Bachelor Thesis Music & Event Management School of Economics at Linneaus University of Kalmar, Economics, 2FE40E, Spring 2013 Author: Johan Hagelberg, Sofia Prins & Oskar Sjögren Supervisor: Petter Boye Examinator: Thomas Karlsson Titel: Det svåraste som finns är att tänka i nya banor - En studie kring personalhantering och effektivisering av arbetet på svenska musikfestivaler. Purpose: The purpose of this study is to investigate how different music festivals in Sweden can work to increase the efficiency by managing the workforce and internal knowledge. Method: The study was based on a qualitativ method with an abductive approach. The majority of the data comes from qualitativ interviews with persons in the industry. Conclusion: The music festivals in Sweden are acting under a constant economic pressure which leads to an experienced need for a larger workforce - mosty non-profit. The result of this study shows that the larger workforces are both unmotivated and decreases the effeciency of the work. The study aims to highlight the diffrenses between non-profit and commersial festivals and the way they work with human resource management and personal in different levels of the organization.

Bakgrund: Managementkonsultbranschen har de senaste 40 åren växt kraftigt och managementkonsultens roll i organisationer tar allt större plats. Det har genererat mycket forskning kring inköp av managementkonsulter, men forskning kring utvärderingens plats i organisationers konsultanvändning är fortfarande bristande. Utvärderingar av komplexa tjänster har tidigare setts som formella processer, men det finns indikationer på att den informella utvärderingen tar mer plats i organisationer än någonsin. Idag är marknader och industrier kompetensbaserade, varpå det bör finnas intresse inom organisationer att ständigt sträva mot förbättrad prestation. Organisationer bör fokusera på kontinuerligt lärande i organisationens alla delar, vilket kanske kan stimuleras av konsultanvändning, genom utvärdering. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur organisationer utvärderar managementkonsultens arbete och på vilket sätt utvärderingen bidrar till det organisatoriska lärandet. Metod: Studien baseras på tre fallföretag som använder managementkonsulter i sin dagliga verksamhet. Studien är av kvalitativ karaktär, där data är samlad genom semistrukturerade intervjuer med inköpare och projektledare. Slutsats: Studien påvisar tre typer av utvärdering som inkluderas i organisationers konsultanvändning, den informella utvärderingen, den individuella utvärderingen samt den projektbaserade utvärderingen. Studien är bland de första av sitt slag som konstaterar den informella utvärderingens förekomst i organisationer. Vidare kan det konstateras att utvärderingen direkt kan gynna organisationers lärande, främst då information kodas och sprids i interna nätverk genom individuell utvärdering. Det kan även konstateras att lean har en negativ inverkan på lärandet genom utvärdering, då organisationer som är lean ofta väljer att inte spara utvärderingsrelaterad information. / Background: The use of Management Consultants has increased during the past 40 years and is now more common in organisations. This has resulted in much research regarding the purchasing processes of Management Consultants, but less regarding how organsiations evaluate these services. Evaluation of complex services has previously been categorised as a formal process, but today, there are indications that informal evaluations are more and more common. Moreover, industries today are highly influenced by the possession of knowledge, why organisations should find interest in continuously improved performance. Organisations should therefore focus on general continuous learning, which could be stimulated by evaluations through the use of Management Consultants. Purpose: The purpose of this study is to contribute with knowledge regarding how organisations evaluate the work of management consultants and how the evaluation can contribute to organisational learning. Methodology: This study concerns three cases, three organisations that include management consultants in their daily operations. This is a qualitative study, where data was collected through semi-structured interviews with both procurement managers and project managers. Conclusions: This study argues for three evaluation strategies, included in organisational use of Management Consultants, the informal evaluation, the individual evaluation and the project-based evaluation. The study is among the first to state the presence of informal evaluations in organisations. Moreover, the study argues that evaluations can favour organisational learning, principally when information from individual evaluations are crystalised and spread through organisation’s internal networks. It can be further noted that lean production can influence learning through evaluations on a negative note, since organisations who use lean often choose not to save information related to evaluations.

