No description available.

Denna uppsats har som mål att undersöka hur begreppet slump har använts i olika typer av litteratur. Jag kommer fokusera på själva begreppet, och inte fenomenet som sådant och använder mig därför i denna uppsats av begreppshistoriska metoder och teorier. Slumpen berörs ofta i vår tid - både i det talade språket och i litteraturen – och begreppets användningsområde är ibland bredare – eller smalare – än dess egentliga mening, om det nu ens finns en sådan. Slump definieras i Nationalencyklopedin som ''inom sannolikhetsteorin benämning på det oförutsägbara.'' Mitt intresse för ämnet ligger i att identifiera olika historiska definitioner av samt olika syner på slumpen. Även i vår tid betyder slumpen något annat i matematisk mening än i folkmun. Tyke och Fortuna är två gestalter som fått bära lyckans, ödets och slumpens fenomen, men vad har hänt sedan dess? Vem har burit slumpens namn?

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka om slump och sannolikhet kan vara det Ross och kollegor kallar för tröskelbegrepp. Detta undersöktes genom en kvalitativ analys av 11 publicerade artiklar. Dessa analyserades utifrån tre frågeställningar.  Hur resonerar elever angående slump och sannolikhet inom matematikundervisningen? Hur resonerar elever angående slump och sannolikhet inom evolutionsundervisningen? Återfinns liknande resonemang angående slump och sannolikhet inom matematik- och evolutionsundervisningen? Utifrån sammanställningen granskades resonemangen för att se om de liknade varandra. Efter detta drogs slutsatser om huruvida slump och sannolikhet skulle kunna vara så kallade tröskelbegrepp. Resonemangen verkade påminna om varandra och flera av de kriterier som Ross och kollegor har ställt upp för tröskelbegrepp är uppfyllda. Denna studie stödjer deras förslag angående att slump och sannolikhet är tröskelbegrepp.

Rapporten behandlar slumpfenomenets betydelse i musikskapandeprocesser. Syftet med den är att bidra till en djupare förståelse för slumpartade upptäckters betydelse för musikskapare under deras skapandeprocesser, såväl som slumpens värde i musiken de konsumerar, producerad av någon annan. Undersökningens teorier och tidigare forskning utgörs främst av litteratur om kreativitets- och slumpbegreppet. I och med undersökningen utvecklades av mig två begrepp, för att särskilja olika typer av slumper. Den rena slumpen, som definieras som ett tekniskt missöde eller ett misstag, och den framtvingade slumpen som definieras som en slump som är medvetet framkallad under skapandeprocessen men vars resultat är okänt tills handlingen är utförd. Undersökningen gick till genom en enkät vars syfte var att identifiera musikskapare, en fokusgrupp där dessa musikskapare sedan deltog samt en djupintervju med en musikskapare med erfarenhet av slumpen i sitt egna skapande. Resultatet visade att musikskapare värderar den rena slumpens resultat högre än den framtvingade slumpens. Båda typer av slump upplevs dock tillföra en önskvärd oväntad ingrediens i musik, både i skaparnas egna musikskapandeprocesser som i musiken som skaparna konsumerar. Det övergripande värdet av slumpen kommer från dess oväntade karaktär och slumpens inflytande i musikskapandeprocessen liknas vid det från en utomstående part, vilket kan upplevas som fördelaktigt för en del musikskapare. Empirin indikerar dessutom på att musikskapare med starka kontrollbehov mer sannolikt avfärdar slumpen i sina skapandeprocesser än dem med avsaknad av det. Musikskapare vars musikaliska arbetsmiljö innefattar arbete digitalt i DAW är även mer mottagliga för slumpen i sitt skapande, vilket kan tänkas bero på slumpens lättillgänglighet i denna arbetsmiljö. Det framkom dessutom att upptäckter från den rena slumpen ofta görs i kreativa sinnestillstånd, med starkt inflytande från det omedvetna, som omskrivits inom kreativitetsforskning. För framtida forskning vore det eventuellt relevant att utveckla de begrepp som kommit till i och med min undersökning. Utvecklingen skulle kunna göras genom att tillämpa och undersöka begreppens relevans inom andra typer av skapandeprocesser än musikskapande.

No description available.

I alla tider har människan påverkats av tillfälligheter i livet. Är vi som flugor på ett klibbigt flugpapper? Lockas vi av tillfälligheterna till de studie- och yrkesval vi gjort i livet? Syftet med denna undersökning är att studera just tillfälligheters påverkan på människor i deras studie- och yrkesval. Studien har genomförts med en kvantitativ metod med hjälp av en enkät med slutna och öppna svarsalternativ. Studien utfördes bland yrkesarbetande med varierande utbildningsbakgrund i Stockholm med omnejd. Resultatet av studien leder till slutsatsen att tillfälligheter spelar en stor roll även vid människors studie- och yrkesval.

This study investigated the utility of using a neurodynamic test, the Slump test by itself and with qualifiers to identify neuropathic pain (NeP). The study utilized a control group and a low back pain group. The low back pain group was pre-diagnosed as NeP or non neuropathic pain (NNP) by an experienced clinician using an accepted diagnostic examination. A slump test was performed recording knee ROM, pain location and verbal pain descriptors followed by Quantitative Sensory Testing (QST). Various versions of the slump test were compared to the pre test diagnosis. Sensitivity, specificity and likelihood ratios were calculated. The conventional slump test was shown to be a sensitive and moderately specific screening test for NeP. Including whether pain extended below the knee dramatically increased specificity. QST revealed localized cold sensation hyposensitivity, widespread cold pain hyposensitivity and suggestions of increased thresholds of pressure pain levels.

