<p>I ett rum vid simulatorcentralen på Saab i Linköping står flygsimulatorn PMSIM. Den består av en förarkabin placerad i en sfärisk dom, på vilken en simulering av den visuella omvärlden projiceras. PMSIM används för utveckling, träning och marknadsföring av Gripen. Fallstudien syftar till att uppnå ett begreppsligt klargörande av det starkt dynamiska arbetet med att förändra flygsimulatorn. Två perspektiv på systemutvecklingsstrategier; evolutionär och traditionell systemutveckling appliceras på förändringsverksamheten. De två perspektivens intention är att undersöka om det går att se distinktioner i och karaktäristiska drag för hur förändringsarbetet med flygsimulatorn PMSIM bedrivs. Att beskriva systemutvecklingsarbetet ur ett traditionellt eller evolutionärt perspektiv är något förenklat en fråga om huruvida man väljer att betrakta PMSIM som en färdigutvecklad produkt vid någon tidpunkt under dess historia. I sådana fall kan man hävda att utvecklingen vid detta tillfälle upphörde och övergick i förvaltning, vilket skulle medföra att traditionell systemutvecklingsstrategi används. Problemet med att betrakta förändringsarbetet som förvaltning ur ett traditionellt perspektiv är att den utveckling som sker både är omfattande och så pass kontinuerlig att det knappast kan beskrivas som förvaltning i traditionell mening, detta skulle innebära att förändringsarbetet istället vore att betrakta som evolutionär systemutveckling. Utvecklingen av simulatorn pågår kontinuerligt med målet att utveckla nya bättre versioner allteftersom nya krav uppkommer, vid betraktelse av detta kan man hävda att det är fråga om evolutionär systemutveckling. Den evolutionära utvecklingen strävar dock mot en slutgiltig optimal produkt som är planerad i förväg, vilket inte är fallet med PMSIM.</p><p>Inget av de två perspektiven är enskilt tillräckligt för en fullständig insikt i förändringsverksamheten, perspektiven kompletterar varandra och ger tillsammans en rättvis bild av hur förändringsarbetet bedrivs. Tillämpningen av tvåperspektivanalysen och alternerandet mellan perspektiven har möjliggjort urskiljandet av dynamiska abstrakta gränsytor i det förändringsrelaterade arbete som utförs vid simulatorcentralen. Detta åskådliggörs med en modell som återger förändringsarbetet som förvaltning med olika gränsytor. Studien bidrar till ett begreppsligt klargörande som kan vara till nytta vid fortsatt forskning och vid omorganisation i verksamheten.</p>

I ett rum vid simulatorcentralen på Saab i Linköping står flygsimulatorn PMSIM. Den består av en förarkabin placerad i en sfärisk dom, på vilken en simulering av den visuella omvärlden projiceras. PMSIM används för utveckling, träning och marknadsföring av Gripen. Fallstudien syftar till att uppnå ett begreppsligt klargörande av det starkt dynamiska arbetet med att förändra flygsimulatorn. Två perspektiv på systemutvecklingsstrategier; evolutionär och traditionell systemutveckling appliceras på förändringsverksamheten. De två perspektivens intention är att undersöka om det går att se distinktioner i och karaktäristiska drag för hur förändringsarbetet med flygsimulatorn PMSIM bedrivs. Att beskriva systemutvecklingsarbetet ur ett traditionellt eller evolutionärt perspektiv är något förenklat en fråga om huruvida man väljer att betrakta PMSIM som en färdigutvecklad produkt vid någon tidpunkt under dess historia. I sådana fall kan man hävda att utvecklingen vid detta tillfälle upphörde och övergick i förvaltning, vilket skulle medföra att traditionell systemutvecklingsstrategi används. Problemet med att betrakta förändringsarbetet som förvaltning ur ett traditionellt perspektiv är att den utveckling som sker både är omfattande och så pass kontinuerlig att det knappast kan beskrivas som förvaltning i traditionell mening, detta skulle innebära att förändringsarbetet istället vore att betrakta som evolutionär systemutveckling. Utvecklingen av simulatorn pågår kontinuerligt med målet att utveckla nya bättre versioner allteftersom nya krav uppkommer, vid betraktelse av detta kan man hävda att det är fråga om evolutionär systemutveckling. Den evolutionära utvecklingen strävar dock mot en slutgiltig optimal produkt som är planerad i förväg, vilket inte är fallet med PMSIM. Inget av de två perspektiven är enskilt tillräckligt för en fullständig insikt i förändringsverksamheten, perspektiven kompletterar varandra och ger tillsammans en rättvis bild av hur förändringsarbetet bedrivs. Tillämpningen av tvåperspektivanalysen och alternerandet mellan perspektiven har möjliggjort urskiljandet av dynamiska abstrakta gränsytor i det förändringsrelaterade arbete som utförs vid simulatorcentralen. Detta åskådliggörs med en modell som återger förändringsarbetet som förvaltning med olika gränsytor. Studien bidrar till ett begreppsligt klargörande som kan vara till nytta vid fortsatt forskning och vid omorganisation i verksamheten.