Studien redogör för vad tre företag anser att det finns för möjligheter med att använda sig av tekniker inom sociala medier. Både för att kunna sprida kunskap och information internt i företaget samt med kunder och partners externt. Tidskrifter och vetenskapliga artiklar inom IT-relaterade områden skriver frenetisktom hur sociala medier kan stödja verksamheter och möjliggöra enklare samarbete för företag. Via vår litteraturstudie har vi funnit att dagens KMS inte stödjer dagens behov gällande kunskaps- och informationsspridning. Studiens syfte är att undersöka vilka tekniker som företagen använder sig av idag för att sprida kunskap och information internt och externt samt vilken kunskap och ambition som företag har gällande tekniker inom sociala medier och vilka möjligheter de ser. Vi har utfört en litteraturstudie och utifrån denna skapat en intervjuguide. Intervjuguiden har använts för att genomföra personliga intervjuer med respondenter från de tre företagen.  Studiens slutsats visar att respondenterna uppfattade det egna företaget i dagens läge som otillräckligt, i form av resurser, för att kunna föra en dialog med sina kunder i sociala medier. Det visade sig också att respondenterna ansåg att det behövdes mer extensiva undersökningar över affärsnyttan med social medier. Samtidigt ansåg samtliga respondenter att det finns stora möjligheter gällande involvering av kunder och partners i utvecklingsprocessen av produkter genom att föra dialoger som bidrar till kunskaps- och informationsdelning på exempelvis forum. För att lyckas med användning av sociala medier krävs strategier och utbildning för hur teknikerna skall användas. Etiska frågor visade sig viktiga för vilken information som får publiceras ur företagssynpunkt. Beroende på typ av kundsegment (B2B alt. B2C) värderar företagen möjligheterna och teknikerna inom sociala medier olika. / The study examines what three companies believe are the possibilities regarding the use of technologies in social media, in order to share knowledge and information within the company as well as with partners, and with customers externally. Journals and scholarly articles on IT-related areas, writes franticly about how social media can support a company’s activities and allow for easier collaboration for businesses. Through our literature review, we have found that the current KMS does not support the needs of existing knowledge and information sharing. The purpose of this study is to examine the techniques that companies use today to spread information and knowledge internally and externally, and what knowledge and ambitions these possess regarding the technology and possibilities within the area of social media. We conducted a literature review and created an interview guide. The Interview guide was used to conduct personal interviews with respondents from the three companies. Conclusion of the study showed that the respondents perceived their own company as limited in terms of resources to be able to have a constant dialogue with their customers in social media. It was also found out that the respondents felt that more extensive surveys of the business value of social media are a must. While all respondents felt that there are great opportunities for customer- and involvement of partners in the development of products through dialogues on forums. For successful usage of social media, strategies and training is required. Ethical issues proved important for what information may be published in social media. The value on social media usage was dependent on which customer segment (B2B alt. B2C) the company was trying to reach.

