Sammanfattning Då socialtjänstens insatser, exempelvis institutionsplaceringar, innebär en omfattande intervention i klientens liv, krävs att insatserna är av god kvalitet. Kvalitetsaspekten är något som alla organisationer behöver förhålla sig till, och inom det sociala arbetet har den evidensbaserade praktiken utvecklats för att åstadkomma detta. Detta är dock beroende av hur organisationen är utformad och hur arbetet bedrivs. Ansvaret för denna utformning åläggs ofta organisationens ledning. Denna litteraturstudie syftar således till att närmare granska vilka grundläggande ledningsmässiga, organisatoriska och institutionella villkor samt komponenter som bör finnas för att ett effektivt och professionellt behandlingsarbete ska erbjudas institutionsplacerade ungdomar. I studien kontrasteras behandlingsorganisationen mot vad som kännetecknar en kvalitativ och kunskapsdriven organisation och ledarskap generellt. Metoden utgörs av en teoretiskt och forskningsförankrad temabaserad litteraturstudie. Det framkommer i studien att det finns gemensamma nämnare men också viktiga skillnader mellan olika verksamheter avseende de villkor som påverkar utformningen av arbetet. Den kunskaps- och kvalitetsdrivna organisationen förutsätter ett helhetsperspektiv och processer som möjliggör lärande och utveckling förankrat i kunskap eller forskning. Den evidensbaserade praktiken förutsätter i likhet med andra verksamheter att organisationens alla delar är aktivt involverade. Generellt framgår det att organisatoriska faktorer verkar i en komplex samverkans- och påverkansprocess. Kunskapsläget behöver dock utvecklas på detta område, vilket även diskuteras och problematiseras i analys- och diskussionsavsnittet.

<p>Timing är ett uttryck som återfinns i vår vardag; inom musiken, sport, inlärning, undervisning, retorik, aktiehandel och så vidare. Listan kan göras lång. Som gammal köpman i modebranschen lärde jag mig att inte ens i denna bransch behöver aktörer vara först ut[1] för att lyckas bäst, utan att det mesta handlar om att agera i rätt tid. I mitt intresse för vad som är "agerande i rätt tid" har jag valt att studera begreppet timing i ett närmare perspektiv.</p><p> </p><p>Detta arbete har fokuserats på timing inom organisation och marknadsföring. Jag har tyvärr måst konstatera att timing som begrepp i organisations- och marknadsföringslitteraturen så gott som utelämnats, samtidigt som en mängd liknande uttryck används som är relaterade till tid och utnyttjande av tid. Denna studie har därför genomförts genom utforskning av ett begränsat material bestående av vetenskapliga artiklar och empiriska undersökningar där timing har fått en central del i sina respektive sammanhang. Arbetsmaterialet är huvudsakligen sekundärdata där artiklarna presenterar olika syn och resultat, kring värdemätning av olika timingsituationer. Forskarna som skrivit artiklarna har studerat olika företag, branscher eller marknader. Flertalet av författarna, tycker som jag att det är väl lite forskat kring timing och timingliknande ageranden inom organisationer och ser i hög grad sina arbeten, som något av de "första stapplande stegen", mot en början till forskning kring timing.</p><p> </p><p>Syftet med mitt arbete har varit att presentera en samlad bild av hur timing behandlas i litteraturen om organisationer och marknadsföring i olika situationer och kontexter.</p><p> </p><p>De forskare och artikelförfattare som jag jobbat med är ganska enade när det gäller uppdelning av olika timingstadier, som organisationer kan välja mellan, i sina strategier att göra entré på en ny marknad. De delar upp dessa stadier i tre delar, pionjärskap, tidiga efterföljare alternativt sena efterföljare. Gemensamma teorier har varit att entrébarriärer skapas vid pionjärers entré, för efterföljare att ta sig över eller bryta igenom och att detta är av stor betydelse för hur en ny bransch eller branschförgrening utvecklas som helhet. En annan teori som får stort stöd är, att mängden aktörer på marknaden eller mängden potentiella aktörer till nya marknader påverkar andra organisationers timing att göra entré till dessa.</p><p> </p><p>Nämnda författare i teoridelen använder sig flitigt av begreppet timing men verkar ändå inte ha något syfte att förklara själva uttryckets betydelse. Författarna talar snarare om timing i sammanhang som anpassning till tid eller tidshändelser som att vara först, före eller efter och att det kan vara bättre för vissa organisationer att välja en av dessa timingstrategier beroende på organisationens storlek och marknadsposition eller i vilken teknologisk timing företaget eller marknadsutvecklingen är i och här stannar författarna.  En av författarna kritiserar andras undersökningar, som utifrån empiriska mätningar och resultat tolkar vissa fenomen som någon form av bevis. Samma författare påvisar att branschskillnader är rådande och tycker att det med största försiktighet skall generaliseras över branschgränser gällande timing.</p><p> </p><p>Mina litteraturstudier har resulterat i att jag skapat en modell som ringar in timing som begrepp, inom såväl marknadsföring som organisation. Denna modell och uppsats hoppas jag kan användas kan användas i praktiken och vid vidare forskning i ämnet.</p><p> </p><p>[1] S.k. "first mover advantage"</p> / <p>This paper focuses on the concept of Timing and its importance in a marketing and organisational context.</p><p>My purpose has been to present an overall picture about timing by illuminating valuations in earlier research, in more everyday situations and in a linguistic sense. The issue has been to match this with today's marketing and organizational literature.</p><p>As a result of this study I have created a model which summarizes the concept of Timing. I hope this model and my study can be useful in future research and in practical use.</p>

