Det övergripande syftet med avhandlingen var att utforska, beskriva och förstå upplevelser av tvillingskap utifrån äldre tvillingars livsberättelser. De 35 tvillingarna som ingår i denna avhandling var ett urval av deltagarna i två longitudinella studier av äldre tvillingar, SATSA (Swedish Adoption Twin Study of Aging) och Gender. Studiedesignen är kvalitativ och vid intervjuerna användes narrativ metod och berättelsematerialet analyserades med narrativ analys (studie I och II) och med kvalitativ, latent innehållsanalys (studie III och IV). Enligt tvillingarna i denna avhandling beskrevs tvillingskapet utifrån relationen med tvillingpartnern (I, III, IV) och ur ett identitetsperspektiv (II). Tvillingrelationer är unika men representerar också variationer. Tre slags relationsmönster identifierades, benämnda den närande, tärande och den ytliga relationen som baseras på kvalitativa aspekter (I). De olika typerna av relationer blev särskilt tydliga under viktiga skeden i livet, såsom vid ingående av äktenskap (III) och vid förlusten av tvillingpartnern (IV), vilket innebar att tvillingarna fick anpassa sig till ett mer individualiserat liv. I den närande och den ytliga tvillingrelationen upplevdes inte dessa livsförändringar som särskilt dramatiska, medan de för tvillingarna i den tärande relationen upplevdes som mer dramatiska. Från ett anknytningsteoriskt perspektiv förblev de äldre tvillingarna ankytningspersoner med oförändrade anknytningsmönster genom livet (I). Sammanbundet med den nära tvillingrelationen är hur tvillingar definerar sig själva, då tvillingskapet innebär att hantera både sin individuella identitet och tvillingidentiteten. Självbeskrivningarna med betoning av olikheter, ses mot bakgrund av hur tvillingarna upplevde att omgivningen uppfattade dem som en social enhet och tolkades som en vilja att betona sin individualitet i förhållande till tvillingpartnern och som ett budskap till omgivningen att vilja bli sedd som en egen individ (II). Sammanfattningsvis beskrevs tvillingskap av de flesta som en nära, berikande relation genom livet och för vissa mindre berikande beroende på vilken slags relation de hade till sin tvillingpartner. Parallellt pågick ett identitetsarbete att ta plats som en egen individ i tvillingrelationen och att hävda sin individualitet gentemot den övriga omgivningen i budskapet: ”Vi är inte så lika som ni tror”! / The overall aim of this thesis was to explore, describe and understand experiences of twinship as told in the life stories of older twins. The 35 older twins who participated in this thesis were part of two longitudinal studies of older twins, SATSA (the Swedish Adoption Twin Study of Aging) and the Gender study. The study design is qualitative and the 35 interviews were collected using a narrative method. The life stories were analysed with narrative analysis (studies I and II) and qualitative, latent content analysis (studies III and IV). According to the twins in this thesis, twinship, was described from the relationship with the co-twin(I, III, IV) and from an identity perspective (II). Twin relationships are unique and different in their own way. Three relationship patterns were identified and labelled as: nurturing, draining or superficial based on qualitative aspects (I). The differences in the three relationship patterns became even more evident during critical stages in life, for example, when getting married (III) or losing the co-twin through death (IV). These events became turning points which meant that the twins needed to adjust to a more individualized life. Twins in nurturing or superficial relationship patterns did not experience these transitions as particularly dramatic, while for twins in draining relationships these life transitions were more dramatic. From an attachment theory point of view, the older twins remained attachment figures with an unaltered attachment pattern throughout life(I). Bound together with the close twin relationship is how twins define themselves, since the twinship means handling both your individual identity and the twin identity. The self-descriptions, with emphasis on differences, are viewed against the background of how the twins experienced the environment perceiving them as a social unity and were interpreted as a desire to emphasize ones individuality as related to the twin partner and as a message to the environment of desiring to be viewed as a unique individual (II). In summary twinship was described by most as a close, enriching relationship throughout life and for some, less enriching depending on what kind of relationship they had with their twin partner. An identity work was at the same time taking place, trying to establish a position as an individual in the twin relationship and to assert ones individuality to the rest of the environment in the message:“We are not as alike as you think!”

Kandidatuppsatsens syfte är främst att besvara huruvida mor-dotterrelationens litterära uttryck varieras genom romanerna: hur förhållandet framställs, vilka likheter och olikheter det finns i temats gestaltning samt hur det eventuellt skulle kunna förklaras.

