Denna studie hade som syfte att undersöka om olika heuristiker belastar en individs kognitiva resurser olika mycket, och om det därmed kräver olika mycket av de kognitiva resurserna. För att undersöka detta genomfördes ett experiment med en oberoende mätning, där deltagare fick genomföra ett antal produktval samt ett strooptest. Genom ett tillfällighetsurval värvades 149 deltagare som medverkade i experimentet med 50, 52 och 47 deltagare i tre olika betingelser. Data från 99 deltagare användes i denna uppsats då enbart två av de tre betingelserna användes i denna uppsats. Detta på grund av att studien är en del av en större studie som resulterade i fyra uppsatser, där olika aspekter av experimentet analyserades i var uppsats. Resultatet visade att olika heuristiker belastade kognitiva resurser olika och var därmed olika krävande, men denna skillnad enbart verkar vara kortvarig då inga signifikanta skillnader kunde uppmätas på strooptestet.

<p>Att köra bil är en komplex uppgift som kräver mycket av förarens kognitiva processer. I dagens samhälle finns det system som ska stödja säkerheten vid bilkörning och ett exempel på ett sådant system är navigationssystem som ska hjälpa föraren att hitta vägen till en destination. Det finns dock en risk att ett navigationssystem kan belasta förarens uppmärksamhet och andra kognitiva processer. Det är därför av vikt att det finns tillfredsställande metoder för att mäta förarens belastning på. Arbetet är en litteraturstudie som syftar till att kritiskt granska och jämföra två av dessa metoder, sekundära uppgifter och NASA TLX, i samband med bilkörning och navigationssystem. Det verkar finnas en tendens till att forskning inom navigationssystem inte använder metoden sekundära uppgifter särskilt ofta medan forskning inom bilkörning gör det. Detta visade sig stämma överens med den slutgiltiga analysen. Sekundära uppgifter visade sig vara mer lämplig metod att använda för att mäta belastning. Det skulle därför vara till fördel om forskningen inom navigationssystem utförde studier där metoden sekundära uppgifter används.</p>

The aim of this PhD thesis was to investigate traffic safety and mobility for individuals with hearing loss (HL). Three studies were conducted: 1. a questionnaire survey aimed to evaluate differences in choice of transportation that might be related to HL, 2. a driving simulator study that looked into compensatory strategies and evaluated the efficiency of a tactile signal to alert the driver, and 3. a field study to evaluate these effects in real traffic and to evaluate a navigation system with a supportive tactile signal. The effects of HL discovered in this thesis add to the knowledge and understanding of the influence of HL on traffic safety and mobility. Differences found consistently point to a generally more cautious behavior. Compensatory and coping strategies associated with HL are bound to driving complexity and appear when complexity increases. These strategies include driving at lower speeds, using a more comprehensive visual search behavior and being less engaged in distracting activities. Evaluation of a tactile signal showed that by adding a tactile modality, some driver assistance systems can also be made accessible to drivers with HL. At the same time, the systems might be more effective for all users, since the driver can be more focused on the road. Based on the results in this thesis, drivers with HL cannot be considered an increased traffic safety risk, and there should be no need for adjustments of the requirements of hearing for a license to drive a car. / Syftet med den här doktorsavhandlingen var att undersöka trafiksäkerhet och mobilitet för individer med hörselnedsättning (HN). Tre studier har genomförts: 1. en enkätstudie för att undersöka skillnader i transportvanor relaterade till HN, 2. en körsimulatorstudie for att titta på kompensatoriska strategier och utvärdera effektiviteten i en taktil signal för att påkalla förarens uppmärksamhet och 3. en fältstudie för att undersöka effekterna i riktig trafik samt utvärdera ett navigationssystem med en taktil signal som stöd för navigering. Effekterna av HN som kom fram i denna avhandling bidrar till kunskapen och förståelsen för hur HN påverkar trafiksäkerhet och mobilitet. De funna skillnaderna pekar konsistent mot ett generelltmera försiktigt beteende. Kompensatoriska - och copingstrategier förknippade med HN beror på körkomplexitet och observeras när komplexiteten ökar. Dessa strategier innebär körning med lägre hastighet, mera heltäckande visuell avsökning och mindre engagemang i distraherande uppgifter. Utvärdering av en taktil signal visade att genom att lägga till en taktil modalitet kan vissa förarstödsystem bli tillgängliga även för förare med HN. Samtidigt kan systemen bli mera effektiva för alla användare eftersom föraren då kan fokusera mera på vägen. Baserat på resultaten i den här avhandlingen kan inte förare med HN betraktas som någon förhöjd risk och det bör därmed inte finnas något behov av att justera hörselkraven när det gäller körkortsinnehav.

