Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur studie- och yrkesvägledning kan utformas för att främja friställda till en ny sysselsättning. Vi har valt tre forskningsfrågor för att besvara syftet. Vilken studie- och yrkesvägledning erbjöds friställda män efter nedläggningen av en arbetsplats? Vilka är männens upplevelser och erfarenheter av den studie- och yrkesvägledning som de erbjöds? Vilken studie- och yrkesvägledning anser de hade varit önskvärd? För att besvara syftet valde vi att göra en kvalitativ studie, där vi gjorde sju semistrukturerade intervjuer för att hjälpa oss att besvara vårt syfte. De viktigaste resultaten vi kom fram till var att våra informanter fick mycket hjälp med att skriva CV men önskade att mer tid hade lagts på att bygga kontakter med arbetslivet. Innehållet i vägledningen varierade mycket beroende på vem som vägledde. En av våra slutsatser är att det är viktigt att det är utbildade vägledare som jobbar som coacher, så att denne kan vägleda den friställda med hjälp av karriärteorier och vägledningsteorier. Det är viktigt att omställningsföretaget redan från början berättar för de friställda om att deras roll är att ge klienterna verktyg för att klara omställningen. I detta fall startade företaget, med att säga att de hade mycket kontakter med arbetslivet och skulle ordna jobb åt de friställda. De medverkar då själva till att klientens förväntningar blir orimligt höga.

No description available.

“hade min mamma eller min pappa sagt, du gillar ju mat, ska du inte börja på (..) så hade jag säkert gjort det. Det var ju matlagning och nu när jag kollar tillbaks så känner jag mig väldigt dum som valde (..) över huvud taget istället för att börja här”. (Andreas) Syftet med vår studie var att få kunskap om gymnasievalet samt att vi ville få kunskap om omval under gymnasietiden. Vi ville också ta reda på mer om studie- och yrkesvägledningen inför gymnasievalet, under gymnasietiden samt vid omvalet. Vi ville också veta hur eleven hade det på sin nya skola och sitt nya program. För att kunna få relevant och ändamålsenlig information kring de här områdena valde vi att genomföra studien med hjälp av intervjuer. Våra elever identifierade vi med hjälp av ett elevregistreringsprogram (Gerda) som används på gymnasiet. Resultatet visar att våra elever deltar i många av de aktiviteter som erbjuds t.ex. öppna hus, gymnasiedagarna samt samtal med studie- och yrkesvägledare och att de känner sig väl förberedda för gymnasiet. Omvalet kommer senare på läsåret och beror bl.a. otrivsel. utsatthet, hög eller låg studietakt eller fel inriktning av ämnena. Eleverna är väl förberedda inför gymnasievalet men omvärderar sin kunskap under gymnasietiden och väljer att avbryta sitt program, vilket leder till funderingen om man motverka omval med hjälp av mer information? Vi vill påstå att studie- och yrkesvägledningen bör börja i tidigare åldrar för att bredda deras kunskaper om hur eleven kan hitta och få stöd i vilka utbildnings- och yrkesalternativ som finns och i linje med skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning (2013) så är det hela skolans ansvar.

Studien undersökte gymnasievalet ur föräldraperspektiv. Syftet var att finna och beskriva hur några föräldrar ser på gymnasievalet och deras egen roll i detta val. Sex föräldrar med barn i årskurs nio intervjuades. Resultatet visar att föräldrarna ser på gymnasievalets vikt ur såväl ett framtida som ett nutida perspektiv. Synen på målet med gymnasiestudierna skiljer sig mellan föräldrarna. Majoriteten anser att gymnasiet ska ge en bred grund för framtida studier men en intervjuperson ser ett framtida yrke som det primära. Föräldrarnas roll i sina barns gymnasieval har flera dimensioner. Den visar sig genom deras förhållningssätt till barnets mognad, deltagande i aktiviteter och i diskussioner med barnet. Dessutom påverkas rollen av andra personer i barnets omgivning som enligt föräldrarna har betydelse för barnet. Resultaten visar att samtliga föräldrar anser att gymnasievalet är viktigt för deras barns framtid. Vi har dragit slutsatsen att föräldrarna, säkerligen omedvetet, påverkat barnens val genom sina egna värderingar och tidigare upplevelser. Barnens gymnasieval tycks här också visa på en social reproduktion.

Syftet var att undersöka om entreprenöriellt lärande utvecklar elevers personligutveckling och därmed skapar nya förutsättningar för studie- och yrkesvägledningen.Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av rektor, en lärare och tvågruppintervjuer med 4 elever vardera. I resultatet framgår att skolan och läraren arbetargenomtänkt med entreprenöriellt lärande och personlig utveckling i en process under treår. Vår slutsats är att eleverna har arbetat med sin personliga utveckling och detta kan sessom studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse vilket stödjer studie- ochyrkesvägledningen och skapar nya förutsättningar för den.

I alla tider har människan påverkats av tillfälligheter i livet. Är vi som flugor på ett klibbigt flugpapper? Lockas vi av tillfälligheterna till de studie- och yrkesval vi gjort i livet? Syftet med denna undersökning är att studera just tillfälligheters påverkan på människor i deras studie- och yrkesval. Studien har genomförts med en kvantitativ metod med hjälp av en enkät med slutna och öppna svarsalternativ. Studien utfördes bland yrkesarbetande med varierande utbildningsbakgrund i Stockholm med omnejd. Resultatet av studien leder till slutsatsen att tillfälligheter spelar en stor roll även vid människors studie- och yrkesval.