This study investigated the utility of using a neurodynamic test, the Slump test by itself and with qualifiers to identify neuropathic pain (NeP). The study utilized a control group and a low back pain group. The low back pain group was pre-diagnosed as NeP or non neuropathic pain (NNP) by an experienced clinician using an accepted diagnostic examination. A slump test was performed recording knee ROM, pain location and verbal pain descriptors followed by Quantitative Sensory Testing (QST). Various versions of the slump test were compared to the pre test diagnosis. Sensitivity, specificity and likelihood ratios were calculated. The conventional slump test was shown to be a sensitive and moderately specific screening test for NeP. Including whether pain extended below the knee dramatically increased specificity. QST revealed localized cold sensation hyposensitivity, widespread cold pain hyposensitivity and suggestions of increased thresholds of pressure pain levels.

Den här uppsatsen kommer att behandla fenomenet moralisk slump (moral luck). Uppsatsen är till största del av undersökande karaktär och till dels av argumenterande karaktär. Uppsatsen huvudfrågor är vad moralisk slump är för någonting, vad det finns för olika typer av respons kring problemet med moralisk slump och slutligen vad jag anser är den mest trovärdiga lösningen på problemet med moralisk slump. Uppsatsen utgångspunkt ligger I Nagels och Williams berömda artiklar som anses vara startskottet för den moderna debatten angående moralisk slump, även om området i sig har diskuterats sen länge. Utifrån detta undersöks flera olika teorier i detalj som fungerar som svar på framför allt den utmaning som Nagel målade upp i sin artikel. Svaren som redogörs för kan kategoriseras i två breda kategorier, de som förnekar att slumpen kan orsaka en moralisk skillnad och de som accepterar slumpens betydelse för moral.

Lotteri- och spelmarknaden har historiskt varit isolerad till respektive land inom EU, men i och med den tekniska utvecklingen har detta förändrats. Internetpoker är en verksamhet som sedan början av 2000-talet har haft en stadig tillväxt. Den variant av Internetpoker som kanske har haft störst genomslagskraft är Texas hold’em. Frågan har varit hur denna verksamhet skall bedömas och beskattas. Länge rådde det stor oreda i beskattningen av Internetpoker men sedan år 2005 har regelverket klarnat. Bakgrunden till detta är ett avgörande i EG-domstolen som klargjorde att den svenska beskattningen av lotteriintäkter var oförenlig med EG-rätten. Trots att regelverket har klarnat återstår många problem angående beskattningen. Internetpoker bedöms enligt lotteridefinitionen i 3 § lotterilagen som ett lotteri, intäkter som härrör sig från sådan verksamheten som är anordnad inom EES/EU är därmed enligt 8 kap. 3 § IL undantagen beskattning. Intäkter som härrör sig från lotterier som är anordnade utanför EES/EU är beskattningsbart i inkomstslaget kapital och skattesatsen är därmed 30 %. Någon rätt att dra av de kostnader som är kopplade till att delta i verksamheten eller för de förluster som uppkommer är ej tillåtet. Ett av de mest karaktäristika dragen för ett lotteri är slumpens inverkan på utgången. Slumpens inverkan på lotterier har historiskt varit problematiskt för lagstiftaren. Detta har lösts på så sätt att vid bedömningen om en verksamhet är att ses som ett lotteri eller ej skall även hänsyn tas till den allmänna karaktären av verksamheten. Det har även debatterats huruvida slumpen är den avgörande faktorn för utgången av Internetpoker eller om verksamheten är ett utslag för spelarens skicklighet. Då hänsyn skall tas i bedömningen till verksamhetens allmänna karaktär kan verksamheten bedömas som ett lotteri. EG-rätten har haft inverkan på beskattningen av Internetpoker. Den har medfört att Sverige varit tvunget att ändra regelverket på så sätt att intäkter som anses anordnad inom EES/EU undantas från beskattning. Det har i EG-domstolens praxis framkommit att det accepterats inskränkningar med hänsyn till lotteriers speciella karaktär, det har dock betonats att dessa inskränkningar skall anses som proportionerliga. I de fall att medlemsländer har haft olik beskattning på lotteriintäkter som härrör från olika medlemsländer har i praxis bedömts som diskriminerande och har inte kunnat rättfärdigas. Frågan var Internetpoker anses anordnad är oklar, i och med att verksamheten är internetbaserad kan de olika företagsfunktionerna spridas över olika geografiska platser i större utsträckning än i traditionellt företagande. Vid bedömningen av var verksamheten anses anordnad skall utgångspunkten vara där den huvudsakliga verksamheten bedrivs. I förarbeten har det påpekats att den plats som det skall tas extra hänsyn till är den plats där företagsledningen har sin placering och i det land spellicensen är utfärdad. Den plats som inte kan vara utgångspunkten för bedömningen är där servern har sin geografiska placering. Skatteverket har tidigare menat att det är den skattskyldiges ansvar att påvisa var verksamheten anses anordnad men det har i domar påvisats att detta anses vara ett för hårt ställt krav på den skattskyldige. Det torde i nuläget räcka att den skattskyldige påvisar var verksamheten är anordnad, det ankommer senare på Skatteverket att motbevisa detta. Hur termen ”vinst” skall tolkas får i nuläget anses oklart. Det torde vara så att när verksamheten är anordnad utanför EES/EU är varje enskild pokeromgång beskattningsbar. Skatteverket har dock valt att beskatta de intäkter som den skattskyldige får överfört till sitt bankkonto. Detta innebär att den skattskyldige får en skatterabatt eftersom det råder ett avdragsförbud för de kostnader som är kopplade till verksamheten och för de förluster som spelaren gör.