Timing är ett uttryck som återfinns i vår vardag; inom musiken, sport, inlärning, undervisning, retorik, aktiehandel och så vidare. Listan kan göras lång. Som gammal köpman i modebranschen lärde jag mig att inte ens i denna bransch behöver aktörer vara först ut[1] för att lyckas bäst, utan att det mesta handlar om att agera i rätt tid. I mitt intresse för vad som är "agerande i rätt tid" har jag valt att studera begreppet timing i ett närmare perspektiv.   Detta arbete har fokuserats på timing inom organisation och marknadsföring. Jag har tyvärr måst konstatera att timing som begrepp i organisations- och marknadsföringslitteraturen så gott som utelämnats, samtidigt som en mängd liknande uttryck används som är relaterade till tid och utnyttjande av tid. Denna studie har därför genomförts genom utforskning av ett begränsat material bestående av vetenskapliga artiklar och empiriska undersökningar där timing har fått en central del i sina respektive sammanhang. Arbetsmaterialet är huvudsakligen sekundärdata där artiklarna presenterar olika syn och resultat, kring värdemätning av olika timingsituationer. Forskarna som skrivit artiklarna har studerat olika företag, branscher eller marknader. Flertalet av författarna, tycker som jag att det är väl lite forskat kring timing och timingliknande ageranden inom organisationer och ser i hög grad sina arbeten, som något av de "första stapplande stegen", mot en början till forskning kring timing.   Syftet med mitt arbete har varit att presentera en samlad bild av hur timing behandlas i litteraturen om organisationer och marknadsföring i olika situationer och kontexter.   De forskare och artikelförfattare som jag jobbat med är ganska enade när det gäller uppdelning av olika timingstadier, som organisationer kan välja mellan, i sina strategier att göra entré på en ny marknad. De delar upp dessa stadier i tre delar, pionjärskap, tidiga efterföljare alternativt sena efterföljare. Gemensamma teorier har varit att entrébarriärer skapas vid pionjärers entré, för efterföljare att ta sig över eller bryta igenom och att detta är av stor betydelse för hur en ny bransch eller branschförgrening utvecklas som helhet. En annan teori som får stort stöd är, att mängden aktörer på marknaden eller mängden potentiella aktörer till nya marknader påverkar andra organisationers timing att göra entré till dessa.   Nämnda författare i teoridelen använder sig flitigt av begreppet timing men verkar ändå inte ha något syfte att förklara själva uttryckets betydelse. Författarna talar snarare om timing i sammanhang som anpassning till tid eller tidshändelser som att vara först, före eller efter och att det kan vara bättre för vissa organisationer att välja en av dessa timingstrategier beroende på organisationens storlek och marknadsposition eller i vilken teknologisk timing företaget eller marknadsutvecklingen är i och här stannar författarna.  En av författarna kritiserar andras undersökningar, som utifrån empiriska mätningar och resultat tolkar vissa fenomen som någon form av bevis. Samma författare påvisar att branschskillnader är rådande och tycker att det med största försiktighet skall generaliseras över branschgränser gällande timing.   Mina litteraturstudier har resulterat i att jag skapat en modell som ringar in timing som begrepp, inom såväl marknadsföring som organisation. Denna modell och uppsats hoppas jag kan användas kan användas i praktiken och vid vidare forskning i ämnet.   [1] S.k. "first mover advantage" / This paper focuses on the concept of Timing and its importance in a marketing and organisational context. My purpose has been to present an overall picture about timing by illuminating valuations in earlier research, in more everyday situations and in a linguistic sense. The issue has been to match this with today's marketing and organizational literature. As a result of this study I have created a model which summarizes the concept of Timing. I hope this model and my study can be useful in future research and in practical use.

