Syftet med detta arbete är att använda en komparativanalys för att påvisa likheter och olikheter hos två ledare för nya religiösa rörelser; den Raeliska rörelsen och Scientologikyrkan. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där rörelsernas eget material såväl som publicerade texter från forskare som studerat rörelserna studerats. Ledare av olika rörelser tillskrivs ofta en karisma vilket får människor att följa dem. Karisma behöver inte bara vara knutet till en person utan även till föremål som exempelvis texter hen producerat. Processen där följarna till en person med karisma lär sig känna igen och erkänna ledarnas karisma kallas karismatisering. De två begreppen har undersökts av Eileen Barker och uppsatsen undersöker hur dessa processer gestaltats när de två ledarna Raël och L. Ron Hubbard beskrivs av sina respektive rörelser.   Uppsatsen har kunnat visa att de två ledarna tillskrivs unika egenskaper och kunskaper som gör dem till mer än vanliga människor. De två ledarnas beskrivs som utvalda av en högre makt för att kunna leda människor till ett bättre liv och mående. Uppsatsen har kunnat visa att de två ledarna som undersökts tillskrivits karisma av sina rörelser och hur de fått den tillskriven genom de hagiografier som skapats för att beskriva deras liv som unika.

<p>Syftet med denna C-uppsats är att försöka ta reda på hur Scientologikyrkan undervisar sina medlemmar och om det kan vara så att Scientologikyrkans syn på undervisning kan vara något för oss pedagoger att ta till oss eller om vi inte alls ska ta till oss av deras syn. För att kunna ta reda på detta finns några frågor jag behöver reda ut:</p><ul><li>Hur ser undervisningsmiljön ut?</li><li>Vilka är det som sköter undervisningen?</li><li>Hur går kurserna till?</li><li>Hur ser den inre och yttre undervisningsmiljön ut?</li><li>Kan man försvara så pass (enligt mig) gamla teorier som Scientologkyrkan använder sig av då Hubbard var verksam för ungefär 50 år sedan, alltså under mitten av 1900-talet?</li><li>Hur stämmer Hubbards teorier överens med vad tidigare forskare inom undervisning säger och hur stämmer det överens med vad som står i LPF94?</li></ul> / Uppsatsen är inte helt komplett i föreliggande form.

Syftet med denna C-uppsats är att försöka ta reda på hur Scientologikyrkan undervisar sina medlemmar och om det kan vara så att Scientologikyrkans syn på undervisning kan vara något för oss pedagoger att ta till oss eller om vi inte alls ska ta till oss av deras syn. För att kunna ta reda på detta finns några frågor jag behöver reda ut: Hur ser undervisningsmiljön ut? Vilka är det som sköter undervisningen? Hur går kurserna till? Hur ser den inre och yttre undervisningsmiljön ut? Kan man försvara så pass (enligt mig) gamla teorier som Scientologkyrkan använder sig av då Hubbard var verksam för ungefär 50 år sedan, alltså under mitten av 1900-talet? Hur stämmer Hubbards teorier överens med vad tidigare forskare inom undervisning säger och hur stämmer det överens med vad som står i LPF94? / Uppsatsen är inte helt komplett i föreliggande form.

<p>Syftet med arbetet är att undersöka hur Scientologikyrkan uttrycker sin egen tro och utövning samt vad som kan attrahera människor till samfundet och jämföra detta med vad religionspsykologer och religionssociologer anser. Min informationshämtande metod har enbart varit litteraturstudier och undersökningen är av hermeneutisk art och huvudmaterialet är från scientologernas egna böcker och skrifter. Huvudmaterialet består också av forskare inom religionssociologi och religionspsykologi. Resultatet visar att det finns ganska stor variation mellan hur forskare ser på scientologin och hur scientologerna själva ser på den och då speciellt <em>hur</em> religiös de anser rörelsen vara.</p>

Syftet med arbetet är att undersöka hur Scientologikyrkan uttrycker sin egen tro och utövning samt vad som kan attrahera människor till samfundet och jämföra detta med vad religionspsykologer och religionssociologer anser. Min informationshämtande metod har enbart varit litteraturstudier och undersökningen är av hermeneutisk art och huvudmaterialet är från scientologernas egna böcker och skrifter. Huvudmaterialet består också av forskare inom religionssociologi och religionspsykologi. Resultatet visar att det finns ganska stor variation mellan hur forskare ser på scientologin och hur scientologerna själva ser på den och då speciellt hur religiös de anser rörelsen vara.