Problem definition: There must be a knowledge transfer within the organisation to prevent illness and accidents at work.  Aim: Is to examine and describe how opportunities to share knowledge with other organisational members experienced by managers with occupational health and safety responsibilities. Method: A qualitative case study with semi-structured interviews from N=10 informants.  Main results: Managers' experience are perceived to be the possession of a superior power and that they need to bring in non-relational resources to dissemination knowledge. Conclusion: Theory suggests that by creating relationships by using communication and interaction to access trust and reciprocity, there are great opportunities for knowledge transfer. We have taken part of the informants' experiences, we have come to the conclusion it's not the easy to implement relationships in the work environment because it does not always precondition for this. Because of cultural differences, experience-and competence differences and organisational characteristics. / Problemformulering: I arbetet förekommer det stora risker för ohälsa och olyckor, för att kunna minimera dessa risker måste det ske en kunskapsspridning inom organisationen. Att sprida kunskap gällande arbetsmiljö är en viktig faktor i alla arbetsområden i samhället, dock är spridningen inte det enklaste. För att kunna sprida kunskap behöver vi undersöka hur chefer som ansvarar för arbetsmiljö upplever sina förutsättningar för kunskapsspridning inom organisationer. För att sedan ta del av detta och skapa förutsättningar som främjar spridningen av kunskap. Syfte: Att undersöka och beskriva hur förutsättningar att dela med sig av kunskap till andra organisationsmedlemmar upplevs av chefer med arbetsmiljöansvar Metod: En kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer från N=10 informanter. Innehållsanalys har används för att analysera data. Huvudresultat: Skapandet av relationer är inte det enklaste tillvägagångsättet för att sprida kunskap. Chefernas förutsättningar upplevs vara att inneha en överordnad position och att de behöver/vill ta in icke-relationella resurser för att kunskapen enklare skall spridas. Slutsats: Teorin menar att nära relationer som byggs upp med hjälp av kommunikation och interaktion för att komma åt tillit och ömsesidighet medför stora förutsättningar för kunskapsspridning. Denna studie visar att tänket att skapa värdefulla relationer finns hos cheferna. Men på något vis är det inte det enklaste att genomföra, eftersom det inte alltid finns förutsättningar för detta. Det vill säga förutsättningar som, kulturella skillnader, erfarenhet- och kompetenskillnader och organisatoriska egenskaper.

Sammanfattning Datum:                               2022-05-30 Nivå:                                   Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi:                            Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalen University Författare:                           Sara Andersson                  Anna Tjärnström                                             (95/03/22)                           (96/03/05) Titel:                                   Kunskap som resurs- En fallstudie på Volvo CE om utmaningar och möjligheter inom knowledge management utifrån ledares och medarbetares upplevelser  Handledare:                        Magnus Linderström Nyckelord:                          kunskap, knowledge management, kunskapsspridning, explicit och tyst kunskap, organisation Forskningsfråga:                    Hur hanterar fallföretaget explicit och tyst kunskap utifrån ledare och medarbetares upplevelser?  Syfte:                                         Syftet med studien var att utifrån fallföretagets utmaningar och möjligheter inom knowledge management få en djupare förståelse för hur dem hanterar kunskap som resurs utifrån ledare och medarbetares upplevelser.  Metod:                                I studien användes fallstudiemetodik med en blandad metod. Fem semistrukturerade intervjuer med ledare från fallföretaget samt en enkät som skickades ut till dess medarbetare utgör empiriska data. Slutsats:                              I studiens analys urskildes tre teman som har betydelse för hur kunskap som resurs hanteras i fallföretaget. Analysen framförde att kunskap som resurs är en ständig process samtidigt som särskilda processer eller strategier för kunskapshantering inte identifierades. Det visade sig ske ett större och mer medvetet hanterande gällande explicit- än tyst kunskap / Abstract Date:                                   2022-05-30 Level:                                 Master thesis in Business Administration, 15 cr Institution:                          School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:                              Sara Andersson                  Anna Tjärnström                                             (95/03/22)                           (96/03/05) Title:                                   Knowledge as a resource- A case study at Volvo CE on challenges and opportunities in knowledge management based on managers 'and employees' experiences Supervisor:                         Magnus Linderström Keywords:                          knowledge, knowledge management, knowledge dissemination, explicit and tacit knowledge, organization  Research question:             How does the case company handle explicit and tacit knowledge based on leaders 'and employees' experiences? Purpose:                              