Tidigare har den vanligaste typen av reklam varit den i form av avbrott i tv­sändningar men i takt med våra ändrade tv­vanor söker reklamföretagen nya sätt att marknadsföra sig själva på. Så kallade produktplaceringar, är ett sådant marknadsföringssätt. Ett av de tydligaste exempel på detta är år 1982 då filmen E.T: The Extra Terrestrial hade premiär och huvudkaraktären åt godiset Reeses Pieces, en produktplacering som medförde en försäljningsökning på hela 65%. Produktplaceringar är sedan dess en blomstrande bransch och drar årligen in mångmiljardbelopp men attityderna gentemot denna typ av reklam har sviktat. Vi ställde oss därför frågan hur attityderna gentemot reklamfenomenet ser ut idag samt ifall ålder är en avgörande faktor för hur individer resonerar om produktplaceringar. Detta har lett till denna studiens syfte som är att undersöka två generationers attityder gentemot produktplaceringar i film och tv­serier samt hur de uppmärksammar det. Eftersom syftet med studien är att erhålla information om individers personliga uppfattningar, ansåg vi att den kvalitativa intervjun var bäst lämpad. Fyra intervjuer med personer mellan 20­30 år samt fyra intervjuer med personer mellan 50­60 år genomfördes. Materialet bestod i slutändan av åtta transkriberade intervjuer som analyserades med hjälp av studiens teoretiska ramverk. Teorierna berör generella antaganden om produktplaceringar, olika typer av produktplaceringar, dess påverkan på publiken, övertalningsförsök samt attityd och perception. Studien resulterade i att vi fann skillnader i hur generationerna uppmärksammar produktplaceringar. Den yngre generationen är i högre grad mottaglig för subtila placeringar medan den äldre generationen ansåg att placeringarna behövde vara tydliga och inzoomade för att uppmärksammas. Gällande attitydsaspekten fann vi att den yngre generationen har en något mer negativ inställning mot produktplaceringar, vilket kan bero på att denna typ av reklam påverkar det undermedvetna, något som framförallt den yngre generationen anser vara läskigt. Den äldre generationen har en något mer positiv syn på produktplaceringar, men en viss skepcism består. Detta beror troligen på att reklamtypen faktiskt påverkar och bringar ett köpintresse, något som denna generation hade skilda åsikter kring.

<p>Syftet med vår studie var att undersöka om lärares uppmärksamhet fördelas olika mellan pojkar och flickor, vilken slags uppmärksamhet läraren gav eleverna och om ämnet hade någon inverkan på hur uppmärksamheten fördelades. Vi utförde klassrumsobservationer som datainsamlingsmetod för att kunna se hur interaktionen mellan lärare och elev såg ut i dess naturliga miljö. Observationerna gjordes på två skolor i Mellansverige, varav den ena var grundskolan för senare år och den andra skolan var ett gymnasium. Resultatet av studien visar att lärare oftare uppmärksammar pojkar både på grundskolan och på gymnasiet. Det är vanligare att läraren riktar sin uppmärksamhet i form av tillsägelser på grundskolan än på gymnasiet. Slutsatsen man kan dra är att det som lärare är viktigt att låta eleverna räcka upp handen under gemensamma diskussioner och genomgångar då det annars är stor risk att pojkar hinner ta ordet före flickorna</p>

Stora butikskedjor använder sig utav en visual merchandiser. De grundar sin utbildning på forskning och konceptlitteratur som anger regler och riktlinjer för hur ett skyltfönster ska utformas på ett tilltalande och effektivt sätt för att skapa uppmärksamhet samt förmedla butikens image. Denna rapport undersöker vikten och användandet av denna typ av litteratur och teorier hos mindre privatägda butiker. Riktlinjer för denna rapport utgår från frågeställningen: Hur skiljer sig mindre butikers utformning av skyltfönster från teori? De gemensamma nämnarna för författarna till litteraturen handlar om färg, ljus, gruppering, sinnen och skyltfönstrets primära egenskaper. Dessa teorier lägger fokus på att skapa en välstrukturerad och genomtänkt skyltexponering för att bidra till butikens lönsamhet på bästa sätt. Efter att ha sammanställt intervjumaterial utifrån vetenskaplig och relevant litteratur genomfördes intervjuer med utvalda respondenter, fyra stycken till antal, som ställde upp på frivillig basis. Resultatet visar att det finns många skillnader mellan teori och praktik hos de mindre butikerna. De mindre butikerna går efter eget smak och tycke och hämtar sin inspiration från andra källor än den angivna litteraturen. Med detta menas att det finns en viss medvetenhet angående betydelsen av ett antal av de riktlinjer som teorin tar upp gällande exempelvis färg och ljus. Kunskapen om att skylten ska förmedla ett tydligt budskap finns och efterföljs men dock inte efter de teoretiska modellerna om att skapa ett känslomässigt band från tidigare erfarenheter kopplat till konsumenterna samt en målmedveten planering för uppbyggnad av skyltfönstret. Förutom skillnaderna mellan teori och praktik syftar även rapporten till att ta reda på vad som kännetecknar mindre butikers utformning av skyltfönster jämfört med butikskedjorna. Frågor om hur stor kunskap och medvetenhet som finns angående skyltfönstrets betydelse hos butiken är även relevant information och tas upp i rapporten. / Large retail chains use visual merchandising to create their windows displays. They based their studies on research and conceptual literature that establish the rules and guidelines for how a storefront should be designed in an attractive and effective way to attract attention and convey the store's image. This report examines the importance and use of this type of literature and theories of the smaller privately owned stores. The guidelines for this report are based on the question: In what way is the design of the windows display regarding smaller stores different from the theory? The repeating pattern of the authors of the literature is about color, light, clustering, minds, and shop window primary attributes. These theories are focusing on creating a well structured and well planned exposure for contributing to store profitability in the best way. From the scientific and relevant literature has the material to the interviews being created. The interviews were conducted with selected respondents for the subject, four in number, which participated on a voluntary basis. The result shows that there are many differences between theory and practice of the smaller stores. The smaller stores use their own taste and liking, and find their inspiration from sources other than the used literature. In addition to the differences between theory and practice is the report aiming to find the characteristics of smaller stores designing windows compared with retail chains. Knowledge and awareness is a relevant question regarding the staff and shopowner to the smaller stores, which this repport also is aiming to investigate.