Det är viktigt att personalgrupper inom behandlings- och stödverksamheter präglas av positiva sociala interaktioner och lyckade ritualer för att uppfylla funktionalitet och effektivitet. Brist på positiva sociala interaktioner och lyckade ritualer riskerar att skapa en personalgrupp som präglas av oenighet och konflikter. Studien syftar således till att undersöka hur sociala interaktioner i en personalgrupp inom en stödverksamhet inverkar på det dagliga arbetet. Studien syftar även till att undersöka hur en positiv och funktionell personalgrupp skapas genom samspel mellan gruppmedlemmarna. Vidare diskuteras relationen mellan personalgruppens funktion och klienterna. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod som omfattar fem intervjuer med personal inom en stödverksamhet. De teoretiska utgångspunkterna som används vid analys är Collins teori om sociala interaktioner och Bions gruppteori. Studiens resultat visar att personalen benämner olika faktorer som viktiga för en funktionell personalgrupp och att de även har delade meningar och känslor för personalgruppens funktion. Vidare visar studien att personalgruppen inom den studerade verksamheten inte arbetar enhetligt eller utifrån någon specifik teori eller metod. Detta kan således vara ett resultat av att gruppen präglas av misslyckade ritualer och mindre bra sociala interaktioner. / It is important that staff groups within treatment and support organizations are characterized with positive social interactions and successful rituals in order to be functional and effective. A lack of these ingredients can create a group with disagreement and conflicts. This study aims to explore how the interactions and rituals affect the daily work within the staff group in a support organization. A second purpose is to explore how a positive and functional staff group is made easier through interaction between the members of the group. The relationship between the function of the staff group and the clients is also discussed. The study has a qualitative research approach and includes five interviews with staff within a support organization. The theoretical basis for the analysis is Collin’s interactions theory and Bion’s group theory. The result shows that the staff name different factors as important for the function of a staff group. The study also shows that the staff group doesn’t work uniformly or by any particular theory or method. This may be the result of that the group is characterized by failed rituals and less good interactions.

<p>Situationen för torskbestånden i Östersjön är idag så pass allvarlig att ett flertal forskare, miljörörelser och även en del politiker kräver att ett fiskestopp för torsken genast måste införas. Kraven bygger på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rekommendationer, vilka kan sägas representera den rådande vetenskapliga uppfattningen, men trots en internationell vetenskaplig enighet i frågan har inte forskarnas rekommendationer lyckats få politiskt gehör. Torskens väg från hav till förhandlingsbord är med andra ord en komplicerad process där ett flertal aktörer är inblandade och relationerna inte alltid är helt tydliga. Denna studie söker kartlägga varför forskarnas rekommendationer om ett stopp för torskfisket inte omsatts i handling. Studien visar bland annat att ICES forskare genom sin rådgivande roll erhåller ett visst mått av politiskt inflytande, men att möjligheterna att påverka frågans utgång huvudsakligen avgörs av i vilken mån rekommendationerna kolliderar med andra intressen. I det här fallet är det framförallt sex faktorer som motverkar ett moratoriums införande. Vetenskaplig konsensus i frågan innebär inte nödvändigtvis att politiska åtgärder vidtas, men är betydelsefull för att rekommendationerna ska betraktas som trovärdiga, vilket i sin tur är en grundläggande förutsättning för ett moratoriums införande. Teorier om interaktionen mellan vetenskap och politik, ”science and politics”, används för att belysa frågan.</p>

Our aim is to create a greater understanding for how Växjö Municipality is working with their vision, strategy and brand, and also how it is perceived by the business sector. This understanding will help us to highlight success factors and pitfalls that exist in the creation, implementation, and maintenance of a municipality’s identity, image and profile to convince the business sector to follow. Methodology: We have been using an abductive and qualitative research-method in which semi-structured interviews have been the basis of our empirical material. We had interviews with three employees, a communication manager and the mayor at Växjö Municipality as well as four organizations and two companies with sustainable focus. We did this to get different perspectives and thereby get a greater understanding. Analysis &amp; conclusion: We have been able to identify both success factors and pitfalls in Växjö Municipality's strategic sustainability work. They have been successful when it comes to the circulation of their brand and they have taken advantage of chances that have come up. The success factors that we have identified is the spreading of myths and storytelling, strong political leadership, united politicians, strong organizational identity, cooperation, tough decisions that are in line with the strategy, shared objectives with companies and organizations with sustainable focus and international success. The risks and gaps that we have seen are great focus on the past, ignorance locally, different priorities and values internally and there is pressure to live by what they learn. That there is a positive attitude toward Växjö Municipality’s profile and message is a must if Växjö Municipality wants to achieve its ambition to become "The greenest city in Europe". New knowledge on the subject is the key behind the driving force when it comes to engagement in sustainability issues. It is also through the knowledge that attitude changes are possible.