The purpose of the study was to, based on the fall company's challenges and opportunities in knowledge management, gain a deeper understanding of how they handle knowledge as a resource based on leaders 'and employees' experiences. Method:                              The study used the case study methodology with a mixed method. Five semi-structured interviews with leaders from the case company and a questionnaire sent out to its employees constitute empirical data. Conclusion:                        In the study's analysis, three themes were identified that are important for how knowledge as a resource is handled in the case company. The analysis stated that knowledge as a resource is a constant process at the same time as specific processes or strategies for knowledge management were not identified. It turned out that there was a greater and more conscious handling of explicit than tacit knowledge

Det finns mycket tidigare forskning inom området knowledge management och allt vad det kan innefatta. Den här fallstudien fokuserar på kunskapsöverföring av tyst och explicit kunskap som vi identifierade ett kunskapsgap för praktiska hjälpmedel och verktyg för kunskapsbevaringen. Tidigare studier tar snarare upp vad tyst och explicit kunskap är samt definitioner för det, snarare än hur företag praktiskt bör förhålla sig till det. I och med det har studenterna identifierat att det saknas ett informationslogistiskt perspektiv för lämpliga verktyg hur tyst och explicit kunskap bör bevaras. Problematiken för studien är att Electrolux Professional AB i Ljungby påstår att de i dagsläget inte använder några verktyg för kunskapsbevaring och kunskapsspridning. Företaget befinner sig i en period när många nyckelpersoner som arbetat på Electrolux under många år inom flera olika avdelningar och/eller befattningar slutar och går i pension. Nyckelpersonerna besitter bred kunskap, som riskerar att lämna företaget när nyckelpersonerna antingen säger upp sig eller går i pension. Problematiken har studerats genom intervjuer där problematiken har belysts genom intervju av sju anställda och för att identifiera deras perspektiv på hur de bevarar, sprider och lagrar kunskap. Genom resultatet lyfts olika verktyg och hjälpmedel fram som används idag på olika avdelningar. Studien har haft sin utgångpunkt i de teoretiska ramverken: Knowledge management, tyst och explicit kunskap, samt det intellektuella kapitalet. Studien har påvisat att Electrolux visst använder olika typer av hjälpmedel och verktyg för kunskapsspridning. Ett av det viktigast verktyget för kunskapsspridning är individernas sociala nätverk som den enskilda medarbetaren succesivt bygger upp på Electrolux med tidens gång. Faktorer som studien påstår påverka kunskapsbevaring, är en bredd på kunskapen, tidigare erfarenheter samt individens medvetenhet för hur viktig spridning, bevaring och lagring av kunskap är.Avslutningsvis kan vi inte nog understryka vikten och dess fördelar med att kartlägga det sociala nätverket med olika individer och befattningars kunskapsområden. Kartläggningen ger stora fördelar för att lagra, bevara och sprida kunskapen på ett optimalt och effektivt sätt i organisationer. / There is much previous research in the area of knowledge management and all that it may include. This case study focuses on knowledge transfer of tacit and explicit knowledge, where we identified a knowledge gap for practical tools for knowledge retention. We find that previous studies address what tacit and explicit knowledge is and the definitions for it, rather than how companies should practically use it. With this, the students have identified that there is missing an information logistic perspective for suitable tools for how tacit and explicit knowledge should be preserved in organizations. The problem in this study is that Electrolux Professional AB in Ljungby currently claim that they don't use any tools for knowledge retention and dissemination. The company is in a period when many key people who have worked at Electrolux for many years in several different departments and / or positions quit and retire. The key people possess broad knowledge, which risks leaving the company when the key people either resign or retire. The problem has been studied through interviews where the problem has been highlighted through interviews by seven employees to identify their perspective on how they preserve, disseminate and store knowledge. The result of the study highlights various tools that Electrolux use today in different departments. The study is based on the theoretical frameworks: Knowledge management, tacit and explicit knowledge, and intellectual capital.The result has shown that Electrolux already use different types of tools for spreading knowledge. The conclusion for this study is that the most important tools for the dissemination of knowledge is the individual's social network, which the individual employee gradually builds up on Electrolux over time. Factors that the study claims to influence knowledge retention are a breadth of knowledge, past experiences and the individual's awareness of how important the dissemination, preservation and storage of knowledge is. We cannot emphasize enough the importance and benefits of mapping the social network with different individuals and positions of knowledge. The mapping provides great advantages for storing, retaining and disseminating knowledge in an optimal and efficient way in organizations.

