sport, inlärning, undervisning, retorik, aktiehandel och så vidare. Listan kan göras lång. Som gammal köpman i modebranschen lärde jag mig att inte ens i denna bransch behöver aktörer vara först ut[1] för att lyckas bäst, utan att det mesta handlar om att agera i rätt tid. I mitt intresse för vad som är "agerande i rätt tid" har jag valt att studera begreppet timing i ett närmare perspektiv.   Detta arbete har fokuserats på timing inom organisation och marknadsföring. Jag har tyvärr måst konstatera att timing som begrepp i organisations- och marknadsföringslitteraturen så gott som utelämnats, samtidigt som en mängd liknande uttryck används som är relaterade till tid och utnyttjande av tid. Denna studie har därför genomförts genom utforskning av ett begränsat material bestående av vetenskapliga artiklar och empiriska undersökningar där timing har fått en central del i sina respektive sammanhang. Arbetsmaterialet är huvudsakligen sekundärdata där artiklarna presenterar olika syn och resultat, kring värdemätning av olika timingsituationer. Forskarna som skrivit artiklarna har studerat olika företag, branscher eller marknader. Flertalet av författarna, tycker som jag att det är väl lite forskat kring timing och timingliknande ageranden inom organisationer och ser i hög grad sina arbeten, som något av de "första stapplande stegen", mot en början till forskning kring timing.   Syftet med mitt arbete har varit att presentera en samlad bild av hur timing behandlas i litteraturen om organisationer och marknadsföring i olika situationer och kontexter.   De forskare och artikelförfattare som jag jobbat med är ganska enade när det gäller uppdelning av olika timingstadier, som organisationer kan välja mellan, i sina strategier att göra entré på en ny marknad. De delar upp dessa stadier i tre delar, pionjärskap, tidiga efterföljare alternativt sena efterföljare. Gemensamma teorier har varit att entrébarriärer skapas vid pionjärers entré, för efterföljare att ta sig över eller bryta igenom och att detta är av stor betydelse för hur en ny bransch eller branschförgrening utvecklas som helhet. En annan teori som får stort stöd är, att mängden aktörer på marknaden eller mängden potentiella aktörer till nya marknader påverkar andra organisationers timing att göra entré till dessa.   Nämnda författare i teoridelen använder sig flitigt av begreppet timing men verkar ändå inte ha något syfte att förklara själva uttryckets betydelse. Författarna talar snarare om timing i sammanhang som anpassning till tid eller tidshändelser som att vara först, före eller efter och att det kan vara bättre för vissa organisationer att välja en av dessa timingstrategier beroende på organisationens storlek och marknadsposition eller i vilken teknologisk timing företaget eller marknadsutvecklingen är i och här stannar författarna.  En av författarna kritiserar andras undersökningar, som utifrån empiriska mätningar och resultat tolkar vissa fenomen som någon form av bevis. Samma författare påvisar att branschskillnader är rådande och tycker att det med största försiktighet skall generaliseras över branschgränser gällande timing.   Mina litteraturstudier har resulterat i att jag skapat en modell som ringar in timing som begrepp, inom såväl marknadsföring som organisation. Denna modell och uppsats hoppas jag kan användas kan användas i praktiken och vid vidare forskning i ämnet.   [1] S.k. "first mover advantage" / This paper focuses on the concept of Timing and its importance in a marketing and organisational context. My purpose has been to present an overall picture about timing by illuminating valuations in earlier research, in more everyday situations and in a linguistic sense. The issue has been to match this with today's marketing and organizational literature. As a result of this study I have created a model which summarizes the concept of Timing. I hope this model and my study can be useful in future research and in practical use.

Den här studien har som mål att undersöka hur spelares uppfattning av skicklighet, slump, tur och underhållning påverkas genom av hantering och visualisering av slump. Studien utgår från brädspel och den huvudsakliga aspekten som förändrades var tärningens roll. För att åstadkomma detta så skapades ett brädspel från grunden som sedan konverterades till två datoriserade version som fungerade exakt likadant som brädspelet spelmekaniskt. Det som skiljer de olika versionerna är hur tärningen och dess utfall samt hur information till spelare visualiserades. Studien gjordes på 12 testpersoner som fick testa varsin version av spelet och därefter fick de besvara en enkät innehållande frågor som berörde ämnet som skulle undersökas. Resultatet visar en del tydliga skillnader på hur testpersonerna uppfattar de olika spelen, och tydligast skillnad blev det i områdena underhållning och skicklighet kontra slump. Versionen med mycket presenterad information anses vara mest skicklighetsbaserad och mest underhållande och versionen som saknar presenterad information anses vara mest baserad på slump. Brädspelet anses vara minst underhållande. En framtida fortsättning på detta arbete skulle kunna vara att skapa fler versioner av spelet samt att undersöka på en mycket större grupp människor med varierande erfarenheter från datorspel och brädspel.

