Företag kan ha olika motiv till att lämna felaktig redovisning, men oftast uppstår felen pågrund av misstag. Det är revisorns uppgift att i sin revision se till att redovisningen inte ärmissvisande. Till sin hjälp använder sig revisorer allt mer av hjälpsystem i revisionsarbetet.En revision inleds alltid med en planering, där revisorn bestämmer hur revisionen ska gå till.Men det hör mer till regel än undantag att det i en revision idag ingår att köra in data frånkunden i ett program som analyserar datan på olika sätt, för att sedan få en checklista på vadsom bör kontrolleras mer noggrant. Ett problem med detta kan vara att användarens möjlighettill få erfarenhet av manuellt arbete begränsas. Syftet med studien är att beskriva fördelarnamed de hjälpsystem som används inom revisionsbranschen och försöka identifiera eventuellarisker med användandet av dessa. Detta leder oss till forskningsfrågan: Vilka fördelar medförhjälpsystem inom revisionsbranschen och finns det några risker? Den litteratur denna studieanvänder sig av är i huvudsak forskning om de positiva effekterna av hjälpsystem, men detfinns även en del litteratur om risker med användandet. Dessa risker beskrivs i litteraturensom att revisionsarbetet simplifieras av hjälpsystemen vilket medför att kunskapen om dettraditionella revisionsarbetet riskerar att dö ut. En kvalitativ studie användes i denna studiebestående av sex stycken semistrukturerade intervjuer med fyra auktoriserade revisorer ochtvå revisorsassistenter. Resultatet av studien var att hjälpsystemen har effektiviseratrevisionsarbetet avsevärt. Den risk som studien har identifierat är att användaren avhjälpsystem riskerar att “schimpansifieras”, det vill säga att personen endast utför detarbetsuppgifter som hjälpsystemet rekommenderar. Enligt studien är revisorerna medvetnaom denna risk och motarbetar den med att coacha assistenterna att tänka kritiskt och inte stirrasig blind på rekommendationer. Förslag på fortsatt forskning: en bredare kvantitativ studie föratt få ett bättre underlag att dra en slutsats från.

Lärare ska enligt styrdokumenten förmedla de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på. Om elever med aktivt okoncentrerat beteende oftare får positiv uppmärksamhet av lärare än elever med passivt okoncentrerat beteende kan det leda till att elever känner sig orättvist behandlade. Det innebär att elever inte får rätt bild av det svenska samhällets demokratiska värderingar som skolans ska förmedla. Utifrån tidigare erfarenheter upplever vi att elever inte får lika mycket positiv uppmärksamhet av lärare när de beter sig okoncentrerat, det vill säga elever med aktivt okoncentrerat beteende får oftare positiv uppmärksamhet av lärare än elever med passivt okoncentrerat beteende. Elever saknar förklaring till varför lärare frångår det vanliga hjälpsystemet och väljer att uppmärksamma vissa elever oftare än andra. Syftet med undersökningen är att genom strukturerade observationer undersöka hur några lärare uppmärksammar problemet som uppstår när elever beter sig okoncentrerat. Studien syftar även till att analysera hur några lärare uppmärksammar elever med okoncentrerat beteende i förhållande till det svenska samhällets demokratiska värderingar. Studien är avgränsad till två skolor i södra Halland. Det kvantitativa resultatet visar att elever med passivt okoncentrerat beteende oftare får positiv uppmärksamhet av lärarna i studien än elever med aktivt okoncentrerat beteende. Det kvalitativa resultatet visar att lärarna inte är tydliga när de frångår det vanliga hjälpsystemet. Lärarna förklarar inte för eleverna vilket system som gäller när de väntar på hjälp. Vi kan där med konstatera att lärarna i denna studie inte förmedlar samhällets demokratiska värderingar i sitt sätt att ge uppmärksamhet och anvisningar till elever som beter sig okoncentrerat. Vår förhoppning med denna studie är att göra lärare medvetna om hur ofta och på vilket sätt de ger uppmärksamhet till elever med aktivt eller passivt okoncentrerat beteende samt betydelsen av ett fungerande hjälpsystem.