Denna studie har som mål att undersöka hur två olika typer av virtuell verklighet (VR) påverkar användbarheten av flygsimulatorer. De två olika typer av VR som jämfördes var icke-immersiv VR och immersiv VR. För att undersöka detta formulerades en forskningsfråga kring ämnet och en undersökning genomfördes i vilken totalt 15 individer deltog. Deltagarna fick använda sig av en artefakt som hade möjligheten att användas i både ett icke-immersivt läge och ett immersivt läge. Samtliga deltagare fick använda båda lägena av artefakten. Ordningen som de använde lägena i fördelades helt slumpmässigt. Efter att deltagarna använt båda lägena av artefakten blev de intervjuade enligt en på förhand bestämd uppsättning frågor. Resultaten från undersökningen sammanställdes därefter, och analyserades enligt tre av de fem aspekterna av användbarhet som undersöktes. Resultaten från undersökningen visade att det immersiva läget hade en högre grad av användbarhet än det icke-immersiva läget.

Detta arbete har som utgångspunkt att specificera, implementera och utvärdera ett verktyg som har som syfte att ta fram resultat från frågeställningar mot registrerade data från flygplanssimulator. Detta görs genom framtagning av kravspecifikation och en iterativ programutvecklingsmetod. Ett utvärderingstest i simulator utfördes för att samla data som sedan analyserades med verktyget. Detta för att undersöka om det går att hitta tillfällen där hög kognitiv belastning upplevdes.

Distributed simulations require efficient communication to represent complex scenarios, which presents a great challenge. This paper investigates the use of message-oriented middleware (MOM) to address this challenge by integrating the flight simulator X-Plane with the tactical simulator TACSI and evaluating the performance of different data transfer approaches. The study assesses performance by measuring the maximum sustainable throughput (MST) and the latency of a publish-subscribe-based MOM system. Two data distribution methods are compared: single-topic publishing and publishing to multiple subtopics. The results show that single-topic publishing achieves higher MST and lower latency when transmitting the same data volume. These findings provide valuable insights for deciding the state distribution method for publish-subscribe MOM systems. Additionally, this study highlights the limitations of manual determination of MST and underlines the need for accurate performance measurement techniques. / Distribuerade system kräver effektiv kommunikation för att representera komplexa scenarion, vilket utgör en betydande utmaning. Denna rapport använder meddelandeorienterad mellanprogramvara (MOM) för att angripa denna utmaning genom att integrera flygsimulatorn X-Plane med den taktiska simulatorn TACSI och sedan utvärdera prestandan av olika dataöverföringsmetoder. Studien utvärderar prestandan genom att mäta den maximala genomströmningskapaciteten och latensen på ett publish-subscribe-baserat MOM-system. Två dataöverföringsmetoder jämförs: single-topic publicering och publicering på flera subtopics. Resultatet visar att single-topic publicering ger högre maximal genomströmningskapacitet och lägre latens vid samma mängd data. Dessa upptäckter ger värdefulla insikter när man ska bestämma metod för dataöverföring i publish-subscribe-baserade MOM-system. Slutligen visar denna studie på begränsningarna med att manuellt bestämma MST och behovet av mer noggranna tekniker för att mäta maximal genomströmningskapacitet.

