Introduction. Crises of faith are major cognitive gaps. This investigation discerns the function of information use in responding to crises of faith in addition to exploring the information-related context of the LDS church. Mormons are thought to have an especially difficult time disaffiliating from their religion yet depend heavily on information seeking and use for their decision to do so. Method. Narrative analysis of 34 episodes of the Mormon Stories podcast that delineate church members’ crises of faith. Episodes were transcribed and coded for analysis. Analysis. Qualitative analysis was performed on the data to uncover the applicability of Chatman’s theories of small worlds and information poverty to the LDS church as well as to reveal the sense-making process involved in a faith crisis. Results. It was possible to see elements of small worlds and information poverty in Mormonism. Information was found to be used in response to faith crises. Conclusion. The LDS church operates an extremely closed information environment which hinders members’ information seeking on church matters. Ex-Mormons use information in response to crisis by factising new knowledge in addition to deciding to disaffiliate from the faith or from religion in general. This is a two years Master’s thesis in Library and Information Science. / Introduktion. Individers tvivel om deras religiösa identitet är svåröverkomliga kognitiva klyftor. Den här uppsatsen utreder informationsanvändningens roll i bemötandet av tvivel. Ytterliga utforskas Mormonkyrkans informationskontext. Mormoner anses ha det speciellt svårt att lämna sin religion men är högst beroende av informationssökning- och användning inför deras beslut. Metod. Narrativ analys av 34 avsnitt av podcasten Mormon Stories som behandlar medlemmars tvivel om sin tro. Avsnitt transkriberades samt kodades inför analysen. Analys. Källmaterialet analyserades med kvalitativa metoder för att skönja om Chatmans teorier om small worlds och information poverty kan appliceras till Mormonkyrkan. Utöver detta analyserades tvivlens gång med Dervins teori om sense-making. Resultat. Aspekter av small worlds och information poverty kunde urskiljas inom Mormonkyrkan. Medlemmarna använde information för att både bemöta och lösa frågor kring tvivel. Slutsats. Mormonkyrkan företar sig en extremt konservativ syn på information vilket som hindrar medlemmars informationssökning. Före detta mormoner använder information för att hantera sin kris genom att skapa nya fakta om världen samt genom att ta beslutet att avsäga sig medlemskap eller religiositet i allmänhet.

<p>Jag avser att med hjälp av olika frågeställningar undersöka huruvida Jesu Kristi Kyrka av sista dagars heliga är en kristen kyrka. Jag har i min analys utgått från den kvalitativa analysmetoden, men också tagit i beaktande hermeneutiken som metod. Teoretiska utgångspunkter jag beskriver är teorier om kristendomen som också innefattar tidigare forskning inom ämnet. Jag har även i detta kapitel redogjort för hermeneutiken som teori.</p><p>Det finns både likheter och skillnader mellan den katolska kyrkan och Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga. Analysen visar dock på fler skillnader vilket gör att slutsatsen blir att Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga inte kan ses som kristen. De viktigaste avvikande punkterna är den mormonska kyrkans annorlunda världsuppfattning, syn på Gud och treenigheten.</p>

Jag avser att med hjälp av olika frågeställningar undersöka huruvida Jesu Kristi Kyrka av sista dagars heliga är en kristen kyrka. Jag har i min analys utgått från den kvalitativa analysmetoden, men också tagit i beaktande hermeneutiken som metod. Teoretiska utgångspunkter jag beskriver är teorier om kristendomen som också innefattar tidigare forskning inom ämnet. Jag har även i detta kapitel redogjort för hermeneutiken som teori. Det finns både likheter och skillnader mellan den katolska kyrkan och Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga. Analysen visar dock på fler skillnader vilket gör att slutsatsen blir att Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga inte kan ses som kristen. De viktigaste avvikande punkterna är den mormonska kyrkans annorlunda världsuppfattning, syn på Gud och treenigheten.

The archives of religious communities is a sparingly treated subject and christian community archives constitute the majority of the archives studied. The main purpose of this thesis is to investigate the relevance of James M. O'Toole's four characteristics of religious archives put forward in his article What’s different about religious archives? Another implicit purpose is to expand the knowledge of religious community archives and include archives from other world religions. The thesis's theoretical starting-point is O'Toole's characteristics which are also used as a basis for the questions that the thesis set out to answer. The main question is to what extent O'Toole's characteristics are relevant for studying archives linked to modern religious communities operating in Sweden. The method used is interviews. A total of seven people were interviewed who had knowledge of seven religious community archives. The archives were linked to the Mission Covenant Church of Sweden, the Catholic Bishopric, the Jewish Community in Stockholm, the International Society for Krishna Consciousness, the Church of Jesus Christ of Latter-day Saints, the Triratna Buddhist Community and the Baptist Union of Sweden. With the exception of interviews, the source material consisted of literature (books and articles), web pages, archive registers and email correspondence. The result is that O'Toole's characteristics are not particularly relevant for studying archives linked to modern religious communities operating in Sweden. Religion does not seem so important for religious archives as O'Toole claims. On a scale of 0–5, the relevance of O'Toole's characteristics is 1–2. For this reason, the characteristics need to be modified. There are good opportunities for future researchers to develop the subject and supplement this study. This is a two years master’s thesis in Archival Science.

Syftet med studien är att få en djupare inblick i om informanternas trosuppfattning harpåverkats av barnsångerna de fick sjunga i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga då de varsmå, och i så fall hur detta har påverkat dem.Sex informanter som alla gick i Primär (kyrkans organisation för barn) har valts ut ochintervjuats. Informanterna är i åldrarna 19 till 32 och är från Sverige och USA. Studieninnehåller även en del om kyrkans musiktradition och kultur, samt analys av en primärsång.En av studiens slutsatser är att primärsångerna har varit ett medel för informanterna att lärasig mera om evangeliet, känna den Helige Anden och därigenom utveckla deras personligatro. Informanterna kommer fortfarande ihåg sångerna i vuxen ålder och kan på så sätt fortsättasjunga och fördjupa sig i sångernas religiösa budskap.