Kunskap som en av de viktigaste resurserna är väl uppmärksammad hos organisationer, men vad kunskap är och hur kunskapen sprids är inte lika självklart. För att skapa mer förståelse, intervjuade vi anställda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vår studie är att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fått från vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgång till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fått många nya kunskaper och haft tillgång till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte använts på bästa möjliga sätt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor.

ABSTRACT Bingström, K. 2016. EU-migranter som jordbruksentreprenörer: En studie av holländska mjölkbönder i Sverige. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet. Syftet med denna studie är att undersöka hur jordbruksföretagande EU-migranter i Sverige ser på sin jordbruksverksamhet utifrån anknytning till gården, lokalsamhället och ursprungslandet. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra jordbrukarfamiljer som migrerat till Sverige från Nederländerna. I termer av anknytning kan flertalet av respondenterna anses ha en större anknytning till själva jordbruket och det holländska ursprunget än till den fysiska gården. De har samtliga nederländskt medborgarskap vilket är av stor vikt för dem att behålla i form av en stark holländsk anknytning till ursprungsplatsen, som hålls vid liv även genom täta kontakter genom släkt, vänner och branschmedia. Detta är oberoende av hur länge de bott i Sverige.Med tiden stärks även anknytningen till det nya lokalsamhället och gården främst genom att gården blir mer deras egen rent känslomässigt genom de förändringar som utförs. Att barnen växer upp här bidrar också till ökad anknytning. Trots att denna anknytning ökar så minskar inte anknytningen till att vara holländare. Således är de holländska jordbrukare som äger, driver och bor på sina gårdar, som av olika anledningar råkar vara belägna i Sverige.

No description available.

No description available.

Bakgrund och problem: I dagens samhälle väljer många företag att driva sina verksamheter i projektform. Även kunskapshantering har blivit en viktig fråga, speciellt inom projekt. E.ON Värme Sverige beskrev att de inte hade något system för kunskapsspridning mellan projekt. De beskrev även att de hade en databas där slutrapporter från projekt med lärdomar lagrades. Databasen var dock inte organiserad och utnyttjades inte heller av de anställda. Syfte: Syftet med vår studie är att ge ett förslag på hur E.ON Värme Sverige kan forma ett system för att kommunicera lärdomar från projekt vidare i organisationen. Metod: Vi har gjort en fallstudie på företaget E.ON Värme Sverige AB. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med fyra personer på olika avdelningar och med varierad koppling till projekt. Arbetet bygger på en deduktiv forskningsansats. Slutsatser: Vi har kunnat konstatera att det inte finns en korrekt modell för kunskapsspridning, utan att denna måste anpassas till organisationen den ska användas i. På E.ON Värme Sverige kunde vi se att det inte fanns något enhetligt system för kunskapsspridning. För att komma runt de barriärer som finns kring kunskapsspridning valde vi att föreslå ett system med både en muntlig och en datoriserad del. Den muntliga delen består av årliga tvådagarskonferenser där anställda får möjlighet att utbyta kunskap och utöka sitt kontaktnät. Den datoriserade delen består av en databas med slutrapporter, kategoriserad enligt kategorier som redan används internt.

The subject knowledge management is of great relevance in knowledge intensive organizations such as consulting firms or high-tech businesses, since their business model builds on the knowledge of the em- ployees. Knowledge management is a broad subject that includes, among others, organizational theory, cognitive science, and IT. The literature study has its foundation in knowledge and how both tacit and explicit knowledge can be transferred between individuals or within an organization. A common organizational structure among consulting firms is the project based organization, therefore challenges related to knowledge management within such organizations, is studied. Different strategies for knowledge management are presented and various methods for knowledge transfer are categorized and assessed. An in depth look into knowledge management in consulting firms end the literature study partnered with a review of affecting factors and tools involved in knowledge exchange and distribution of best practices. The purpose is to create a framework with which to analyze how a case company, a technological consulting firm, works with knowledge exchange. The research questions focus on factors that affect knowledge exchange, what fo- rums and tools drive knowledge exchange, and how best practices are collected and implemented. Barriers to functional knowledge exchange that have been encountered include that many of the employed consultants are permanently stationed with customers in their projects, rendering contact with colleagues from the home office sparse. This, combined with a lack of management control and structure in the case of knowledge, affects and limits the knowledge exchange. Tools and forums for knowledge exchange were identified and show how knowledge is spread in the or- ganization. A majority of the knowledge exchange is found to take place through person-to-person inter- action through mentorship, working in projects, and through contacts that to not constitute a part of con- scious knowledge management. The organization employs a business system where templates and tools are available to the consultants along with documentation from prior projects and reference projects. The management view is that this system is to function as an important platform for learning and knowledge exchange, in essence a knowledge management system, but the system is burdened by technical issues that lead consultants to circumnavigate the system by using templates and tools provided by colleagues instead of the ones officially provided by the system. No structures for continuous development of best practices were identified, although specific projects to update routines and methods occur from time to time on an ad-hoc basis. That lack of structures and routines track back to the handling of consultants’ suggestions for improvements and ideas, where con- sultants experience a lack of directives, support and understanding of how their suggestions and ideas were supposed to be handled in the organization. A conclusion regarding knowledge management in a technical consulting firm is hence that organizational and cultural factors have a significant impact on the exchange of knowledge. A shortage of opportunities for contact and knowledge exchange with colleagues combined with lacking management control affects the exchange negatively, but the company also displays several success factors that research point out important in order to build a functioning knowledge management system. These include an openness and willingness to share amongst colleagues, in combination with an understanding of the importance of knowledge exchange in the organization that transcends organizational hierarchy.