The Swedish Air Force Combat Simulation Centre (FLSC) is investigating how immersive technologies can be used with flight simulators. Cybersickness is sickness-like effects experienced when immersed in virtual environments using head-mounted displays. Research suggests that cybersickness is less severe in Mixed Reality (MR), where the environment is mixed with virtual and real objects, when using an optical see-through head-mounted display. The primary objective of this thesis was to determine differences in cybersickness in a Virtual Reality (VR) and MR flight simulator when using a video see-through head-mounted display. Twenty-nine volunteers participated in a cross-over experiment with repeated measure design, at FLSC in Kista. Cybersickness was assessed using the Simulator Sickness Questionnaire (SSQ) and Fast Motion Sickness scale (FMS). Results showed that the mean total score of SSQ was higher in VR (M = 15.6) than MR (M = 12.6) although not statistically significant (p = .44). The mean FMS was also higher in VR (M = 1.34) than MR (M = 0.83) at a significant level (p = .035). Subscale scores of the SSQ showed that disorientation symptoms had a higher mean in both VR and MR, compared to nausea and oculomotor discomfort symptoms. Only in MR was disorientation symptoms significantly higher than nausea (p = .011). The thesis concluded that cybersickness seems less severe in MR and that disorientation symptoms seems predominant in MR and VR. / Flygvapnets Luftstridssimuleringscentrum (FLSC) undersöker hur immersiva teknologier kan användas vid flygsimulering. Cybersjuka är sjukdomsliknande effekter som upplevs i virtuella miljöer med huvudmonterade bildskärmar. Forskning tyder på att cybersjuka är mildare i en "blandad verklighet" (MR), där miljön är blandad med virtuella och verkliga objekt, när man använder huvudmonterade bildskärmar med optik-genomseende. Det primära syftet med detta examensarbete var att fastställa skillnader i cybersjuka mellan en helt virtuell verklighet (VR) och MR-flygsimulator när man använder en huvudmonterad bildskärm med kamera-genomseende. Tjugonio frivilliga deltog i en ö verkorsningsprövning med upprepad mätning, vid FLSC i Kista. Cybersjuka utvärderades med Simulator Sickness Questionnaire (SSQ) och Fast Motion Sickness scale (FMS). Resultaten visade att medelvärdet för totalpoängen för SSQ var högre i VR (M = 15.6) än MR (M = 12.6) men inte statistiskt signifikant (p = .44). Medelvärdet för FMS var också högre i VR (M = 1.34) än MR (M = 0.83) och statistiskt signifikant (p = .035). Subskalepoäng för SSQ visade att desorienteringssymptom hade högre medelvärden i både VR och MR, jämfört med illamående och ögonbesvär. Endast i MR var desorienteringssymptom signifikant högre än illamående (p = .011). Uppsatsen drog slutsatsen att cybersjuka verkar lindrigare i MR och att desorienteringssymptom verkar dominerande i MR och VR.

Virtual reality (VR) är ett begrepp som blivit allt mer välkänt de senaste åren. VR kan beskrivas som en datorgenererad virtuell omvärld som användaren omsluts av. VR-miljön upplevs genom människans sinnen såsom syn, hörsel och känsel.Syftet med examensarbetet är att undersöka hur realistisk en kommersiellt tillgänglig VR-flygsimulator upplevs av piloter och undersöka om VR-teknik kan vara ett användbart läroverktyg för t.ex. flygskolor. VR-tekniken har under de senaste åren utvecklats väldigt mycket vilket gjort att många av de implementations svårigheter som VR-tekniken inneburit till stor del lösts. Nya helintegrerade head mounted displays (HMD) med inbyggd kompatibilitet gör att integreringsproblemen nästan helt försvunnit. Eftersom VR-tekniken nu är mer tillgänglig och lätthanterlig ligger det helt rätt i tiden att undersöka hur VR-teknik kan användas inom flygbranschen.Metoden för examensarbetet inleddes med informationsinsamling om VR-teknik och traditionella flygsimulatorer. Utifrån denna information skapades sedan en undersökning som bestod av två delar. Den första delen var ett experiment med en VR-flygsimulator och den andra delen var en intervju som utfördes direkt efter experimentet. Sju stridspiloter deltog i undersökningen.Resultaten av undersökningen visar att VR-flygsimulatorer upplevs som mer realistiska jämfört med traditionella flygsimulatorer. Undersökningen tyder också på att VR-teknik kan vara ett bra läroverktyg om de problem som identifierats lösts på ett tillfredsställande sätt. / Virtual reality (VR) is a rising phenomenon that has skyrocket in popularity the past year. VR is often referred to as a computer generated virtual environment the user gets immersed in. The VR environment is experienced through different types of sensory stimuli.The purpose of this thesis is to examine how realistic a commercially available VR flight simulator is being perceived by real pilots as well as examine if VR technology could be a viable educational tool for flight schools. The motivations of this thesis are the facts that the VR-technology has advanced in a quick phase. Many of the past difficulties with implementing VR technology have been addressed with new fully integrated head mounted displays therefor capability issues are no longer a big problem. Because of the simplicity of new VR-systems it’s a good time to investigate VR uses and how it compares to traditional flight simulator techniques.The method used for the thesis started with collecting information about VR technology and traditional flight simulators. With that information a survey consisting of two parts was created. The first part was an experiment with a VR flight simulator, and the second part was an interview conducted directly after the experiment. Seven jet fighter pilots participated in the survey.Our results show that a VR flight simulator is perceived as more realistic compared to a traditional flight simulator. It is also shown that VR technology could be a good educational tool if some of the issues that were found are resolved or improved upon.