Sammanfattning Datum: 18 januari 2013 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Författare: Simon Brodahl Pontus Eliasson David Wahlberg Titel: Jag är organisationen Handledare: Johan Grinbergs Nyckelord:Delaktighet, engagemang, delaktighet i beslutsfattande frågor, psykologiskt ägandeskap, anställdas välbefinnande och kunskapsspridning. Frågeställning:- Finns det ett gemensamt synsätt på delaktighet och engagemang inom ABB Motors & Generators?- Vad kan göras för att öka delaktigheten och engagemanget inom produktionsdelen och vad kommer detta leda till?- Vad bör ABB: Motors & Generators ha i åtanke vid applicerandet av delaktighet inom produktionsdelen i framtiden? Syfte: Syftet är att utifrån teoretiska referenspunkter analysera ABB:s verksamhet ur ett engagemangs- och delaktighetsperspektiv som ligger till grund för en analytisk diskussion vilken utmynnar i förbättringsförslag. Metod: Den teoretiska referensramen är konstruerad med hjälp av vetenskapliga artiklar och litteratur som behandlar ämnet engagemang och delaktighet. Det empiriska materialet består av en kvalitativ studie bestående av tre djupintervjuer. Slutsats: ABB Motors & Generators innehar ett tankesätt som behövs för att främja ökad delaktighet och engagemang hos de anställda. För att öka medarbetarnas engagemang till organisationen, krävs det att kommunikationen är bra mellan de olika funktionerna. Det är även viktigt att produktionsdelen känner förtroende för ledningen samtidigt som ledningen ger medarbetarna bekräftelse. Genom att få de anställda att vilja engagera sig i organisationens bästa, uppnås även flera positiva effekter. Kunskap sprids vilket främjar delaktighet, kompetens, konkurrenskraft och skapar möjligheter till att bli en lärande organisation.

Bygg- och fastighetssektorn hör till de branscher som har störst påverkan på miljö och klimat. Med utgångspunkt i detta går det att argumentera för att branschen bör satsa på hållbarhetsområdet för att skona miljön. NCC är ett bygg- och fastighetsutvecklingsföretag som vill vara i framkant, inte enbart i fråga om hållbarhet utan även då det kommer till innovativa lösningar. NCC håller på att utveckla ett hållbarhetsverktyg, ABS – always, better, superior, med målet att konkretisera organisationens hållbarhetsarbete och påvisa mervärdet av hållbara affärer. Syftet med denna studie är att undersöka förutsättningarna för hur hållbarhetsverktyget ABS skulle kunna utgöra ett stöd i produktionsverksamheten. Vidare är syftet att undersöka hur verktyget ABS kan kopplas till ISO 14001 och därmed företagets möjlighet till ständig förbättring av sin miljöprestanda. För att undersöka den formulerade forskningsfrågan användes kvalitativa intervjuer som sedan analyserades med en tematisk analys. Samtliga intervjuer genomfördes på NCC:s huvudkontor i Solna och främst på avdelningen Bostad Stockholm. Resultatet påvisar bland annat att hållbarhetsarbetet i en organisation kan hindras i många led. Det kan dels vara en fråga om brister i kunskapsspridningen inom organisationen eller mot kund, ett internt motstånd mot nya koncept, kostnadsfokus eller brist på incitament att bedriva hållbarhetsarbete. Vidare hinder skulle kunna vara avsaknad av rätt resurser eller ledningsstöd. En åtgärd som föreslås är pedagogiska insatser, både internt och mot kund. Verktyget ABS bör vidare utformas som en checklista för att vara enkelt, tydligt och användbart. Resultat och diskussion visar vidare på att det är möjligt att harmonisera ABS med ISO 14001. Detta främst genom att göra vissa anpassningar av ABS-kriterierna efter de betydande miljöaspekterna som identifierades i samband med NCC:s ISO 14001-certifiering. Således kommer ABS vidare kunna utgöra ett stöd för att påvisa ökad miljöprestanda. / The construction and property business falls among the sectors that have the greatest impact on the environment and climate. Due to this it is possible to argue that the entire sector should invest in protecting the environment. NCC is a construction and property development company that aims to be on the forefront, not only in terms of sustainability but also when it comes to innovative solutions. NCC is currently developing a sustainability tool called ABS - always, better, superior. This in order to concretize the organization's sustainability goals but also to be able to exemplify added value of a sustainable business. Further, the purpose of this study is to