Värdighet är en viktig del i omvårdnaden som ofta negligeras. Värdigheten hotas i ögonblicket då patienten inkommer till vårdavdelningen. Trots ett behov finns det inga klara riktlinjer för hur sjuksköterskan ska handla i bevarandet av patienters värdighet. En litteraturstudie som utgår från humanvetenskapen genomfördes för att få djupare kunskap och förståelse om bevarande av värdighet hos patienter. Syftet var att beskriva hur patienters värdighet bevaras inom omvårdnad. Databearbetningen genomfördes som en innehållsanalys med stöd av fyra betjänter. Studiens resultat grundar sig på tio vetenskapliga artiklar, där ett övergripande tema framkom som var existentiell längtan. Ur resultatet framkom det att sjuksköterskans bemötande är en viktig aspekt i bevarandet av patienters värdighet. Även att se patienter ur ett holistiskt synsätt, värna om patienters autonomi och persona, visa respekt och stötta patienter i sin försoningsprocess är att vårda för att bevara värdigheten. Det är av betydelse att sjuksköterskan tänker på patientens värdighet i omvårdnadens alla moment. Evidensbaserad forskning om hur värdighet bevaras är knapphändig. Vidare forskning krävs för att utveckla och integrera kunskap i utbildning och i det professionella vårdandet. / Dignity is an essential part of caring which often is neglected. The dignity is threatened the moment the patient arrives at the ward. Altough there is an existing need, there are no clear guidelines for the nurse to know how to preserve their patients’ dignity. A literature study with human science as a base was conducted to gain deeper knowledge and understanding about the preservation of dignity. The aim was to identify how patients’ dignity is preserved in nursing. The data was analysed through a content analysis with support of four butlers and the result of the study is based on ten scientific papers. A theme was illuminated which was existential longing. Through the result it was clear that the nurses’ apperance is a great aspect in preservation of patients’ dignity. To see patients from an holistic view, nurture their autonomy and persona, show respect and support reconciliation is a way of nursing to preserve dignity. It is of importance that the nurse considers the patients’ dignity through all the moments of nursing. Science based on evidence on how to preserve dignity is scarce. Therefore, more research is required to develop and integrate knowledge in academic education and clinical practice.

<p>The main purpose of this paper is to analyse the relation between the spatial and individual structures in Paul Austers City of Glass. The interpretative discussion is focused on the novels metafictive aspects. The analyses consists that Quinn, the main character, is linked to the city environment because of his function as detective, flânuer and author. According to Baudelaire, Benjamin and Berman the two last positions are fundamental in the literary citystructure, as well as in the formation of individuality and modernity.</p>

Den nya straffverkställighetslagstiftningen, med avseende på det behov som lagstiftaren identifierat av en ökad individualisering, i syfte att uppnå en individualpreventiv effekt och en lyckad resocialisering, innehåller vissa grundläggande förutsättningar, som alla kan påverka frågorna om individualisering och proportionalitet. Dessa grundläggande förutsättningar innehåller olika typer av motsättningar, som var och en kan påverka såväl tillämpning och mål. Uppsatsens syfte är att identifiera och beskriva dessa motsättningar i förhållande till proportionalitet och individualitet.

<p>Abstract</p><p>Vi har undersökt självkänslans bakomliggande diskurs i artiklar från dags- och populärpress i Sverige. Vi har gjort en diskursanalys av begreppet självkänsla gentemot andra samhälleliga fenomen. Fokus i uppsatsen har varit att lyfta fram hur begreppet självkänsla skildras i media och hur det kan påverka vår identitet, och vårt beteende i dagens individuella samhälle. Vi har också ställt oss frågan om medias fokusering på begreppet självkänsla enbart är positiv eller om den kan få negativa följder i form av stress hos mottagarna av budskapet. </p><p>Efter att vi har granskat artiklar om självkänsla, upptäckte vi att många skildrade självkänsla som en lösning på många av dagens sociala problem så som stress, utbränning och problematiska förhållanden människor emellan. Vi kom fram till att självkänsla kan användas av många tidningar som ett säljargument, då många människor vill må bättre och bli lyckligare. Media har så stor makt i dag, att många människor tyr sig till deras tips och råd till självhjälp. Många av artiklarna skrev enligt oss mycket motstridiga budskap om självkänsla, exempelvis att det var viktigt att tänka på sig själv men samtidigt inte för mycket. Vi kom fram till att medias skildring av självkänslans diskurser troligen till viss del, bidrar till förvirring och stress hos människor.</p>

Abstract Vi har undersökt självkänslans bakomliggande diskurs i artiklar från dags- och populärpress i Sverige. Vi har gjort en diskursanalys av begreppet självkänsla gentemot andra samhälleliga fenomen. Fokus i uppsatsen har varit att lyfta fram hur begreppet självkänsla skildras i media och hur det kan påverka vår identitet, och vårt beteende i dagens individuella samhälle. Vi har också ställt oss frågan om medias fokusering på begreppet självkänsla enbart är positiv eller om den kan få negativa följder i form av stress hos mottagarna av budskapet. Efter att vi har granskat artiklar om självkänsla, upptäckte vi att många skildrade självkänsla som en lösning på många av dagens sociala problem så som stress, utbränning och problematiska förhållanden människor emellan. Vi kom fram till att självkänsla kan användas av många tidningar som ett säljargument, då många människor vill må bättre och bli lyckligare. Media har så stor makt i dag, att många människor tyr sig till deras tips och råd till självhjälp. Många av artiklarna skrev enligt oss mycket motstridiga budskap om självkänsla, exempelvis att det var viktigt att tänka på sig själv men samtidigt inte för mycket. Vi kom fram till att medias skildring av självkänslans diskurser troligen till viss del, bidrar till förvirring och stress hos människor.