This master thesis investigates and analyzes the energy use for traction and auxiliary equipment in passenger rail vehicles. It covers both the train service with passengers and when the trains are going through other stages in the everyday operation. The operational cycle and associated operational situations are introduced as a way of describing the varying use of a train over time. The descriptions focus on the most common activities and situations, such as stabling and parking, regular cleaning, inspections and maintenance. Also how these situations affect energy use by their need for different auxiliary systems to be active. An energy model is developed based on the operational cycle as a primary input, together with relevant vehicle parameters and climate conditions. The latter proving to be a major influence on the energy used by the auxiliary equipment. The model is applied in two case studies, on SJ's X55 and Västtrafik's X61 trains. Both are modern electric multiple units equipped with energy meters. Model input is gathered from available technical documentation, previous studies and by measurements and parameter estimations. Operational cycle input is collected through different planning systems and rolling stock rosters. Climate input is finally compiled from open meteorological data banks. The results of the case studies show that the method and models are useful for studying the energy used by the trains in their operational cycles. With the possibility to distinguish the energy used by the auxiliary equipment, both during and outside the time the trains are in service with passengers. With this it's also possible to further investigate and study potential energy saving measures for the auxiliary equipment. Simulations of new ventilation control functions and improved use of existing operating modes on the trains show that considerable energy savings could be achieved with potentially very small investments or changes to the trains. The results generally show the importance of a continued investigation of the auxiliary equipment's energy use, as well as how the different operational situations other than the train service affect the total energy use. / Detta examensarbete utreder och analyserar energianvändningen för passagerarjärnvägsfordons traktion- och hjälpkraftssystem, både under tågdriften med passagerare och andra delmoment som tågen genomgår under den normala dagliga driften. För detta introduceras driftcykeln och tillhörande driftsituationer som ett sätt att beskriva användningen av ett tåg över tiden. Syftet är att beskriva de vanligast förekommande aktiviteterna och situationerna, såsom uppställning och parkering, regelbundna inspektioner, klargörningar och underhåll. Även hur dessa situationer påverkar energianvändningen genom ett varierande behov av hjälpkraft och aktiva funktioner i tågen. En energimodell baserad på driftcykeln som huvudsaklig indata, tillsammans med tågets egenskaper samt det omgivande klimatet, tas fram. Klimatet visar sig vara en avgörande faktor i hjälpkraftens energianvändning. Modellen utvärderas i typstudier på SJs X55 och Västtrafiks X61. Båda är elektriska motorvagnståg utrustade med energimätare. Indata till modellen samlas in genom tillgänglig teknisk dokumentation, tidigare studier och genom mätningar samt parameterestimering. Driftcyklerna för tågtyperna sammanställs med hjälp av olika planeringssystem och omloppsplaner. Väder- och klimatdata samlas slutligen in från öppna databaser för metrologiska data. Resultaten från typstudierna visar att metoden och modellerna är användbara verktyg för att kunna beskriva tågens energianvändning i deras driftcykler. Med möjligheten att särskilja hjälpkraftssystemens energianvändning vid tågdriften med passagerare men även i de övriga situationerna. Med detta blir det också möjligt att undersöka potentiella energibesparingsåtgärder för hjälpkraftssystemen. Simulering av förbättrade styrfunktioner för ventilationen och förbättrat utnyttjade av redan inbygga energibesparande driftlägen på tågen visar att betydande energibesparingar kan fås med relativt små medel och få förändringar på fordonen. De sammantagna resultaten av arbetet visar på vikten av att fortsätta undersöka och utreda hjälpkraftens energianvändning samt hur driftsituationerna utanför tågdriften med passagerare påverkar den totala energianvändningen.