Starting in November of 2016, a documentary series aired on the original network A&E where it continues to capture the attention of thousands of viewers in America. Scientology: The Aftermath, starring the well-known King of Queens and Dancing with the Stars actress Leah Remini and former senior executive of the church of Scientology International and Sea Organization Mike Rinder, aim to reveal the "truth" that hides behind the church of Scientology. The show interviews ex-practitioners who claim their lives have been deeply impacted by the church and who want to assist in revealing the shocking stories of abuse and harassment the church tries to keep secret. The goal of the show, in short, is to not only share the "real" face of Scientology to the public, but to also reach out and assist people who have been affected personally by the church; some have lost their family and friends while others have been followed or monitored by church members. A simple Google search on Scientology brings up multiple news headlines on the church being labeled as a "cult" and "criminal" while magazines in the lines of grocery stores display the downfall on the marriage of Tom Cruise and Katie Holmes due to the intensity of the Church of Scientology. Yet Scientology isn’t alone in receiving negative attention from the media. Christian Science has been accused of depriving the ill of needed medical attention which has led to some members becoming severely ill and dying in some cases. Most of these cases are children that were deprived of needed medical assistance due to their parents' religious views. Religious Studies scholar, Mary Bednarowski, adds that due to these circumstances, Christian Science has long experienced harsh criticism. With families and anti-cult movements protesting in the streets, ads, books, and magazines displaying their opposition, and the media labeling these movements as "dangerous", why would people join and remain in these New Religious Movements? What is it that makes these religious movements alluring and what are their adherents benefiting from them?

<p>Vårt syfte med denna uppsats var att studera varför människor väljer att ansluta sig till två olika nya religiösa rörelser, Hare Krishna-rörelsen respektive Scientologikyrkan. Dessa två rörelser skiljer sig åt på flera olika sätt. Det mest tydliga är att Hare Krishna-rörelsen har en gudsbild (monistisk) till skillnad från Scientologikyrkan som istället tror på ett högre väsen, en personlig gud.</p><p>Vår utgångspunkt är antagandet att den nya tidens samhälle har skapat en större strävan efter individualitet och att samhällets medborgare söker efter tydlighet och enkelhet både vad gäller ledarskap och tro. Vi antar dessutom att samhällets sekularisering och den förändring som skett med tanke på skolans undervisning inom ämnet religion leder till en större nyfikenhet och till ett större intresse för nya religiösa rörelser.</p><p>Uppsatsen grundar sig på åtta djupintervjuer, med fyra medlemmar från Hare Krishna-rörelsen och fyra från Scientologikyrkan. Vi har även använt oss av litteraturstudier för att skapa en grund för vår undersökning. Resultatet visar att behovsuppfyllande var en återkommande orsak till anslutning och vidare att intervjuobjektens behov var skiftande.</p>

Vårt syfte med denna uppsats var att studera varför människor väljer att ansluta sig till två olika nya religiösa rörelser, Hare Krishna-rörelsen respektive Scientologikyrkan. Dessa två rörelser skiljer sig åt på flera olika sätt. Det mest tydliga är att Hare Krishna-rörelsen har en gudsbild (monistisk) till skillnad från Scientologikyrkan som istället tror på ett högre väsen, en personlig gud. Vår utgångspunkt är antagandet att den nya tidens samhälle har skapat en större strävan efter individualitet och att samhällets medborgare söker efter tydlighet och enkelhet både vad gäller ledarskap och tro. Vi antar dessutom att samhällets sekularisering och den förändring som skett med tanke på skolans undervisning inom ämnet religion leder till en större nyfikenhet och till ett större intresse för nya religiösa rörelser. Uppsatsen grundar sig på åtta djupintervjuer, med fyra medlemmar från Hare Krishna-rörelsen och fyra från Scientologikyrkan. Vi har även använt oss av litteraturstudier för att skapa en grund för vår undersökning. Resultatet visar att behovsuppfyllande var en återkommande orsak till anslutning och vidare att intervjuobjektens behov var skiftande.