investigate on what basis the sustainability tool ABS is perceived to be a support in production. The purpose of this study is also to examine how the tool ABS can be linked to ISO 14001 and thus the company's ability of continuous improvement in their environmental performance. The method used to investigate the research question was qualitative interview. The data was analyzed by using a thematic analysis. The result demonstrates that there are many obstacles for the sustainability work of the organization due to many levels. Gaps in the knowledge management, either within the organization or towards customers, internal resistance to new concepts, focus on costs or disincentives to engage in sustainability are some examples. Further obstacles could be lack of proper resources or in management support. This study recommends educational efforts, both internally and towards the customers. The ABS tool could work as a support in the organization's sustainability work, provided that it is user friendly. This to avoid that the tool is considered an administrative burden in the projects. It seems that the results and discussion indicate that it is possible to harmonize ABS with ISO 14001. This primarily by making some adjustments to the ABS criteria to incorporate significant environmental aspects identified in NCC's ISO 14001 certification. Thus, the ABS tool can also serve as a support for the detection of environmental performance.

På ett övergripande plan handlar den här studien om språkets roll inom arkitektur, teoretiskt och praktiskt. Titeln Tala om arkitektur refererar till vad som händer i talad mening, mellan arkitekter, mellan arkitekter och andra yrkesgrupper och – bredare – i allmänt tal om arkitektur. Är tal om arkitektur en grund för kunskap, i kunskapsproduktion och i användandet av arkitektur, på samhällsnivå? Frågan har bäring på förutsättningar för demokrati. Studien bör ses som en ambition att resa frågor om språk och arkitektur, för att lägga en grund för fortsatta studier. Som bakgrund till intresset för språk finns tankar kring arkitekturens status i samtiden, kopplat till klimatfrågor och social hållbarhet. Vet vi tillräckligt för att skapa byggd miljö som inte skadar planeten och som bidrar till välfungerande miljöer, socialt och hälsomässigt? Vad behövs för att vi ska få tillräcklig kunskap? Studiens konkreta fråga är hur två arkitekturorganisationer i Sverige – Stiftelsen Arkus (åren 1986–2018) och den statliga kommittén Rådet för arkitektur, form och design (åren 2004–2008) – har uppmärksammat språk om arkitektur som ett särskilt kunskapsområde, i egen rätt. Uppdragen för båda organisationerna har, på olika sätt, varit och är fortfarande för Arkus del, kunskapsproducerande.  Det empiriska materialet I studien består av allmänt tillgängliga skrifter, rapporter och styrdokument. En problembild är tecknad med utgångspunkt i tidningsartiklar, myndighetsrapporter och facklitteratur. Den pekar mot en problematisk, samtida situation gällande brister vad gäller tillämpning av kunskap om arkitektur, vid planering och byggande. Problembilden omfattar också brister i den allmänna kunskapsnivån som bildar bas för en allmän diskussion i samhället, om arkitektur och byggd miljö. Resultatet av undersökningen är att tal och språk har uppmärksammats i både Arkus och Rådet för arkitektur, form och design, men temat har inte lyfts i egen rätt som ett kunskapsområde som behöver fortsatta undersökningar. Språkfrågan – att tala, läsa, skriva, reflektera samt även att skapa kontakt med omvärlden, har snarare förts fram av enstaka eldsjälar med ett starkt intresse. Kommentarer om språkets betydelse har då och då framförts på ett tydligt sätt, av utomstående. Studien är långt ifrån en fullödig bild. Den visar utdrag från en begränsad situation inom ett tidsspann av närmare 40 år. Syftet med studien är att resa frågan om språkets roll inom arkitekturfältet, samt att belysa hur detta tema har hanterats av två svenska arkitekturorganisationer med kunskapsspridande uppdrag. Studien är på svenska. / On a larger scale this study is about the role of language within architecture – in theory and in practice. The title Talking about architecture is referring to what is happening, in a spoken sense, between architects, between architects and other professions in planning, building and property management, and broader – how the public speaks about architecture, and how