Problematiken som denna fallstudie försöker belysa är problemet med att mindre företag inte arbetar, åtminstone formellt, med kunskapshantering inom sina organisationer. Detta är givetvis något som är problematiskt i den generation vi lever i idag där en effektiv process för kunskapshantering är en förutsättning för att nå konkurrensfördelar. Tidigare forskning bevisar detta och menar på att kunskapshantering är ett komplext begrepp där avsaknad av formella tillvägagångssätt för hur man ska främja, bevara och sprida kunskap är något som är problematiskt för just mindre företag. Byggindustrin är en intressant bransch då det verkar råda mycket tyst kunskap bland arbetarna och de verkar ha delvis hittat ett effektivt tillvägagångssätt för att hantera kunskap.   Syftet med fallstudien är att ta fram ett ramverk och tillvägagångssätt för hur mindre företag kan påbörja, formellt eller informellt, sitt arbete med kunskapshantering och lärande genom att dra inspiration från byggbranschen i förhållandet mellan fullärd snickare och lärling.   Det teoretiska ramverket består av teorier om individuellt kunskapsskapande samt organisatoriskt lärande, där teorier såsom social inlärningsteori, stimulus och respons, lärcirkeln, Nonakas SEKI modell, Community of Practice och Argyris teori för enkel-och dubbelkretslärande tillämpas för att analysera undersökningens empiri.   Den tillämpade metoden som används för att möjliggöra studien är kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts med VD, arbetsledare, tre snickare och tre lärlingar på Företag A.   Diskussion visar hur mycket av denna undersökning som överensstämmer med tidigare forskning men även några områden som inte överensstämmer. Tidigare forskning tillämpar ett negativt perspektiv på informella processer, medan vår studie visar att så inte behöver vara fallet. I slutsatsen redovisas fem aspekter som har identifierats som mindre företag kan tillämpa börja arbeta med kunskapshantering på ett effektivt tillvägagångssätt, även om processerna förblir informella. Dessa fem aspekter är fysisk kommunikation, stark gemenskap, bonus, trial-and-error samt främja och prioritera byggnadsarbetarnas och lärlingarnas reflektion kring avslutade projekt för att på ett systematiskt, standardiserat och kontinuerligt sätt fånga upp, bevara och sprida kunskap. Genom att, som mindre företag, tillämpa dessa aspekter undviker man behovet av att anlita dyr extern hjälp för att formalisera sina processer för kunskapshantering. / The major concern this case study tries to address is the identified problem of how smaller companies, at least formally, work with knowledge management within their organizations. This, of course, is something that is problematic in today's generation where an effective process for knowledge management is necessary to provide qualification to reach competitive advantage. Past research also shows this and says knowledge management is a complex area where missing a formal approach to how to promore, preserve, evolve and spread knowledge is problematic for smaller companies. The construction industry is very interesting to this regard, since they have a lot of tacit knowledge among the workers and they seem to partially have found an effective approach as to how to handle that knowledge.   The purpose of this case study is to identify a framework and approach that smaller companies can apply to start, formally or informally, their work with knowledge management and learning by taking inspiration from the construction sector in the relation between a fully learned construction worker and an apprentice.   The theoretical framework consists of theories about individual knowledge creation as well as organizational learning, where theories like social learning theory, stimulus and response, learning circle, Nonaka's SECI model, Community of Practice and Argyris theory of double-loop learning is applied to analyze the empiric findings of this research.   The applied method of conducting this research was a qualitative approach with semi structured interviews performed on the CEO, supervisors, three workers and three apprentices.   Discussion shows how a lot of this research corresponds with previous research but also a few areas that does not correspond. Past research approaches with a negative perspective on informal processes, while our study shows that there can be some positive aspect if learned to handle. In the conclusion we present a framework consisting of five aspects that have been identified  and to which smaller companies can start to apply in order to get to work with knowledge management in an effective way, even if the processes may stay informal. These five aspects are physical communication, a strong community, a performance based bonus and trial-and-error as well as promote and prioritize the construction workers´ and apprentices reflections for finished projects in order to in a systematic, standardized and consistent way catch, preserve and share knowledge. By applying, as a smaller company, these aspects the company can avoid the need of the hiring expensive external companies to help with formalising the processes for knowledge management.

This study treats the topic of smallpox prevention in Sweden during the nascent phase of vaccination between 1798–1805. The aim is to examine how Swedish physicians sought to establish trustworthiness for a new medical treatment as well as to analyse the relation between professional physicians and the unlicensed actors involved in the practice, i.e. the clergy and their assistants. The source material consists of pamphlets, articles in daily papers and annual reports written by Swedish physicians. By drawing upon theories on boundary-work and epistemic authority, this study has found that several boundaries were drawn within the medical space by the physicians who strived to retain the elements of the practice that were considered the most crucial, while delegating others. More importantly, the study has found that the physicians attempted to engage the clergy in the dissemination of knowledge due to their influence over the public. According to the physicians, the clergy were able to establish a credibility for the vaccine which could induce the population to undergo the treatment without coercion or laws made by the government.