The use of smartphone applications has increased dramatically in the last decade. With the technology being ubiquitous around us it is important to reduce the required cognitive demand for interacting with the technology. A common use of smartphones is calendar applications. This paper investigates if cognitive load can be lowered by using a calendar application specifically designed with cognitive load in mind compared to the widely used Google Calendar. The hypothesis is that the application will generate a lower cognitive load in comparison. An experiment was conducted where participants were instructed to perform a primary task by following given instructions of what to do in the calendar application while also performing a secondary task. There were no significant differences in performance except for two tasks where the new app performed worse. Participants also reported a higher level of frustration for the new app which could mean that their cognitive load was slightly higher. / Användandet av smartphone applikationer har ökat dramatiskt under det senaste decenniet, eftersom att tekniken hela tiden är närvarande runt om oss så är det viktigt att minska de kognitiva kraven som behövs vid användandet. Ett vanligt användande av smartphones är kalenderapplikationer, den här studien undersöker om den kognitiva belastningen kan minskas vid användandet av en kalender app genom att använda applikation som designats med kognitiv belastning i åtanke för att sen jämföras mot Google Kalender. Hypotesen är att applikationen kommer att generera en lägre kognitiv belastning i jämförelse. Ett experiment utfördes där deltagarna instruerades att utföra en huvuduppgift som innebar att utföra givna instruktioner med uppdrag i kalendarapplikationen, samtidigt som en sekundär uppgift utfördes där deltagarna fick trycka på en knapp när en signal hördes. Det var ingen signifikant skillnad i prestation förutom i två uppgifter där appen presterade sämre, deltagarna rapporterade också en högre nivå av frustration vilket skulle kunna innebära att den kognitiva belastningen var något högre.

I detta arbete presenteras en ny teori som försöker förklara hur man ytterligare kan förbättra instruktioner av processer. Teorin försöker bygga en bro mellan metoder för att stödja bearbetningen i arbetsminnet och hur perceptionen fungerar genom att utgå från arbetsminnets roll vid inlärning.

Att köra bil är en komplex uppgift som kräver mycket av förarens kognitiva processer. I dagens samhälle finns det system som ska stödja säkerheten vid bilkörning och ett exempel på ett sådant system är navigationssystem som ska hjälpa föraren att hitta vägen till en destination. Det finns dock en risk att ett navigationssystem kan belasta förarens uppmärksamhet och andra kognitiva processer. Det är därför av vikt att det finns tillfredsställande metoder för att mäta förarens belastning på. Arbetet är en litteraturstudie som syftar till att kritiskt granska och jämföra två av dessa metoder, sekundära uppgifter och NASA TLX, i samband med bilkörning och navigationssystem. Det verkar finnas en tendens till att forskning inom navigationssystem inte använder metoden sekundära uppgifter särskilt ofta medan forskning inom bilkörning gör det. Detta visade sig stämma överens med den slutgiltiga analysen. Sekundära uppgifter visade sig vara mer lämplig metod att använda för att mäta belastning. Det skulle därför vara till fördel om forskningen inom navigationssystem utförde studier där metoden sekundära uppgifter används.

Detta arbete har som utgångspunkt att specificera, implementera och utvärdera ett verktyg som har som syfte att ta fram resultat från frågeställningar mot registrerade data från flygplanssimulator. Detta görs genom framtagning av kravspecifikation och en iterativ programutvecklingsmetod. Ett utvärderingstest i simulator utfördes för att samla data som sedan analyserades med verktyget. Detta för att undersöka om det går att hitta tillfällen där hög kognitiv belastning upplevdes.