The Swedish Armed Forces’ Flying School has been training future pilots for a long time. For almost 60 years, the SK 60 aircraft (SAAB 105) has been used to train fixed-wing pilots. The Flying School has a flight simulator of type BITD (Basic Instrument Training Device), named FlightBook, as a tool to help students practise their flying and to learn through experience. Experiential learning is used in various kinds of education, one of which is flying training. David A. Kolb has developed a learning cycle that explains the process of experiential learning. The learning cycle starts with concrete experience followed by reflective observation, abstract conceptualization and active experimentation. This study analyses FlightBook using Kolb’s learning cycle to see if it is appropriate for use in flying training. The results of this study show that FlightBook is an effective tool for practising some elements of flying training. FlightBook is necessary for emergency training because of the high risk and it being impossible to conduct some of the training during actual flying. For landing an aircraft, FlightBook is not as suitable as it is for emergency training but is still an effective tool for the initial steps, prior to the final stage. For the final stage, when the aircraft is getting close to the runway, FlightBook does not have the credibility that flying instructors and students wish it had. In real flying, pilots use feel and balance to get things right before landing, which is not possible with FlightBook. Experience gained when practising with FlightBook is essential for future pilots so that the training can continue to be as effective as possible. Otherwise the training may be even more delayed and that will cause problems for the Swedish Armed Forces. / Försvarsmaktens flygskola har under en lång tid utbildat blivande piloter. I nästan 60 år har skolflygplanet SK 60 (SAAB 105) använts för utbildning av transport- och stridspiloter. Flygskolan har en flygsimulator av typen BITD (Basic Instrument Training Device - Grundläggande instrumentträningsstation), vid namn FlightBook, som hjälpmedel i flygutbildningen. I FlightBook lär sig flygeleverna genom erfarenhetsbaserat lärande. Erfarenhetsbaserat lärande används i flera utbildningar. Flygutbildningen är en av dem. David A. Kolb har skapat en modell som förklarar processen som sker under erfarenhetsbaserat lärande med hjälp av en lärcykel. Lärcykeln inleds med att konkreta erfarenheter samlas in och följs därefter av reflekterande observationer, abstrakta konceptualiseringar och aktivt experimenterande. Arbetet analyserar FlightBook med Kolbs lärcykel och resultatet visar att FlightBook är ett bra hjälpmedel för att öva vissa moment i flygträning. Vid övning av nödträning är FlightBook väsentlig, framförallt för flygsäkerheten, eftersom de flesta momenten inte är lämpliga att öva i verkligheten. Vid övning av landning är FlightBook inte lika lämplig som vid nödträning eftersom de sista momenten under landning skiljer sig från verkligheten. Trovärdigheten som lärare och elever önskar under de sista momenten saknas. I verkligheten använder sig piloterna av känsla och balans för att komma rätt inför landning vilket inte är möjligt i övning med FlightBook. Momenten inför landning är dock lämpliga att öva. Erfarenheterna som erhålls när eleverna övar i FlightBook är nödvändiga för att flygutbildningen ska fortsätta vara så effektiv som möjligt. Förseningar i flygutbildningen kan genom fortsatt effektivisering förhindras och därmed undvika problem för Försvarsmakten.