this is linked to knowledge. Is the talking about architecture the root of knowledge, in production and in the use of architecture/built environment on a societal level? The study is set in Sweden and should be seen as an ambition to raise questions about language and architecture to prepare for further investigations. As a background to the interest in language lies a concern for the status of architecture and built environment, connected to climate and social sustainability. Do we know enough to shape built environment that is not harming the planet, but contributes to well-functioning communities, socially and health-wise? What is needed to know enough? The study’s central question is how two important architecture organizations in Sweden – The Arkus foundation (1986–2018) and The National Council for Architecture, Form and Design (2004–2008) – have put their attention to language as a specific topic, to be addressed in its own right. The task for both organizations, even in different ways, was the production of knowledge within the field of architecture. Besides the language topic, an important aim connected to the study, was to make knowledge about these two organizations available, since little is known about their work outside the organizations themselves.  The method for analyzing the documentation originating from the organizations was qualitative. The empirical material in the study consisted of white papers and research reports. A few open interview-like conversations have also been made. A background is depicted in the study, retrieved from articles and reports. It is reflecting on a problematic contemporary situation concerning a lack of applied knowledge in production processes for architecture and the built environment. It also points out a shortcoming in the contemporary public discussion about architecture and the built environment, due to a frail knowledge base for these topics. The study concludes that the language topic was addressed in both Arkus and The National Council for Architecture, Form and Design. However, language and communication, among architects and with the world around, was not raised as a central issue in need of being further investigated. The language topic – talking, reading, writing, reflecting and also reaching out – was rather brought forward by a few persons in the organizations with a strong interest, or by outsiders.  This study does not give a full picture, but it highlights different events on architectural language within a timespan close to 40 years. It suggests that the focus on language should have been a special concern for two architectural organizations whose focus was on the practical field and on knowledge dissemination. The study is in Swedish.

Production sites in international manufacturing networks tend to have different responsibilities and roles in the network. One common classification of plants is to divide the sites into one core plant and several other production units or subsidiaries, where the core plant has an active role in the creation and transfer of knowledge, innovation and know-how, concerning products and processes. Efficient knowledge management within the manufacturing network is seen as a key success factor for companies and consequently an issue of high strategic priority for firms. In a time where the firm's competitive advantage lies in the ability to efficiently transfer knowledge among the plants in the network, it becomes increasingly important for the core plant and its subsidiaries to possess the required capabilities to be able to address the complexity of knowledge management and successfully manage, transfer, receive and apply the knowledge. The aim of the study is therefore to explore how knowledge can be transferred from the core plant to its subsidiaries and which capabilities and prerequisites that are required by both the core plant and the subsidiaries to achieve an efficient knowledge transfer. To achieve the aim of the study, a literature review and a case study at GKN Aerospace has been performed, which included semi- structured interviews, observation and document studies. The case study explores knowledge management and knowledge transfers both from a general network perspective and through three applied knowledge transfers projects that have been performed at the case company. The studied projects are knowledge transfers and collaborations between the site in