Syftet med vår studie var att undersöka om lärares uppmärksamhet fördelas olika mellan pojkar och flickor, vilken slags uppmärksamhet läraren gav eleverna och om ämnet hade någon inverkan på hur uppmärksamheten fördelades. Vi utförde klassrumsobservationer som datainsamlingsmetod för att kunna se hur interaktionen mellan lärare och elev såg ut i dess naturliga miljö. Observationerna gjordes på två skolor i Mellansverige, varav den ena var grundskolan för senare år och den andra skolan var ett gymnasium. Resultatet av studien visar att lärare oftare uppmärksammar pojkar både på grundskolan och på gymnasiet. Det är vanligare att läraren riktar sin uppmärksamhet i form av tillsägelser på grundskolan än på gymnasiet. Slutsatsen man kan dra är att det som lärare är viktigt att låta eleverna räcka upp handen under gemensamma diskussioner och genomgångar då det annars är stor risk att pojkar hinner ta ordet före flickorna

Sammanfattning - Att skapa uppmärksamhet på turismmarknaden – En studie om Trosa Rederi:s kommunikationskanaler   Datum: 30 maj, 2012   Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp   Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, Mälardalens Högskola   Författare: Anna Andersson, Malin Hällblad och  Lina Wahlén Lindqvist 28 november 1989, 2  september 1990, 21 februari 1988   Handledare: Finn Wiedersheim-Paul   Nyckelord: Kommunikationskanaler, uppmärksamhet, kostnadseffektivitet, turism, påverkan.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Trosa Rederi, genom kommunikationskanaler, kan skapa uppmärksamhet kring sitt varumärke hos sin målgrupp.   Frågeställningar: Vilka kommunikationskanaler bör Trosa Rederi använda för att skapa uppmärksamhet kring sitt varumärke hos sin målgrupp, med hänsyn till företagets ekonomiska situation? Hur bör företaget använda kommunikationskanalerna för att skapa uppmärksamhet kring sitt varumärke hos sin målgrupp?   Metod: Studien var av kvantitativ karaktär där intervjuer med företagsledarna bidrog till fakta om företaget och en marknadsundersökning låg till grund för undersökningen av målgruppens medievanor. Resultaten av undersökningen analyserades sedan mot den teori som samlats in genom sekundär datainsamling i form av litteratur, vetenskapliga artiklar, elektroniska källor och andra avhandlingar.   Slutsats: Den genomförda studien påvisar vikten av att anpassa ett turismföretags kommunikationskanaler till målgruppen. Studien har även visat vilka kommunikationskanaler Trosa Rederi bör använda; annonser i dagstidningar, Word of Mouth, broschyrer, PR, samarbeten och sökmotoroptimering, samt hur dessa kostnadseffektiva kanaler bör användas för att lyckas skapa uppmärksamhet om sitt varumärke hos målgruppen. / Kompetens för tillväxt

