I denna kvalitativ fallstudie studeras individuella och kollektiva estetiska skapandeprocesseroch upplevelsen av ägande i relation till dem. Med ägande menas känslan av att ett verk duhar skapat tillhör dig, i likhet med termen psychological ownership. Syftet medundersökningen är att synliggöra och problematisera detta ägande och att se vilketförhållningssätt en grupp på tio personer, specifikt ihopsatt för denna undersökning, har tillkollektivt och individuellt skapande i samband med det.Detta har undersökts genom att dessa tio personer tillsammans skapat en bilderbok där varjeperson skrivit en text som sedan illustreras av någon annan i gruppen, i en sluten cirkel.Parallellt har jag skapat en bilderbok på egen hand för att ur ett förstahandsperspektivreflektera kring det gemensamma och enskilda skapandet. För att få svar på undersökningensfrågeställningar rörande skapandeprocesser och ägande har gruppen i enkät och samtaldiskuterat ämnet. Resultatet blev att vissa ord utkristalliserade sig som särskilt viktiga inomgruppens diskurs.I den gestaltande delen har de två bilderböckerna omskapats och förstärkts för att synliggöramina egna och gruppens föreställningar om kollektivt och individuellt skapande. De bådaböckerna ställdes ut på Konstfacks vårutställning 2017.

No description available.

Rapporten behandlar slumpfenomenets betydelse i musikskapandeprocesser. Syftet med den är att bidra till en djupare förståelse för slumpartade upptäckters betydelse för musikskapare under deras skapandeprocesser, såväl som slumpens värde i musiken de konsumerar, producerad av någon annan. Undersökningens teorier och tidigare forskning utgörs främst av litteratur om kreativitets- och slumpbegreppet. I och med undersökningen utvecklades av mig två begrepp, för att särskilja olika typer av slumper. Den rena slumpen, som definieras som ett tekniskt missöde eller ett misstag, och den framtvingade slumpen som definieras som en slump som är medvetet framkallad under skapandeprocessen men vars resultat är okänt tills handlingen är utförd. Undersökningen gick till genom en enkät vars syfte var att identifiera musikskapare, en fokusgrupp där dessa musikskapare sedan deltog samt en djupintervju med en musikskapare med erfarenhet av slumpen i sitt egna skapande. Resultatet visade att musikskapare värderar den rena slumpens resultat högre än den framtvingade slumpens. Båda typer av slump upplevs dock tillföra en önskvärd oväntad ingrediens i musik, både i skaparnas egna musikskapandeprocesser som i musiken som skaparna konsumerar. Det övergripande värdet av slumpen kommer från dess oväntade karaktär och slumpens inflytande i musikskapandeprocessen liknas vid det från en utomstående part, vilket kan upplevas som fördelaktigt för en del musikskapare. Empirin indikerar dessutom på att musikskapare med starka kontrollbehov mer sannolikt avfärdar slumpen i sina skapandeprocesser än dem med avsaknad av det. Musikskapare vars musikaliska arbetsmiljö innefattar arbete digitalt i DAW är även mer mottagliga för slumpen i sitt skapande, vilket kan tänkas bero på slumpens lättillgänglighet i denna arbetsmiljö. Det framkom dessutom att upptäckter från den rena slumpen ofta görs i kreativa sinnestillstånd, med starkt inflytande från det omedvetna, som omskrivits inom kreativitetsforskning. För framtida forskning vore det eventuellt relevant att utveckla de begrepp som kommit till i och med min undersökning. Utvecklingen skulle kunna göras genom att tillämpa och undersöka begreppens relevans inom andra typer av skapandeprocesser än musikskapande.

I denna uppsats diskuteras kompositionsprocesser utifrån ett hälsoperspektiv. Syftet med uppsatsen är att skapa kunskaper om kompositionsprocesser, hälsa och välbefinnande. Studier inom musikpsykologi samt inom fältet för musik och hälsa presenteras i bakgrunden följt av begrepp och Wallas modell för skapandeprocesser. Vidare har metoden kvalitativ forskningsintervju valts för att kunna besvara forskningsfrågor som handlar om att synliggöra hälsofrämjande strategier inom komposition. I resultatet presenteras utdrag utifrån tre huvudteman som analyserats tematiskt och hermeneutiskt: Kompositionsprocesser och hälsofrämjande strategier, Välbefinnande och känslor samt Social samverkan. I diskussionsdelen diskuteras dessa teman under rubriker som Lekfullhet och flow, Tillit, Mottaganden och möten och slutligen en sammanfattning: Komposition och hälsa - en vision. En slutsats som uppdagades var att det finns utrymme för hälsofrämjande aspekter och känslor av välbefinnande genom hela kompositionsprocessen - förutsatt att kompositören vet hur han eller hon ska hantera sina motgångar. Slutligen diskuteras metoden och även arbetets betydelse samt fortsatt forskning presenteras. / In this thesis composition processes from a health perspective are being discussed. The aim of the thesis is to create knowledge about composition processes, health, and well-being. Studies in music psychology as well as in the field of music and health are presented in the background, followed by concepts and Wallas' model of creative processes. Furthermore, the qualitative research interview method has been chosen to address certain research questions, including those related to identifying health-promoting strategies within composition. The results present excerpts based on three main themes analyzed thematically and hermeneutically: Composition processes and health-promoting strategies, Well-being and emotions and Social collaboration. In the Discussion section, these themes are discussed under headings such as Playfulness, Trust and flow, Reception and meetings and finally a summarize: Composition and health - a vision. One conclusion that emerged was that there is room for health-promoting aspects and feelings of well-being throughout the entire composition process, provided that the composer knows how to handle setbacks. Finally, the method and the significance of the work are discussed, and further research is presented.