Cybersjuka, vilket är en undertyp till rörelsesjuka uppstår när personer använder sig utav ett Virtual Reality headset. Denna studie undersöker de tre olika rörelsesystemen som spel brukar använda sig utav för att förflytta sig i virtuella världar. De tre rörelsesystemen är teleportering, rälssystemet och kontinuerliga rörelsesystemet. Dessa tre system undersöktes sedan för att se hur stor påverkan de har för den upplevda symptom av cybersjuka hos spelaren. Undersökningen skedde genom ett att en artefakt skapades, vilket gavs ut tillsammans med ett frågeformulär till deltagare. Genom att analysera den insamlade datan kan slutsatsen att teleporteringssystemet orsakar ingeneller extremt lite symptom av cybersjuka dras. Medan rälssystemet orsakar inte alltför stark cybersjuka och att det kontinuerliga rörelsesystemet orsakar starkast symptom av cybersjuka. Dock är det kontinuerliga rörelsesystemet det mest föredragna rörelsesystemet för de flesta användarna. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

The Swedish Air Force Combat Simulation Centre (FLSC) is investigating how immersive technologies can be used with flight simulators. Cybersickness is sickness-like effects experienced when immersed in virtual environments using head-mounted displays. Research suggests that cybersickness is less severe in Mixed Reality (MR), where the environment is mixed with virtual and real objects, when using an optical see-through head-mounted display. The primary objective of this thesis was to determine differences in cybersickness in a Virtual Reality (VR) and MR flight simulator when using a video see-through head-mounted display. Twenty-nine volunteers participated in a cross-over experiment with repeated measure design, at FLSC in Kista. Cybersickness was assessed using the Simulator Sickness Questionnaire (SSQ) and Fast Motion Sickness scale (FMS). Results showed that the mean total score of SSQ was higher in VR (M = 15.6) than MR (M = 12.6) although not statistically significant (p = .44). The mean FMS was also higher in VR (M = 1.34) than MR (M = 0.83) at a significant level (p = .035). Subscale scores of the SSQ showed that disorientation symptoms had a higher mean in both VR and MR, compared to nausea and oculomotor discomfort symptoms. Only in MR was disorientation symptoms significantly higher than nausea (p = .011). The thesis concluded that cybersickness seems less severe in MR and that disorientation symptoms seems predominant in MR and VR. / Flygvapnets Luftstridssimuleringscentrum (FLSC) undersöker hur immersiva teknologier kan användas vid flygsimulering. Cybersjuka är sjukdomsliknande effekter som upplevs i virtuella miljöer med huvudmonterade bildskärmar. Forskning tyder på att cybersjuka är mildare i en "blandad verklighet" (MR), där miljön är blandad med virtuella och verkliga objekt, när man använder huvudmonterade bildskärmar med optik-genomseende. Det primära syftet med detta examensarbete var att fastställa skillnader i cybersjuka mellan en helt virtuell verklighet (VR) och MR-flygsimulator när man använder en huvudmonterad bildskärm med kamera-genomseende. Tjugonio frivilliga deltog i en ö verkorsningsprövning med upprepad mätning, vid FLSC i Kista. Cybersjuka utvärderades med Simulator Sickness Questionnaire (SSQ) och Fast Motion Sickness scale (FMS). Resultaten visade att medelvärdet för totalpoängen för SSQ var högre i VR (M = 15.6) än MR (M = 12.6) men inte statistiskt signifikant (p = .44). Medelvärdet för FMS var också högre i VR (M = 1.34) än MR (M = 0.83) och statistiskt signifikant (p = .035). Subskalepoäng för SSQ visade att desorienteringssymptom hade högre medelvärden i både VR och MR, jämfört med illamående och ögonbesvär. Endast i MR var desorienteringssymptom signifikant högre än illamående (p = .011). Uppsatsen drog slutsatsen att cybersjuka verkar lindrigare i MR och att desorienteringssymptom verkar dominerande i MR och VR.