<p>Scientologikyrkan har sedan dess uppkomst på 1950-talet fått utstå stor kritik. Rörelsen har av somliga målats upp som en farlig sekt medan andra väljer att se den som en ny religiös rörelse, vars lära och praktik, exempelvis dianetiken, ska tolkas i en religiös kontext. Denna studie bygger på en kvalitativ textanalys som går ut på att granska den bild av scientologerna som skildras i olika material, så som rörelsens eget, facklitteratur, tidningar samt skolans undervisningsmaterial. Studien avgränsar sig till att endast behandla scientologerna i Sverige. Olika teorier och tidigare forskning kring sekter och nya religiösa rörelser har applicerats på materialet. Resultatet visar att bilden av scientologerna är väldigt splittrad och hur rörelsen framställs varierar från material till material. Huruvida Scientologikyrkan ska ses som en sekt eller som en ny religiös rörelse är omdiskuterat. Främst rörelsens kritiker benämner den som en sekt och pekar på olika karaktärsdrag för just en sådan, medan religionsforskare undviker detta negativt laddade begrepp.</p><p> </p><p>Nyckelord: Scientologerna, Scientologikyrkan, nya religiösa rörelser, sekt, dianetik.</p>

Scientologikyrkan har sedan dess uppkomst på 1950-talet fått utstå stor kritik. Rörelsen har av somliga målats upp som en farlig sekt medan andra väljer att se den som en ny religiös rörelse, vars lära och praktik, exempelvis dianetiken, ska tolkas i en religiös kontext. Denna studie bygger på en kvalitativ textanalys som går ut på att granska den bild av scientologerna som skildras i olika material, så som rörelsens eget, facklitteratur, tidningar samt skolans undervisningsmaterial. Studien avgränsar sig till att endast behandla scientologerna i Sverige. Olika teorier och tidigare forskning kring sekter och nya religiösa rörelser har applicerats på materialet. Resultatet visar att bilden av scientologerna är väldigt splittrad och hur rörelsen framställs varierar från material till material. Huruvida Scientologikyrkan ska ses som en sekt eller som en ny religiös rörelse är omdiskuterat. Främst rörelsens kritiker benämner den som en sekt och pekar på olika karaktärsdrag för just en sådan, medan religionsforskare undviker detta negativt laddade begrepp.   Nyckelord: Scientologerna, Scientologikyrkan, nya religiösa rörelser, sekt, dianetik.

Uppsatsens undersökning bygger på en studie av den officiella Scientologikyrkans hemsida: www.scientologi.se. Den frågeställning varpå uppsatsen främst baseras på är: På vilket sätt förmedlar Scientologikyrkan sitt budskap via www.scientologi.se? Tidigare forskning kring ämnet är väldigt knapphändig vilket motiverar valet av uppsatsämne. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt baseras på Christopher Hellands begrepp religion online och online religion. Studien lägger därför stor vikt på huruvida Scientologikyrkans svenska hemsida är en religion online eller en online religion. En koppling görs även mellan undersökningens resultat och tidigare forskning kring ämnet, för att belägga det som har framkommit genom den utförda studien.

The purpose of this study is to analyze how two former members of the Church of Scientology describe their lives and the process from member to non-member. This will be achieved by answering how they describe their lives within the church and how they describe their process leaving the church. Also, by analyzing what crucial factors influenced their decision to leave the church. The study uses a qualitative text analysis to analyze two biographies written by two former members, Miscavige Hill and Tunedal. The study concludes that the two former members lives in the church differ. Of that reason that one of them grew up in the movement and the other joined as an adult. Also, one of them were an ordinary member of the movement and the other were a member of the very exclusive “sea organization” within the Church of Scientology. Furthermore, the result of the study shows that the process from member to non-member is a lengthy process, and that there are a number of factors that contributed to the members decision to leave the Church of Scientology, such as the church demands for donation and the church control over its members. The study demonstrates the need for source criticism, and to be critical of stories from both members and former members. Not everyone has the same experience of new religious movement and each member has an individual experience. Whereby there will always be different versions of “the truth”.