Kunskap är en resurs som många företag baserar sin verksamhet på. Detta ställer dock krav på en fungerande kunskapsspridning för att företaget ska kunna nyttja resursen till fullo. Forskning belyser att kunskapsspridning är avgörande för konkurrenskraftighet samtidigt som det är svårt att realisera på ett systematiskt och framgångsrikt sätt. Studien belyser detta dilemma i relation till det relativt nyuppkomna fältet fintechbolag, även kallat finansteknikbolag, som har växt just på grund av deras innovation och därmed konkurrenskraftighet. Hur främjar företag inom fintechbranschen kunskapsspridning? Samt, hur påverkar företagets möjliggörande faktorer; kultur, ledarskap, teknik och mätning kunskapsspridning? Dessa frågor ämnades att bli besvarade med målet att bidra till insikter för hur ett fintechbolag hanterar sin kunskapsspridning och hur branschkollegor kan ta del av dessa. I denna kvalitativa fallstudie studerades ett svenskt fintechbolag. Data samlades in med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer och en deltagande observation på ett veckomöte. Data analyserades med en tematisk analys. Teorierna kritiska framgångsfaktorer och faktorer som påverkar kunskapsspridning influerade intervjufrågorna och applicerades på resultatet. Resultatet visade på att det undersökta företagets individuella och organisatoriska faktorer främjar deras kunskapsspridning, där motivationen hos de anställda är väsentlig. Däremot saknade de anställda vissa tekniska faktorer för att främja kunskapsspridning, nämligen integrerbara och användarvänliga verktyg som kunde främja kunskapsspridning, samt en förståelse för varför de bör sprida kunskap och med vilket tillvägagångssätt både i Sverige och deras kontor utomlands. Detta kan i slutändan bidra till att stödja företagets fortsatta innovativa utveckling med hjälp av främjande av kunskapsspridning / Knowledge is a resource that a lot of companies base their operation on. However, this requires functioning knowledge sharing for the company to be able to make full use of the resource. Research shows that knowledge sharing is crucial for competitiveness at the same time as it is difficult to realize in a systematic and successful way. The study highlights this dilemma in relation to the relatively new field, fintech companies, also called financial technology companies, which have grown because of their innovation and thus competitiveness. How does companies in the fintech industry facilitate knowledge sharing? As well as, how does the company’s enabling factors; culture, leadership, technology and measurement affect knowledge sharing? These questions were intended to be answered with the goal of contributing to insights into how a fintech company manages its knowledge sharing and how industry colleagues can make use of these. In this qualitative case study, a Swedish fintech company is studied. The data was collected with the help of six semi-structured interviews and one participant observation at a weekly meeting. The data was analyzed with a thematic analysis. The theories Critical Success Factors and Factors Influencing Knowledge Sharing influenced the interview questions and were applied on the result. The result showed that the investigated company’s individual and organizational factors facilitate their knowledge sharing, where the motivation of the employees is essential. However, the employees lacked some technical factors for facilitating knowledge sharing, namely, integrable and user-friendly tools that could facilitate knowledge sharing as well as an understanding of why they should share knowledge and with what approach, both in Sweden and their office abroad. This may ultimately contribute to support the company’s continued innovative development by facilitating the knowledge sharing.

Syfte – Studien syftade till att undersöka den interna interaktionen i en liten, tillverkande ETO-verksamhets kundorderprocess samt hur boundary object underlättar dess gränsöverskridande interaktion. För att uppfylla studiens syfte kommer följande frågeställningar att besvaras: Vad kännetecknar den gränsöverskridande interaktionen i en liten, tillverkande ETO-verksamhets kundorderprocess? Hur kan boundary object underlätta den gränsöverskridande interaktionen i en liten, tillverkande ETO-verksamhet? Metod – För att uppfylla studiens syfte har en fallstudie genomförts hos Premould AB. Via intervjuer och dokumentstudier har deras kundorderprocess undersökts och interaktionsobjekt i processen identifierats. Insamlad data låg sedan till grund för hur det teoretiska ramverket upprättades. Med hjälp av den empiriska insamlingen och det teoretiska ramverket har en analys genomförts som i sin tur genererat studiens resultat. Resultat – Genom att undersöka kundorderprocessen, i en ETO-verksamhet, har olika kännetecken för den gränsöverskridande interaktionen kunnat urskiljas. Interaktionsobjekt, som belyses som boundary object, har identifierats i processen. Boundary object kan underlätta den interna interaktionen om de används utefter den nivå av komplexitet av kunskapsridning som finns i gränssnitten mellan funktioner. Implikationer – Resultatet att boundary object underlättar den gränsöverskridande interaktionen ger ett praktiskt bidrag till små, tillverkande ETO-verksamheter. Genom valet av boundary object ska det gå att förenkla kunskapsspridning och genom det effektivisera arbetsprocesser. Det ges även ett teoretiskt bidrag till vidare forskning om boundary object i ETO-kontexter. Begränsningar – En av begränsningarna i studien är att det kan vara svårt att generalisera utifrån resultatet eftersom studien var av enfallsdesign. Gränsöverskridande interaktion är dessutom komplext att undersöka med strukturella metoder och det saknades därför möjlighet att djupt undersöka de identifierade interaktionsobjekten. Nyckelord – Engineer to order (ETO), gränsöverskridande interaktion, kunskapsgränser, kunskapsspridning, boundary object. / Purpose – The purpose of the study was to investigate the internal interaction of a small, manufacturing ETO-business's customer order process, as well as how boundary objects facilitate its boundary-crossing interaction. In order to fulfill the purpose of the study the following questions will be answered: What characterizes boundary-crossing interaction in a small, manufacturing ETO-business's customer ordering process? How can boundary objects facilitate boundary-crossing interaction in a small, manufacturing ETO-business? Method – To fulfil the purpose of the study, a case study has been conducted at Premould AB. Through interviews and document studies, their customer order process has been investigated and interaction objects in the process been identified. The collected data then formed a base for the establishment of the theoretical framework. With the empirical collection and the theoretical framework, an analysis has been conducted which, in turn, generated the results of the study. Findings – By examining the customer ordering process, in an ETO-business, different characteristics of boundary-crossing interaction has been identified. Interaction objects, which are used according to the principles of boundary objects, have been identified in the process. Boundary objects can facilitate internal interaction if used at the proper level of complexity of knowledge sharing found in the interfaces. Implications – The result that boundary objects facilitate boundary-crossing interaction provides a practical contribution to small, manufacturing ETO-business. Through the choice of boundary object used, it is possible to simplify knowledge sharing and make more effective work processes. There is also a theoretical contribution to further research on boundary objects in ETO-contexts. Limitations – One of the limitations of the study is that it can be difficult to generalize from the result, due to the use of a single-case design. Moreover, boundary-crossing interaction is complex to investigate with structural methods, and it was therefore difficult to closely investigate the identified objects. Keywords – Engineer to order (ETO), boundary-crossing interaction, knowledge boundaries, boundary object.

