<p>Vårt syfte med denna uppsats var att studera varför människor väljer att ansluta sig till två olika nya religiösa rörelser, Hare Krishna-rörelsen respektive Scientologikyrkan. Dessa två rörelser skiljer sig åt på flera olika sätt. Det mest tydliga är att Hare Krishna-rörelsen har en gudsbild (monistisk) till skillnad från Scientologikyrkan som istället tror på ett högre väsen, en personlig gud.</p><p>Vår utgångspunkt är antagandet att den nya tidens samhälle har skapat en större strävan efter individualitet och att samhällets medborgare söker efter tydlighet och enkelhet både vad gäller ledarskap och tro. Vi antar dessutom att samhällets sekularisering och den förändring som skett med tanke på skolans undervisning inom ämnet religion leder till en större nyfikenhet och till ett större intresse för nya religiösa rörelser.</p><p>Uppsatsen grundar sig på åtta djupintervjuer, med fyra medlemmar från Hare Krishna-rörelsen och fyra från Scientologikyrkan. Vi har även använt oss av litteraturstudier för att skapa en grund för vår undersökning. Resultatet visar att behovsuppfyllande var en återkommande orsak till anslutning och vidare att intervjuobjektens behov var skiftande.</p>

Vårt syfte med denna uppsats var att studera varför människor väljer att ansluta sig till två olika nya religiösa rörelser, Hare Krishna-rörelsen respektive Scientologikyrkan. Dessa två rörelser skiljer sig åt på flera olika sätt. Det mest tydliga är att Hare Krishna-rörelsen har en gudsbild (monistisk) till skillnad från Scientologikyrkan som istället tror på ett högre väsen, en personlig gud. Vår utgångspunkt är antagandet att den nya tidens samhälle har skapat en större strävan efter individualitet och att samhällets medborgare söker efter tydlighet och enkelhet både vad gäller ledarskap och tro. Vi antar dessutom att samhällets sekularisering och den förändring som skett med tanke på skolans undervisning inom ämnet religion leder till en större nyfikenhet och till ett större intresse för nya religiösa rörelser. Uppsatsen grundar sig på åtta djupintervjuer, med fyra medlemmar från Hare Krishna-rörelsen och fyra från Scientologikyrkan. Vi har även använt oss av litteraturstudier för att skapa en grund för vår undersökning. Resultatet visar att behovsuppfyllande var en återkommande orsak till anslutning och vidare att intervjuobjektens behov var skiftande.

The archives of religious communities is a sparingly treated subject and christian community archives constitute the majority of the archives studied. The main purpose of this thesis is to investigate the relevance of James M. O'Toole's four characteristics of religious archives put forward in his article What’s different about religious archives? Another implicit purpose is to expand the knowledge of religious community archives and include archives from other world religions. The thesis's theoretical starting-point is O'Toole's characteristics which are also used as a basis for the questions that the thesis set out to answer. The main question is to what extent O'Toole's characteristics are relevant for studying archives linked to modern religious communities operating in Sweden. The method used is interviews. A total of seven people were interviewed who had knowledge of seven religious community archives. The archives were linked to the Mission Covenant Church of Sweden, the Catholic Bishopric, the Jewish Community in Stockholm, the International Society for Krishna Consciousness, the Church of Jesus Christ of Latter-day Saints, the Triratna Buddhist Community and the Baptist Union of Sweden. With the exception of interviews, the source material consisted of literature (books and articles), web pages, archive registers and email correspondence. The result is that O'Toole's characteristics are not particularly relevant for studying archives linked to modern religious communities operating in Sweden. Religion does not seem so important for religious archives as O'Toole claims. On a scale of 0–5, the relevance of O'Toole's characteristics is 1–2. For this reason, the characteristics need to be modified. There are good opportunities for future researchers to develop the subject and supplement this study. This is a two years master’s thesis in Archival Science.