<p>Den här studien har som mål att undersöka hur spelares uppfattning av skicklighet, slump, tur och underhållning påverkas genom av hantering och visualisering av slump. Studien utgår från brädspel och den huvudsakliga aspekten som förändrades var tärningens roll. För att åstadkomma detta så skapades ett brädspel från grunden som sedan konverterades till två datoriserade version som fungerade exakt likadant som brädspelet spelmekaniskt. Det som skiljer de olika versionerna är hur tärningen och dess utfall samt hur information till spelare visualiserades. Studien gjordes på 12 testpersoner som fick testa varsin version av spelet och därefter fick de besvara en enkät innehållande frågor som berörde ämnet som skulle undersökas. Resultatet visar en del tydliga skillnader på hur testpersonerna uppfattar de olika spelen, och tydligast skillnad blev det i områdena underhållning och skicklighet kontra slump. Versionen med mycket presenterad information anses vara mest skicklighetsbaserad och mest underhållande och versionen som saknar presenterad information anses vara mest baserad på slump. Brädspelet anses vara minst underhållande. En framtida fortsättning på detta arbete skulle kunna vara att skapa fler versioner av spelet samt att undersöka på en mycket större grupp människor med varierande erfarenheter från datorspel och brädspel.</p>

Denna studie är genomförd för att få insyn i vilka kommunikationsmönster som finns i tre klassrum. Den studerar även vilka röster som hörs i dessa tre klassrum. Vi har utifrån Lev Vygotskijs teori om kunskap och språkutveckling analyserat vår empiri. Studien tittar också på hur turtagningen, vem som får ordet samt hur de får ordet. I analysen av turtagningen används Catrin Norrbys modell som utgångspunkt. Resultatet visar att de tre klasserna följer samma kommunikationsmönster där läraren tar upp majoriteten av den talade tiden i klassrummen. Studien synliggör också att läraren är den har kontroll över vem som pratar. Även att autentiska frågor är en avgörande faktor för hur mycket elever pratar.

Some species of hoofed animals produce clicking sound. This work analysed clicking parameters (dominant frequency, 25% quartile, 50% quartile, 75% quartile) of this species: Kuban Tur (Capra caucasica), Daghestan Tur (Capra cylindricornis) and Aoudad (Ammotragus lervia), which are clicking significantly. Clicks of each individual were recorded using solid state recorder Marantz PMD 620 with microphone. All clicks were analysed using program Avisoft-SAS Lab Pro Software, verze 5.0.01 (2010). Data were analysed using program STATISTICA, version 9 (ANONYMUS 2009). Individuals were compared using one-way ANOVA and discriminant analysis. Species and sexes were compared using discriminant analysis and nested ANOVA. Clicking parameters were correlated with age. A phylogenetic distribution of clicking was determined in Bovidae. Results suggest differences between individuals and species. Differences between sexes wasn't significant. Correlation with age was significant.