Trollhättan, which has a natural but informal role of supporting other sites in the network, and three different sites in the United states; El Cajon, Newington and Cincinnati. The empirical findings were categorized into two main parts; general knowledge transfers in the network and the specific projects. These findings were then compared to the theoretical framework in the analysis to provide a discussion around each research question. The analysis constitutes the foundation for the conclusions, discussion and recommendations. In the conclusion of this study the importance of formalizing the responsibilities and roles of the sites in a manufacturing network is highlighted. It is also crucial to assign a team of supporting experts, with the responsibility of performing and improving the knowledge sharing and transfer activities performed in the organization. To achieve a successful knowledge transfer between sites it is, further, essential to establish a clear and straightforward strategy in terms of knowledge management to facilitate the transfer and sharing in the network and reduce the complexity. Guidelines identified in this study, for working with knowledge transfers, are to use a structured process, a solid planning, assure the involvement of all parties and perform face- to- face meetings at the receiving site. / Fabriker i internationella tillverkningsnätverk tenderar att ha olika ansvarsområden och roller i nätverket. En vanlig klassificering är att dela in de i en core plant och flera andra produktionsenheter eller systerfabriker (subsidiaries) där core plant innehar en aktiv roll i skapandet och överföringen av kunskap, innovation och “know-how” när det kommer till produkter och processer. Effektiv knowledge management inom tillverkningsnätverket ses som en viktig framgångsfaktor för företag och är följaktligen en fråga med hög strategisk prioritet. I en tid då företagets konkurrensfördelar ligger i förmågan att effektivt överföra kunskap mellan produktionsenheterna i ett nätverk, blir det allt viktigare för core plant och dess systerfabriker att besitta de förmågor som krävs för att kunna hantera komplexiteten i knowledge management. Fabrikerna måste på ett framgångsrikt sätt kunna hantera, överföra, ta emot och tillämpa kunskapen. Syftet med studien är följaktligen att undersöka hur kunskap kan överföras från en core plant till dess systerfabriker samt de förmågor och förutsättningar som krävs av både core plant och systerfabrikerna för att uppnå en effektiv kunskapsöverföring. För att kunna uppnå syftet med studien har en litteraturstudie och en fallstudie, på GKN Aerospace, genomförts. Fallstudien inkluderar semi-strukturerade intervjuer, observationer och dokumentstudier. I fallstudien undersöks knowledge management och kunskapsöverföring både från ett generellt nätverksperspektiv och genom att studera tre tillämpade projekt som har genomförts på fallföretaget. De studerade projekten innefattar kunskapsöverföring och samarbete mellan fabriken i Trollhättan, som har en naturlig men informell roll i att stötta andra fabriker i nätverket, och tre olika produktionsenheter i USA; El Cajon, Newington och Cincinnati. De empiriska resultaten har kategoriserats i två huvuddelar; generella kunskapsöverföringar i nätverket samt de specifika projekten. Resultaten har sedan jämförts med studiens teoretiska referensram i en analys för att tillhandahålla en diskussion kring varje forskningsfråga. Analysen utgör grunden för studiens slutsatser, diskussion och rekommendationer. I studiens slutsatser lyfts betydelsen av att formalisera ansvar och fabrikers roller i ett nätverk. Det är också nödvändigt att tillsätta en grupp av supporterande experter med ansvaret att genomföra och förbättra kunskapsöverföringar samt dela och sprida kunskap inom organisationen. För att kunna uppnå en lyckad kunskapsöverföring mellan fabriker i nätverket är det, ytterligare, av vikt att etablera en tydligt och rättfram strategi i form av knowledge management för att underlätta kunskapsöverföring och -delning i nätverket samt för att reducera komplexiteten. Riktlinjer för att arbeta med kunskapsöverföringar, som har identifierats genom studien är användandet av en strukturerad genomförandeprocess, en gedigen planering, involverande av alla parter i kunskapsöverföringen samt att personligen träffa den mottagande arbetsgruppen på plats på den fabriken. / COPE - Core Plant Excellence