Sweden has a long tradition of participation in different kinds of peacekeeping missions. During the Cold War, Sweden’s troop contributions were exclusively focused on UN operations, but in the early 1990s Sweden’s official troop contribution policy changed from an “only under the UN flag” position to one of “only under UN Security Council mandate”. It is fair to say that Sweden’s foreign policy has undergone fundamental changes and the country has been contributing military forces to both EU and NATO missions for quite some time. Swedish foreign policy debate has largely been characterized by a sense of political unity or consensus. Despite this, there have been occasions when the political parties have been in disagreement. There are studies that confirm that the level of conflict in the foreign policy debate has increased over time. Political and ideological disagreements do exist and the political landscape has changed during the last 10 years. These changes should also have an impact on foreign policy decisions. The aim of this study is to investigate the political decision making process regarding Swedish military international missions. It will examine the political unity in the decisions concerning eight different cases; Kosovo (1999-2010), Congo (2003) , Liberia (2003-2006), Afghanistan (2004-2014), Chad (2007), Somalia (2009-2017), Libya (2011) and Mali (2015 à).  The focus for the study will be the political unity regarding the decision process within Parliament and, more specifically, the work of the combined Foreign affairs and Defence committee, and the debates in Parliament. The empirical analysis reveals that the rate of political controversy has increased. However, there is still a great sense of unity and broad agreement among the political parties on the main question regarding troop contributions.  In many cases any conflict and debate concern side issues such as timings, personnel and finance. The two main parties, the Social Democrats and the Moderate Party, are generally in agreement. They also conduct negotiations before a proposition becomes official, which leads to less conflict in the subsequent debate. The study also reveals a higher level of opposition from the Left party and from the Sweden Democrats. Some of their opposition can have ideological explanations. The Left party is mainly critical about participation in NATO missions.

No description available.

The previous research in the field of new religious movements has mostly focused on the spectacular parts where phenomena such as “brainwashing” and the “charismatic leader” have attracted both media and the scientific studies of religion. Professor Liselotte Frisks has done several enquiries about sects and new religious movements in Sweden. One of her main conclusions is that the relation between these new religious movements and the rest of society has changed; a relation that used to be characterized by conflicts and tension is now becoming more open as both parts are changing. This study does not focus on the spectacular parts. Instead I have studied something more common and general. I have studied how members from new religious movements are apprehending subjects as school and education. I have chosen two well-known religious movements: the church of Scientology and the Family Federation of World Peace and Unification. My comprehensive purpose is to analyze the members' opinions and views, to see whether their ideas are on terms with what the majority says or if it differs from the norm. My conclusion is that the members of the Church of Scientology criticize the Swedish school system. They find it too theoretical and believe that there is not enough focus on aspects such as word-understanding. The Church of Scientology has their own pedagogy which is based on word-understanding. The members of the Family Federation for World Peace and Unification shared the opinion of the majority to a larger extent, as they did not prescribe such harsh critics about the school. However, they do believe that the school has to take a huge responsibility raising the students since many young people of today come from broken families. Strong families are one of the corner pillars of this movement.

Situationen för torskbestånden i Östersjön är idag så pass allvarlig att ett flertal forskare, miljörörelser och även en del politiker kräver att ett fiskestopp för torsken genast måste införas. Kraven bygger på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rekommendationer, vilka kan sägas representera den rådande vetenskapliga uppfattningen, men trots en internationell vetenskaplig enighet i frågan har inte forskarnas rekommendationer lyckats få politiskt gehör. Torskens väg från hav till förhandlingsbord är med andra ord en komplicerad process där ett flertal aktörer är inblandade och relationerna inte alltid är helt tydliga. Denna studie söker kartlägga varför forskarnas rekommendationer om ett stopp för torskfisket inte omsatts i handling. Studien visar bland annat att ICES forskare genom sin rådgivande roll erhåller ett visst mått av politiskt inflytande, men att möjligheterna att påverka frågans utgång huvudsakligen avgörs av i vilken mån rekommendationerna kolliderar med andra intressen. I det här fallet är det framförallt sex faktorer som motverkar ett moratoriums införande. Vetenskaplig konsensus i frågan innebär inte nödvändigtvis att politiska åtgärder vidtas, men är betydelsefull för att rekommendationerna ska betraktas som trovärdiga, vilket i sin tur är en grundläggande förutsättning för ett moratoriums införande. Teorier om interaktionen mellan vetenskap och politik, ”science and politics”, används för att belysa frågan.