Scania is increasing its production by improving its efficiency. The company is striving to achieve its new productivity goals without making large investments. In large organizations such as Scania there are many competent and skilled employees. However, since many of their offices are located worldwide communication is not always efficient and optimal. The purpose of this thesis is to show the potential benefits when implementing and operating online social networks within global organizations including Scania. Through empirical studies of global organizations which have utilized online social networks for a relatively long period this study intends to collect information which can help generate knowledge about the implementation and operation of online social networks. Our research revealed that important aspects of the implementation of an organization's online social network are knowledge management, dissemination, social ties and links between micro-and macro-networks. Thereby we concluded that online social networks lead to the creation of benefits for the individual as well as for the organization. Based on the theoretical framework and empirical evidence gathered in this study, we have concluded that an implemented model of an online social network fosters such benefits as improved communication channels and increased efficiency in the workplace.

This study has been conducted with Sirius International as a case company. The investigation has revolved around the weaknesses Sirius, along with the authors, have identified concerning the international collaboration and communication. It was later shown that these problems were based on a low sense of unity in the organization as a result of the lack of knowledge sharing, knowledge management, and spread of organization related information. It was decided to evaluate whether a corporate social network (CSN) could assist in these problems and if so, decide what system would be the most appropriate in regards to the internal needs and requirements at Sirius. The major challenges brought on with an implementation of a CSN, and how to face these, were investigated as a part of the evaluation whether a CSN would be appropriate for Sirius or not. The study showed that a CSN was an appropriate choice for Sirius in order to improve the international communication, collaboration, and unity. The most suitable choice was determined to be Yammer, as it best suited the internal requirements and needs. Along with these results, the largest challenge with an implementation and future use of the system was user acceptance and overall usage of the system. If the CSN is not used, none of the visions, goals, or purposes will be fulfilled. / Denna studie har gjorts med Sirius International som case-företag. Undersökningen har kretsat kring svagheterna som Sirius, tillsammans med författarna har identifierat kring det internationella samarbetet och kommunikationen. Det visade sig senare att dessa problem var grundade i en låg känsla av samhörighet i organisationen och att detta var ett resultat av den låga nivån av kunskapsspridning, kunskapshantering och spridning av organisationsrelaterad information. Beslutet togs att undersöka huruvida ett företags-baserat socialt nätverk kunde hjälpa vid dessa problem och, om fallet var sådant, komma fram till vilket socialt nätverk som skulle vara mest lämpat vid avseende på de interna behoven och kraven från Sirius. Vid undersökningen om huruvida ett socialt nätverk var lämpligt för Sirius gjordes också en undersökning för att identifiera de största utmaningarna med en implementation av ett socialt nätverk och hur dessa skall bemötas och övervinnas. Studien visade att ett företagsbaserat socialt nätverk var ett lämpligt val för att överkomma problemen i Sirius och förbättra den internationella kommunikationen, samarbetet och samhörigheten. Det lämpligaste sociala nätverket för Sirius blev Yammer som bäst täckte de interna behoven och kraven hos Sirius. Tillsammans med dessa resultat visade undersökningen att den största utmaningen med en implementation och framtida nyttjande av systemet var användaracceptans och generell användning av systemet. Om ett socialt nätverk inte används så kan inga av visionerna, målen eller syftena med systemet infrias.