Studies bakgrund kan summerat sägas grunda sig i en insikt; att kunskap är en central verksamhetsresurs. Samtidigt visar forskning på att det råder delade meningar om vad kunskap är och hur den ska hanteras, speciellt vid mjukvaruutveckling. Studiens överordnande vetenskapliga syfte är att explorativt undersöka vad kunskap är inom kontexten för mjukvaruutveckling. Det underordnade syftet är att bidra till en begreppsapparat som kan användas av praktiker för att underlätta kommunikationen vid mjukvaruutveckling. För att uppnå syftet med studien har en multipel fallstudie med en kvalitativ forskningsstrategi och ett abduktivt tillvägagångssätt använts. Dessa vägval beror till stor del på en uppfattning om att bäst förståelse och resultat nås genom tolkande och kontinuerligt utvärderande av genomfört arbete. Då kunskap som begrepp beskrivs vara svårt att definiera. Till grund för datainsamlingen ligger semistrukturerade intervjuer, vilka har analyserats genom tematisering och kodning. Studiens resultat visar på att den egenutvecklade teoretiska förståelsemodellen stöds och att kunskap är att betrakta som något subjektivt; en produkt av individers tidigare erfarenheter, lärdomar och handlingar. Hinder för kunskapsspridning går att relatera till: individens attityd och förmåga till att återge och skapa ny kunskap. Möjligheter till kunskapsspridning kan därför främst sägas vara insatser som leder till att den personliga förståelsen underlättas. Vidare visar studiens resultat på att det kan vara lämpligt att utgå från ett praktiskt perspektiv för att studera vad kunskap är. Då kunskap är personligt hållen kan det vara mer fruktbart att studera individers handlingar. Handlingar som är baserade på tidigare erfarenheter och kunskaper.

Bakgrund Bemanningsbranschen växer och det blir allt vanligare att företag använder sig av inhyrd personal. Ett problem som företag kan ställas inför är att viktig kunskap kan spridas vidare till andra företag. Det finns väldigt lite skrivet om kunskapsspridning via inhyrd personal och därför är det intressant att bidra med ny kunskap på området. Syfte Huvudsyftet med studien är att beskriva hur bemanningsföretag och deras kunder ser på kunskapsspridning mellan företag via inhyrd personal. Studiens delsyfte är att beskriva de eventuella åtgärder som kundföretag vidtar för att hindra att kunskap sprids vidare till andra kundföretag. Metod I denna studie har en kvalitativ forskningsansats använts och data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. En narrativ analysmetod med inspiration från Burkes pentad har används för att analysera det insamlade materialet. Slutsats Bemanningsföretagen och deras kunder är medvetna om att kunskapsspridning existerar men de ser det inte som ett problem. Anledningarna till att praktikerna, till skillnad från teoretikerna, inte ser kunskapsspridning som ett problem kan bero på: kulturella skillnader, vilken typ av kunskap det handlar om, att företagen vidtar åtgärder för att förhindra kunskapsspridning, att kundföretagen har få konkurrenter eller att de inte använder sig av konsulter på känsliga områden.

I dagens samhälle blir det alltmer viktigt för företag att ta tillvara på medarbetarnas kunskap och kompetens. Företagskulturen blir en viktig del i arbetet med att skapa utrymme för individernas lärande och företagets utveckling. Knowledge management är ett verktyg som underlättar arbetet med att skapa, organisera och dela medarbetarnas kunskaper. Syfte: Syftet med den här studien är att granska ett företag som arbetar med knowledge management, och se hur konceptet bidrar till kunskapsspridning och lärande. Vi vill undersöka hur Företaget har implementerat idéerna, och på vilket sätt detta påverkar de anställdas kunskap kompetens och lärande. Vidare vill vi även se vilka utmaningar som förekommer i skapandet av ett kunskapsdelande företag. Metod: Vi genomförde kvalitativa intervjuer med sex personer som alla är involverade i arbetet med knowledge management på Företaget. Därefter har vi analyserat de empiriska resultaten utifrån vald teori och tidigare forskning. Slutsats: Studiens resultat visade att Företaget delar kunskap genom att dokumentera och lagra kunskap i databaser, genom kommunikation i interaktiva communities och nätverk samt genom personligt samarbete i arbetet. Vidare kom vi fram till att de anställdas olika kompetenser stärks och att kunskap synliggörs och utvecklas tack vare knowledge management. Konceptet bidrar även till lärande genom reflektion och utvärdering av sina egna och andras kunskaper. Slutligen visade studien att knowledge management för med sig många utmaningar och att den största är att förändra företagskulturen för att kunna bli ett helt och hållet kunskapsdelande företag.

För nyuppstartade företag är resurserna ofta små. Brist på kunskap och stöd gör att entreprenörer har många hinder för att lyckas etablera sig. Lyckligtvis finns det stöd från företagsinkubatorer och företagscoacher som har gjort resan förut och sitter på mycket erfarenhet. Förutom sin expertis kan de hjälpa till med stöd i processen för etablering och öka företagets legitimitet mot externa aktörer. Studiens syfte är att undersöka hur dessa rådgivare/mentorer främjar unga företags etablering. Denna fallstudie har därför undersökt två företag inom en framgångsrik företagsinkubator som använder affärscoacher för att hjälpa entreprenörer att överkomma hinder för etablering. Detta genom att kombinera tidigare studier av etableringsprocessen med teorier om kunskap och mentorskap. Entreprenörerna har redogjort för att dessa coacher varit bärande i kritiska situationer, hjälpt dem att själva utveckla essentiella förmågor för företagande och bidragit med stöd under programmets gång. Tilläggningsvis, är detta en uppsats som inte endast studerar etableringsprocessen, utan också vad som främjar den.