Digitala läroböcker har ökat i skolorna efter Skolverkets nya riktlinjer 2018 om att skolorna skulle förstärka digitaliseringen. Läroboksförlagen erbjuder därför både traditionella analoga böcker, online- samt digitala böcker. I det här examensarbetet har jag studerat den digitala versionens potentiella påverkan på den kognitiva belastningen vid inlärning jämfört med den traditionella analoga boken. Studien har utförts enligt Swellers kognitiva belastningsteori (cognitive load theory) för att utvärdera hur den kognitiva belastningen påverkas utifrån några valda faktorer som enligt teorin belastar minnet och därmed inlärningen. Resultaten visar att det finns skillnader i den kognitiva belastningen mellan den analoga boken, boken online och den digitala boken enligt de variabler som studerades. Den analoga boken ger med stor sannolikhet den minsta kognitiva belastningen och därmed bättre inlärning för eleverna. Den digitala versionen ger i sin nuvarande form en ökad kognitiv belastning främst genom splittrat fokus.

I denna kvalitativa studie integreras kognitiv belastningsteori och användbarhet. Hur utbildningsmjukvara utvecklas är aktuellt att undersöka för att bidra med kunskaper om hur utbildningsteknologi kan utvärderas för lyckad implementering i klassrumspraktiken.  Människans interaktion med teknologin och hennes kognitiva arkitektur tas i beaktning när utbildningsmjukvara struktureras på ett sätt som inte överbelastar arbetsminnet. Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka hur det algebraiska ämnesinnehållet struktureras i interaktiva matematikböcker för att stödja inlärningsprocesser. Studien undersöker också hur användaren ges åtkomst till ämnesinnehållet i interaktiva matematikböcker utifrån hur detta bidrar till den totala kognitiva belastningen. Samtliga processer i studien har en distinkt teoretisk anknytning till kognitiv belastningsteori och insamlade data har bearbetats systematiskt i processen av en innehållsanalys. Datamaterialet består sammantaget av drygt 60 uppgifter från tre interaktiva matematikböcker, samt av tre heuristiska utvärderingar av samma tre böcker. Analysens resultat diskuteras utifrån tidigare forskning av riktlinjer för utbildningsdesign och dess påvisade effekter, samt hur dessa riktlinjer kognitivt belastar arbetsminnet för att främja eller hämma kunskapsutveckling. Diskussionen berör också användbarheten i de tre interaktiva matematikböcker som utvärderats och hur gränssnitten bidrar till åtkomst i belastningen av arbetsminnet. Av studiens resultat framkommer arbetade exempel och minskad vägledning som identifierade mönster i interaktiva matematikböcker. Analys av heuristiska utvärderingar visar att interaktiva matematikböcker är konsekvent designade internt med mindre externa skillnader, vilket utifrån studiens resultat ger användaren åtkomst till det matematiska ämnesinnehållet.

Arbetsminneskapacitet har högre förklaringsgrad än intelligens för tillgodogörandet av matematiska förmågor, och elever i matematiksvårigheter har oftare lägre arbetsminneskapacitet än normalpresterande elever. I syfte att synliggöra åtgärder som kan underlätta för dessa elever att tillgodogöra sig matematikämnet gjordes en systematisk litteraturstudie. Genom systematiska sökningar i relevanta databaser kunde 15 artiklar från de senaste tio åren analyseras. Studierna har undersökt olika interventioners effekt på matematiska förmågor hos barn och elever i matematiksvårigheter samt kontrollerat för arbetsminneskapacitet. Studiernas design och centrala resultat redogörs för, och studiernas statistiska analyser sammanfattas i en tabell. Vidare används cognitive load theory för att analysera interventionerna och deras effekter. Studiens resultat och analys mynnar uit i tre slutsatser: (1) att arbetsminneskapacitet i hög grad påverkar hur väl elever svarar på interventioner, (2) att elever i matematiksvårigheter med svagare arbetsminne kan förbättra sina matematiska förmågor om de får adekvat undervisning som syftar till just de förmågorna, och (3) att lärare bör göra sitt yttersta för att undanröja ovidkommande kognitiv belastning i undervisningssituationer.