Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2009. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2007.

<p>Ett examensarbete som med fokus på elever och undervisning utreder hur bloggen kan fungera i klassrummet. Jag har samlat in tidigare uppsatser från hela världen om bloggar i klassrummet och gjort egna enkäter och egna intervjuer med ett antal elever.Syftet var att analysera en av de många nya förekomster på internet och se hur väl den passar in i skolan. Bloggar blir lätt begränsade av tekniken som till exempel hur många datorer skolan har eller hur många som har internet hemma. Men bloggar har också så många fördelar så om man har möjlighet så är det väl värt ett försök.</p>

Ett examensarbete som med fokus på elever och undervisning utreder hur bloggen kan fungera i klassrummet. Jag har samlat in tidigare uppsatser från hela världen om bloggar i klassrummet och gjort egna enkäter och egna intervjuer med ett antal elever.Syftet var att analysera en av de många nya förekomster på internet och se hur väl den passar in i skolan. Bloggar blir lätt begränsade av tekniken som till exempel hur många datorer skolan har eller hur många som har internet hemma. Men bloggar har också så många fördelar så om man har möjlighet så är det väl värt ett försök.

No description available.

No description available.

I denna kvalitativa studie integreras kognitiv belastningsteori och användbarhet. Hur utbildningsmjukvara utvecklas är aktuellt att undersöka för att bidra med kunskaper om hur utbildningsteknologi kan utvärderas för lyckad implementering i klassrumspraktiken.  Människans interaktion med teknologin och hennes kognitiva arkitektur tas i beaktning när utbildningsmjukvara struktureras på ett sätt som inte överbelastar arbetsminnet. Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka hur det algebraiska ämnesinnehållet struktureras i interaktiva matematikböcker för att stödja inlärningsprocesser. Studien undersöker också hur användaren ges åtkomst till ämnesinnehållet i interaktiva matematikböcker utifrån hur detta bidrar till den totala kognitiva belastningen. Samtliga processer i studien har en distinkt teoretisk anknytning till kognitiv belastningsteori och insamlade data har bearbetats systematiskt i processen av en innehållsanalys. Datamaterialet består sammantaget av drygt 60 uppgifter från tre interaktiva matematikböcker, samt av tre heuristiska utvärderingar av samma tre böcker. Analysens resultat diskuteras utifrån tidigare forskning av riktlinjer för utbildningsdesign och dess påvisade effekter, samt hur dessa riktlinjer kognitivt belastar arbetsminnet för att främja eller hämma kunskapsutveckling. Diskussionen berör också användbarheten i de tre interaktiva matematikböcker som utvärderats och hur gränssnitten bidrar till åtkomst i belastningen av arbetsminnet. Av studiens resultat framkommer arbetade exempel och minskad vägledning som identifierade mönster i interaktiva matematikböcker. Analys av heuristiska utvärderingar visar att interaktiva matematikböcker är konsekvent designade internt med mindre externa skillnader, vilket utifrån studiens resultat ger användaren åtkomst till det matematiska ämnesinnehållet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger beskriver sin användning av IKT på fritidshemmet samt vilket lärande som möjliggörs utifrån detta. Vi arbetar kvalitativt med tio semistrukturerade intervjuer som kodas och analyseras tematiskt. Resultatet är sju separata teman som berör på vilket sätt pedagoger använder IKT ihop med sina elever samt vilka faktorer som påverkar detta. Det är ingen pedagog som endast möjliggör för en typ av lärande utan allas beskrivningar skildrar flera perspektiv på lärande. Vi utgår från tre teorier om lärande för att analysera resultatet. Många beskrivningar skildrar ett konstruktivistiskt lärande som sker genom interaktion. I dessa situationer så beskrivs även läraren som aktiv och närvarande. I det behavioristiska lärandet framgick inte lärarrollen som lika aktiv. Vi slår även fast vid att pedagogernas kompetens, åsikter och intresse för IKT påverkar användningen samt till vilken grad IKT tillgängliggörs på fritidshemmet.

<p>Syftet med denna C-uppsats är att försöka ta reda på hur Scientologikyrkan undervisar sina medlemmar och om det kan vara så att Scientologikyrkans syn på undervisning kan vara något för oss pedagoger att ta till oss eller om vi inte alls ska ta till oss av deras syn. För att kunna ta reda på detta finns några frågor jag behöver reda ut:</p><ul><li>Hur ser undervisningsmiljön ut?</li><li>Vilka är det som sköter undervisningen?</li><li>Hur går kurserna till?</li><li>Hur ser den inre och yttre undervisningsmiljön ut?</li><li>Kan man försvara så pass (enligt mig) gamla teorier som Scientologkyrkan använder sig av då Hubbard var verksam för ungefär 50 år sedan, alltså under mitten av 1900-talet?</li><li>Hur stämmer Hubbards teorier överens med vad tidigare forskare inom undervisning säger och hur stämmer det överens med vad som står i LPF94?</li></ul> / Uppsatsen är inte helt komplett i föreliggande form.

Syftet med denna C-uppsats är att försöka ta reda på hur Scientologikyrkan undervisar sina medlemmar och om det kan vara så att Scientologikyrkans syn på undervisning kan vara något för oss pedagoger att ta till oss eller om vi inte alls ska ta till oss av deras syn. För att kunna ta reda på detta finns några frågor jag behöver reda ut: Hur ser undervisningsmiljön ut? Vilka är det som sköter undervisningen? Hur går kurserna till? Hur ser den inre och yttre undervisningsmiljön ut? Kan man försvara så pass (enligt mig) gamla teorier som Scientologkyrkan använder sig av då Hubbard var verksam för ungefär 50 år sedan, alltså under mitten av 1900-talet? Hur stämmer Hubbards teorier överens med vad tidigare forskare inom undervisning säger och hur stämmer det överens med vad som står i LPF94? / Uppsatsen är inte helt komplett i föreliggande form.