The main purpose of this paper is to analyse the relation between the spatial and individual structures in Paul Austers City of Glass. The interpretative discussion is focused on the novels metafictive aspects. The analyses consists that Quinn, the main character, is linked to the city environment because of his function as detective, flânuer and author. According to Baudelaire, Benjamin and Berman the two last positions are fundamental in the literary citystructure, as well as in the formation of individuality and modernity.

Syftet med denna uppsats har varit att avgöra hur väl Humanisternas och Svenska kyrkansbild av ett gott liv överensstämmer med varandra. Ett gott liv definieras här som ett liv som ärbra, rimligt och meningsfullt för människan. Detta är ämnat att problematisera den påståddadikotomin mellan religiösa och sekulära livsåskådningar. Tidigare forskning beskriver hurteistiska och naturalistiska livsåskådningars värderingar ofta skiljer sig åt. Både teister ochnaturalister möter utmaningar i relation till meningsskapande och makt. Uppsatsen har utgåttfrån Humanisternas och Svenska kyrkans respektive hemsidor. Sekundärmaterialet består utavverk från Christer Sturmark och Antje Jackelén. Materialet har analyserats utifrån ett antal analysfrågor. Dessa utgår från begreppenlivsåskådning och människosyn som presenteras under teoriavsnittet. Begreppen har använtsför att få fram respektive grupps bild av ett gott liv. Efter att materialet har analyserats har enjämförelse gjorts mellan gruppernas olika uppfattningar. Resultaten visar att det finns bådelikheter och skillnader mellan grupperna. De största likheterna går att finna i derasuppfattningar om människans rättigheter och hennes förnuft. Jämför vi resultaten med dentidigare forskningen kan vi se att både meningsskapande och makt är aktuella teman.Meningsskapande blir en utmaning för både teister och naturalister. Det finns också någotproblematiskt i människans makt och individualitet. Det ser vi hos både Humanisterna ochSvenska kyrkan. Uppsatsens resultat väcker frågor om hur vi ska finna en balans mellanindividers intressen och världens bästa. Dessa kan bli intressanta i framtida undersökningar.

Bakgrund: Människor har olika preferenser och därför triggas vi igång av olika saker. En belöning som motiverar en person kan däremot vara demotiverande för andra. Därför skulle ett helt individuellt belöningssystem kunna vara det ultimata sättet att motivera till prestation.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför företag inte har ett belöningssystem som är helt individualiserat, vilket skulle kunna anses vara idealet. Vi vill få fram de faktorer som gör att företagen har ett belöningssystem som är mer kollektivt än individuellt. Uppsatsens metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att göra intervjuer på tre olika företag. Uppsatsen kommer att baseras på en hermeneutisk vetenskapsteori och vi har valt att tillämpa en deduktiv metodansats.   Teori: Den teoretiska referensramen består av teorier om motivation, belöningssystem samt olika former av belöningar och vår modell som visar vilka faktorer som kan påverka graden av individualitet i belöningssystem.   Empirisk metod: För att undersöka vilka faktorer som påverkar graden av individualitet i ett belöningssystem har vi valt att göra en jämförande fallstudie i vår undersökningsprocess. Därmed använder vi oss av en kvalitativ metod.   Slutsatser: Genom vår undersökning har vi kommit fram till att merparten av faktorerna i vår modell från teorikapitlet påverkar graden av individualitet i belöningssystem. Endast hypotesen om kultur förkastades. / Background: People have different preferences and therefore are we triggered by different things. A reward that justifies one person can, however, be demotivating for others. Therefore, an entirely individual reward system would be the ultimate way to motivate performance. Purpose: The purpose of this essay is to examine why firms do not have a reward system that is completely individual, which could be considered as the ideal. We want to obtain the factors that enable firms to have a reward system that is more collective than individual. Thesis method: In order to carry out the study, we have chosen to do interviews at three different companies. The essay is based on a hermeneutic theory of science and we have chosen to apply a deductive method approach.   Theory: The theoretical framework consists of theories of motivation, reward system and different forms of rewards and our model showing the factors that may influence the degree of individuality in the reward system.   Empirical method: To investigate factors that affect the degree of individuality in a reward system, we have chosen to make a comparative case study in our investigation process. Thus, we use a qualitative approach.   Conclusions: Through our research, we found that most of the factors in our model from the theory chapter affect the degree of individuality in the reward system. Only the hypothesis of culture was rejected.