Submitted by Automa??o e Estat?stica (sst@bczm.ufrn.br) on 2016-03-03T20:01:28Z No. of bitstreams: 1 KatianeGellyDantasAssisDeSouza_DISSERT.pdf: 2023195 bytes, checksum: 4b5bdbe05675c5985d06c18dacbf692d (MD5) / Approved for entry into archive by Arlan Eloi Leite Silva (eloihistoriador@yahoo.com.br) on 2016-03-07T23:28:02Z (GMT) No. of bitstreams: 1 KatianeGellyDantasAssisDeSouza_DISSERT.pdf: 2023195 bytes, checksum: 4b5bdbe05675c5985d06c18dacbf692d (MD5) / Made available in DSpace on 2016-03-07T23:28:02Z (GMT). No. of bitstreams: 1 KatianeGellyDantasAssisDeSouza_DISSERT.pdf: 2023195 bytes, checksum: 4b5bdbe05675c5985d06c18dacbf692d (MD5) Previous issue date: 2014-06-05 / Coordena??o de Aperfei?oamento de Pessoal de N?vel Superior - CAPES / O Turismo configura-se como uma atividade que apresenta constante movimento podendo impulsionar o desenvolvimento local nas esferas econ?mica, sociocultural e humana em localidades com potencial e estrutura??o para tal. Por ser uma atividade din?mica, o turismo permite mudan?as em seu fluxo, ampliando os per?odos de sazonalidade. Para tanto, tendo em vista a dinamicidade citada, torna-se relevante a presen?a do planejamento tur?stico, inicialmente partindo do poder p?blico para que este crie leis e elabore normas e projetos para a gest?o da atividade de forma ordenada, visando a participa??o cidad?, tornando imprescind?vel a presen?a dos atores e agentes do turismo local no processo, ampliando a democracia e o conhecimento de seu lugar de origem. Neste cen?rio, o Minist?rio do Turismo desponta com o Plano Nacional de turismo que incorpora entre suas a??es o Programa de Regionaliza??o do Turismo, adotando um modelo de gest?o regional local, de forma participativa, atrav?s das inst?ncias de governan?a institu?das nos polos, sendo as a??es da pol?tica p?blica em suas diferentes inst?ncias os maiores respons?veis pelo fomento do turismo no polo Serid?. O presente trabalho cient?fico se prop?e a analisar o polo Serid?, sob a teoria do Ciclo de Vida de ?reas Tur?sticas (TALC) proposta por BUTLER (1980), localizando as a??es voltadas para o turismo e a cronologia da atividade aplicada ? localidade no processo proposto. Para tanto a metodologia utilizada foi a descritivo-explorat?ria, de abordagem qualitativa, de n?vel hist?rico e narrativo, de amostragem n?o-probabil?stica, utilizando fontes secund?rias, atrav?s de documentos e demais registros ocorridos durante os processos de planejamento na regi?o, assim como fontes prim?rias, atrav?s de entrevista estruturada aplicada ? gestora p?blica do PNMT e PRT no Estado do RN, no intuito de ter acesso ?s informa??es relacionadas ao processo de planejamento da atividade tur?stica no Serid?. Utilizou-se como forma de investiga??o dos dados coletados a t?cnica de an?lise do conte?do. Como conclus?o deste estudo observa-se que a partir do levantamento feito em rela??o ao hist?rico do turismo na regi?o que as atividades econ?micas da pecu?ria, cotonicultura, minera??o e ind?stria ceramista foram respons?veis pela inicia??o do turismo na localidade atrav?s do fluxo direcionado ?s mesmas, da inser??o dos primeiros hot?is e da realiza??o de eventos tradicionais, dando margem ? demanda por pol?ticas p?blicas que auxiliassem no direcionamento da atividade estando por isso, inserida na fase de envolvimento, segunda fase do modelo proposto por Buttler (1980), sendo o estudo finalizado com sugest?es para a continuidade da atividade tur?stica na regi?o. / Tourism is configured as an activity that presents constant movement could boost local development in the economic, sociocultural and human in locations with potential for structuring and such. Because it is a dynamic activity, tourism allows changes in its flow, extending the periods of seasonality. To this end, in view of the aforementioned dynamics, it becomes relevant to the presence of tourism planning, initially starting from the government so that it create laws and standards and develop projects for the management of activities in an orderly way, seeking citizen participation, making essential the presence of actors and agents in local tourism, expanding democracy and knowledge of their place of origin. In this scenario, the Ministry of Tourism is emerging with the National Tourism Plan which incorporates among its actions, the Regionalization Program Guide, adopting a model of regional local management, a participatory manner, through the bodies of governance imposed at the poles, and the shares of public policy in their various departments most responsible for promoting tourism in pole Serid?. This scientific work aims to analyze the pole Serid?, under the theory of tourism area life cycle (TALC) proposed by BUTLER (1980), locating actions for tourism and chronology of the locality applied the proposed process activity. For both the methodology is descriptive and exploratory, qualitative approach, historical, descriptive and narrative level, non-probability sampling, using secondary sources, through documents and other records occurred during the planning processes in the region, in order to have access to information related to the planning process of tourism in Serid?, using as a way to research the data collected the technique of content analysis. As a conclusion of this study it is observed that from the survey in relation to the history of tourism in the region, economic activities of livestock, cotton industry, mining and ceramics industry were responsible for the initiation of tourism in the locality through the flow directed to the same, the insertion of the first hotels and performing traditional events, giving rise to the demand for public policies that aided in directing the activity being, therefore, inserted into the engagement phase, the second phase proposed by BUTLER (1980) model, and the study was terminated with suggestions for the continuation of tourism in the region.