The previous research in the field of new religious movements has mostly focused on the spectacular parts where phenomena such as “brainwashing” and the “charismatic leader” have attracted both media and the scientific studies of religion. Professor Liselotte Frisks has done several enquiries about sects and new religious movements in Sweden. One of her main conclusions is that the relation between these new religious movements and the rest of society has changed; a relation that used to be characterized by conflicts and tension is now becoming more open as both parts are changing. This study does not focus on the spectacular parts. Instead I have studied something more common and general. I have studied how members from new religious movements are apprehending subjects as school and education. I have chosen two well-known religious movements: the church of Scientology and the Family Federation of World Peace and Unification. My comprehensive purpose is to analyze the members' opinions and views, to see whether their ideas are on terms with what the majority says or if it differs from the norm. My conclusion is that the members of the Church of Scientology criticize the Swedish school system. They find it too theoretical and believe that there is not enough focus on aspects such as word-understanding. The Church of Scientology has their own pedagogy which is based on word-understanding. The members of the Family Federation for World Peace and Unification shared the opinion of the majority to a larger extent, as they did not prescribe such harsh critics about the school. However, they do believe that the school has to take a huge responsibility raising the students since many young people of today come from broken families. Strong families are one of the corner pillars of this movement.

<p>Vårt syfte med denna uppsats var att studera varför människor väljer att ansluta sig till två olika nya religiösa rörelser, Hare Krishna-rörelsen respektive Scientologikyrkan. Dessa två rörelser skiljer sig åt på flera olika sätt. Det mest tydliga är att Hare Krishna-rörelsen har en gudsbild (monistisk) till skillnad från Scientologikyrkan som istället tror på ett högre väsen, en personlig gud.</p><p>Vår utgångspunkt är antagandet att den nya tidens samhälle har skapat en större strävan efter individualitet och att samhällets medborgare söker efter tydlighet och enkelhet både vad gäller ledarskap och tro. Vi antar dessutom att samhällets sekularisering och den förändring som skett med tanke på skolans undervisning inom ämnet religion leder till en större nyfikenhet och till ett större intresse för nya religiösa rörelser.</p><p>Uppsatsen grundar sig på åtta djupintervjuer, med fyra medlemmar från Hare Krishna-rörelsen och fyra från Scientologikyrkan. Vi har även använt oss av litteraturstudier för att skapa en grund för vår undersökning. Resultatet visar att behovsuppfyllande var en återkommande orsak till anslutning och vidare att intervjuobjektens behov var skiftande.</p>

Vårt syfte med denna uppsats var att studera varför människor väljer att ansluta sig till två olika nya religiösa rörelser, Hare Krishna-rörelsen respektive Scientologikyrkan. Dessa två rörelser skiljer sig åt på flera olika sätt. Det mest tydliga är att Hare Krishna-rörelsen har en gudsbild (monistisk) till skillnad från Scientologikyrkan som istället tror på ett högre väsen, en personlig gud. Vår utgångspunkt är antagandet att den nya tidens samhälle har skapat en större strävan efter individualitet och att samhällets medborgare söker efter tydlighet och enkelhet både vad gäller ledarskap och tro. Vi antar dessutom att samhällets sekularisering och den förändring som skett med tanke på skolans undervisning inom ämnet religion leder till en större nyfikenhet och till ett större intresse för nya religiösa rörelser. Uppsatsen grundar sig på åtta djupintervjuer, med fyra medlemmar från Hare Krishna-rörelsen och fyra från Scientologikyrkan. Vi har även använt oss av litteraturstudier för att skapa en grund för vår undersökning. Resultatet visar att behovsuppfyllande var en återkommande orsak till anslutning och vidare att intervjuobjektens behov var skiftande.