Jag har med examensarbetet haft för avsikt att undersöka studie- och yrkesvägledaresupplevelser av genuskompensatoriskt arbete gentemot killar på grundskolan, vilkametoder de upplever användbara, om de upplever skillnader i arbetet gentemot killaroch tjejer, samt om det sker ett medvetet genuskompensatoriskt arbete från studie- ochyrkesvägledarnas sida eller om det inleds först efter att eleven i samtal berört ämnet.Jag har använt mig av kvalitativ semistrukturerad intervju, för att enskilt intervju fem stycken studie- och yrkesvägledare verksamma inom grundskolan. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av genusteori och feministisk teori som jag båda anser förklarar begrepp och för ett användbart resonemang kring genusfrågor. Jag har i avsnittet om tidigare forskning visat på att det saknas genuskompensatoriska projekt riktade gentemot killar, då man från statligt håll framförallt riktat insatser till tjejer. Resultatet visar att de intervjuade studie- och yrkesvägledarna framförallt arbetar genuskompensatoriskt gentemot killar i samband med praon. Samt att detta arbete främst riktar sig till de killar som redan har brytande intressen. Resultatet pekar på att det finns stora möjligheter att vidga det genuskompensatoriska arbetet och att studie och yrkesvägledarna har en grundläggande medvetenhet kring genusfrågor att byggavidare på. Det visar sig även att det återstår att nå den grupp av killar som inte har brytande intressen. Då dessa inte tycks omfattas av det genuskompensatoriska arbetet i lika stor utsträckning.

Syftet med denna studie var att beskriva hur studie- och yrkesvägledares arbete ser ut inom KAA (kommunala aktivitetsansvaret) för att få ungdomar att återgå till studier. I studien undersöktes vilka åtgärder och insatser som erbjuds de ungdomar som hamnat utanför gymnasiet. I bakgrundsavsnittet presenteras forskning och annan relevant litteratur kring främjande arbete med hemmasittare, på vilket sätt vägledning kan ge positiva effekter i arbetet med hemmasittare samt orsaker till och konsekvenser av hemmasittande. Studien besvarar dessa tre forskningsfrågor; På vilket sätt arbetar studie- och yrkesvägledare som är verksamma inom KAA för att få hemmasittare att återgå till sysselsättning och hur sker samverkan med andra i det arbetet? På vilket sätt kan studie- och yrkesvägledares kompetenser bidra i arbetet med hemmasittare? Vilka är de främsta orsakerna till att någon blir hemmasittare, enligt studie- och yrkesvägledarna? Data insamlades genom kvalitativa intervjuer med nio studie- och yrkesvägledare som är verksamma i det kommunala aktivitetsansvaret. Resultaten visar bland annat att studie- och yrkesvägledarna behöver samverka med andra professioner i arbetet med hemmasittare. Viktiga kompetenser att ha i arbetet inom KAA är samtalsmetodik och kunskap om utbildningssystemet samt förmåga att inge hopp hos ungdomarna. Orsakerna till att någon blir hemmasittare varierar kraftigt från individ till individ. Slutsatserna är att studie- och yrkesvägledares kompetenser är viktiga i arbetet med hemmasittare. Situationen är individuellt varierande för de ungdomar som innefattas av KAA och bland de som blir hemmasittare. Därför är det särskilt viktigt att den som arbetar med att få dessa ungdomar att återgå till sysselsättning har förmåga att lyssna aktivt och en vilja att förstå den unge, samt god förmåga till samverkan med de instanser som behöver bli involverade.

I denna studie vill vi undersöka ensamkommande flickors erfarenheter av studie- och yrkesvägledning samt hur de resonerar kring framtiden, där vi vill fokusera på deras upplevda möjligheter och framtidsdrömmar. Till vår hjälp med detta har vi våra tre frågeställningar; Hur beskriver de ensamkommande flickorna sina erfarenheter av vägledning?, Hur ser de ensamkommande flickornas framtidsdrömmar ut, och har de förändrats sedan de kom till Sverige?, samt Hur ser de ensamkommande flickorna på sina möjligheter till arbete? Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi genomför intervjuer med fem ensamkommande flickor. Våra intervjuer har därefter analyserats utifrån Bourdieus begrepp fält, kapital och habitus samt Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont. Resultatet visar på att de ensamkommande flickorna framhåller vikten av utbildning i syfte att nå framtida yrkesdrömmar samtidigt som deras upplevda möjligheter att få ett arbete skiljer sig. Några har kvar samma yrkesdröm som i hemlandet medan några av flickornas yrkesdrömmar förändrats, av olika anledningar. Skolans studie- och yrkesvägledning uppges vara betydelsefull för eleverna, där lärarnas vägledande insatser särskilt framhålls.

Detta examensarbete handlar om e-sportens väg in i den svenska skolan och hur den har implementerats som en del av idrott och hälsa specialisering. Arbetet handlar också om vad rektorer och programansvariga använder för argument när det kommer till målet med skolans profilering. Därtill hur skolorna systematiskt och strategiskt arbetar med utvecklingen av e-sporten samt deras syn på framtiden. E-sport är ett nytt fenomen i svenskt skolsammanhang. Syftet var ökad förståelse för och kunskap om skolornas mål att etablera utbildningen, men även kring utvecklingen av e-sporten. Detta sett från skolornas perspektiv, men även nationellt. Genom intervjuer med rektorer, programansvariga och coacher har vi skapat oss en bild av verksamheten, och fått svar på fastställt syfte och frågeställningar. Resultatet indikerar på att e-sportsutbildningen initialt etablerades som ett led i skolornas marknadsföring, men även som ett incitament för att få elever att närvara och få bättre skolresultat sett till betyg samt läroplanen för gymnasieskolan. Därtill tycks skolornas förhoppningar vara positiva gällande utvecklingen av e-sportsrelaterade utbildningar i framtiden, men där det är för tidigt att säga vad som kommer ske. Även rollen som studie- och yrkesvägledare kommer att påverkas om e-sportsutbildningarna fortsätter växa.