Uppmärksamhet kan ske på flera olika sätt och få flera olika konsekvenser. Uppmärksamhet på en arbetsplats kan exempelvis leda till att de anställda känner sig motiverade och uppmuntrade. Samtidigt kan uppmärksamhet uppfattas som en slags övervakning. Syftet med denna studie är att belysa dessa två motstridiga aspekter av uppmärksamheten samt undersöka vad dessa innebär för en anställds arbetsprestation och beteendemönster. Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ metod där sex informanter hos en stor arbetsgivare deltagit  i intervjuer. Intervjuerna tillåtit informanterna att beskriva situationer som berört ämnen som andras uppmärksamhet, uppmuntran och kontroll och informella regler på arbetsplatsen. I analysen framgår det att uppmärksamhet från kollegor har en övervägande positiv effekt på en anställds arbetsprestation och beteendemönster. Genom att kollegorna engagerar sig och visar intresse för en anställds arbete känner den anställde sig stärkt och uppmuntrad. Detta har en gynnande effekt på den anställdes arbetsprestation. Vidare framgår det även i analysen att kollegornas uppmärksamhet i specifika situationer kan upplevas begränsande men detta åtgärdas av de anställda själva. Exempelvis genom att avlägsna sig till ett annat rum för att få arbetsro. Studiens empiriska och teoretiska analys härleder till slutsatsen att kollegornas uppmärksamhet i huvudsak upplevs som uppmuntrande. Detta då uppmärksamheten ofta yttrar sig i form av feedback som stärker den anställda. Huruvida feedbacken gavs som kritik eller uppmuntran visade sig vara oväsentligt så länge kollegorna visade intresse. Ytterligare slutsatser kunde påvisa en förändring i den anställdas beteendemönster när denne befann sig i kollegornas närvaro. Exempelvis kan en begränsning upplevas då en anställd inte vill störa sin omgivning genom att prata högt i telefon. Uppmärksamhetens olika skepnader och konsekvenser har en betydande påverkan på anställdas arbetsliv. I studiens diskussionsdel presenteras förslag på vidare forskning inom ämnet som kan ge ytterligare än insikt kring hur individer påverkas av uppmärksamhet. I dagens samhälle är uppmärksamhet och övervakning en naturlig del av vardagen. En kunskap kring dess konsekvenser för individen kan därmed vara fördelaktig för att förstå en individs beteenden och handlingar.

Lärare ska enligt styrdokumenten förmedla de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på. Om elever med aktivt okoncentrerat beteende oftare får positiv uppmärksamhet av lärare än elever med passivt okoncentrerat beteende kan det leda till att elever känner sig orättvist behandlade. Det innebär att elever inte får rätt bild av det svenska samhällets demokratiska värderingar som skolans ska förmedla. Utifrån tidigare erfarenheter upplever vi att elever inte får lika mycket positiv uppmärksamhet av lärare när de beter sig okoncentrerat, det vill säga elever med aktivt okoncentrerat beteende får oftare positiv uppmärksamhet av lärare än elever med passivt okoncentrerat beteende. Elever saknar förklaring till varför lärare frångår det vanliga hjälpsystemet och väljer att uppmärksamma vissa elever oftare än andra. Syftet med undersökningen är att genom strukturerade observationer undersöka hur några lärare uppmärksammar problemet som uppstår när elever beter sig okoncentrerat. Studien syftar även till att analysera hur några lärare uppmärksammar elever med okoncentrerat beteende i förhållande till det svenska samhällets demokratiska värderingar. Studien är avgränsad till två skolor i södra Halland. Det kvantitativa resultatet visar att elever med passivt okoncentrerat beteende oftare får positiv uppmärksamhet av lärarna i studien än elever med aktivt okoncentrerat beteende. Det kvalitativa resultatet visar att lärarna inte är tydliga när de frångår det vanliga hjälpsystemet. Lärarna förklarar inte för eleverna vilket system som gäller när de väntar på hjälp. Vi kan där med konstatera att lärarna i denna studie inte förmedlar samhällets demokratiska värderingar i sitt sätt att ge uppmärksamhet och anvisningar till elever som beter sig okoncentrerat. Vår förhoppning med denna studie är att göra lärare medvetna om hur ofta och på vilket sätt de ger uppmärksamhet till elever med aktivt eller passivt okoncentrerat beteende samt betydelsen av ett fungerande hjälpsystem.

No description available.

No description available.

Syftet med den här studien var att belysa vad i förskolans verksamhet som gör att barn koncentrerar sig. Detta ledde till två frågeställningar: Hur barns koncentrationssvårigheter visar sig och vad i en verksamhet gör att barnen koncentrerar sig. För att komma fram till mitt resultat har jag observerat pedagoger och barn i förskolan under samlingar av olika slag. Kriterierna för samlingarna som observerades var att det skulle vara med en barngrupp där barnen var ett till fem år gamla. Det som visade sig under observationerna delades sedan upp under frågeställningarna. Därefter kategoriserades de. Resultatet visade att koncentrationssvårigheter kan visa sig på en mängd olika sätt. Det kan märkas genom att barnet har svårt att sitta stilla, blir utåtagerande eller gör något annat än pedagogen har visat. Faktorer som gör att barnet koncentrerar sig var pedagogens förhållningssätt, miljön eller strukturen i verksamheten.